hej.
krysskolvning gör man när man vill ha en extra *bärlina* då avståndet är lite långt mellan 2 balastningspunkter samt om man har badrum lr kamin lr nåt tyngre som skall stå.
vrida sig har inte kryssningaen me att jö, det vrider sig ej, då golvspån å¨glespanel spikas upp direkt.
med kryssningen använder man samma dim som bjälklaget, oftast 2"9" å sätter detta sick sack så man kommer åt att spika dom i änden med helst 5" spik.
kryssning med 2"2" som kan göras e ett jobbigt moment samt att tar för lång tid å krävs mätning då det inte alltid är exakt 55,5 cm mellan bjälkarna vid 600 c/c.
mvh
snickar estwing
krysskolvning gör man när man vill ha en extra *bärlina* då avståndet är lite långt mellan 2 balastningspunkter samt om man har badrum lr kamin lr nåt tyngre som skall stå.
vrida sig har inte kryssningaen me att jö, det vrider sig ej, då golvspån å¨glespanel spikas upp direkt.
med kryssningen använder man samma dim som bjälklaget, oftast 2"9" å sätter detta sick sack så man kommer åt att spika dom i änden med helst 5" spik.
kryssning med 2"2" som kan göras e ett jobbigt moment samt att tar för lång tid å krävs mätning då det inte alltid är exakt 55,5 cm mellan bjälkarna vid 600 c/c.
mvh
snickar estwing
transatlantic skrev:
Jag tycker inte du berättade hur du tänker, utan du berättade hur Gösta tänker ...transatlantic skrev:
Jag tänker att två bräder i kryss mellan bjälkarna måste uppföra sig på exakt samma sätt som en kortling mellan bjälkarna.
För att:
Som Gösta menar så går kraften från den belastade bjälken diagonalt ner till bjälken bredvid. Om detta ska fungera så får den bjälken inte kunna böjas åt sidan för annars sjunker den belastade bjälken samtidigt som bjälken bredvid bara skjuts åt sidan. Då kommer alltså den uppåtgående snedsträvan i nästa fack vara tvungen att ta upp detta böjmoment i horisontalplanet. och på så vis fortsätter det till att vi når väggen alt att summan av bjälkars mothållande kraft motsvarar det som behövs.
Med en kortling så kommer antingen bjälken bredvid hjälpa till "direkt" då kortlingen både för över kraft till denna samtidigt som den även håller emot både vridande av själva bjälkarna samt att bjälken bredvid inte kan böja ut (då den hålls ihop i ök med).
Men ett annat scenario är att kortlingen tenderar till att vrida sig i facket mellan bjälkarna, men i det fallet kommer kortlingen att fungera exakt likadant som krysskolvningen.
Så med kortling blir det antingen bättre eller likadant.
Så tänker jag ...
Hej, jag har 3 argument till varför det faktiskt skulle kunna var bättre med krysskolvning än med kortling. Jag har hittat på teorierna på egen hand och det är frtt fram att komma med invändningar.
1) Geometri. Som flera redan framhållit borde kortlingen vara minst lika bra om man tänker geometriskt. MEN, det förutsätter perfekt geometri. Där ska finnas anliggningskräft både i underkant och i överkant. Hur vet man att man lyckats med det? Det kan mycket väl bli så att man lyckats få till hög anliggningskräft i överkant medan det finns minimalt glapp i underkant. Då fungerar inte kortlingen så bra.
2) Krympning.. Om golvreglarma krymper p g a ytterligare torkning minskar anliigningskraften i kortlingen eller det blir t o m, glapp. Det tror jag inte händer för krysskolvningen. Varför? För att samtidigt som reglarna smalnar av på bredden (vilket skulle leda till minskat tryck) smalnar de också av på höjden vilket ökar trycket. Resonemanget bygger förstås på trämaterialets naturliga egenskap att krympa på "bredden" med inte på "längden".
3) Träets hålfasthetsegenskaper. Krysskolvarna tar upp kraft i träets fiberriktning och i den riktningen har trä överlägset bäst hållfasthet. Kortlingen innbär en mer komplicerad belstning av träet. Här handlar det om skjuvkrafter. Dvs träfibrernas "ovilja" mot att glida i förhållande till varandra. Tänk er värsta fallet... ...att man får en längsspricka i kortlingsbrädan... ...då upphör den att fungera eftersom överdel och underdel då kan glida fritt i förhållande till varandra.
/Gunnar i Piparebo
1) Geometri. Som flera redan framhållit borde kortlingen vara minst lika bra om man tänker geometriskt. MEN, det förutsätter perfekt geometri. Där ska finnas anliggningskräft både i underkant och i överkant. Hur vet man att man lyckats med det? Det kan mycket väl bli så att man lyckats få till hög anliggningskräft i överkant medan det finns minimalt glapp i underkant. Då fungerar inte kortlingen så bra.
2) Krympning.. Om golvreglarma krymper p g a ytterligare torkning minskar anliigningskraften i kortlingen eller det blir t o m, glapp. Det tror jag inte händer för krysskolvningen. Varför? För att samtidigt som reglarna smalnar av på bredden (vilket skulle leda till minskat tryck) smalnar de också av på höjden vilket ökar trycket. Resonemanget bygger förstås på trämaterialets naturliga egenskap att krympa på "bredden" med inte på "längden".
3) Träets hålfasthetsegenskaper. Krysskolvarna tar upp kraft i träets fiberriktning och i den riktningen har trä överlägset bäst hållfasthet. Kortlingen innbär en mer komplicerad belstning av träet. Här handlar det om skjuvkrafter. Dvs träfibrernas "ovilja" mot att glida i förhållande till varandra. Tänk er värsta fallet... ...att man får en längsspricka i kortlingsbrädan... ...då upphör den att fungera eftersom överdel och underdel då kan glida fritt i förhållande till varandra.
/Gunnar i Piparebo
Kan ligga nåt i det.Piparebo skrev:
3'an tror jag inte på. 565mm virke av god kvalitet har inte så lätt att spricka längs fibrerna "bara så där"... eller jag menar att krafterna nog inte är tillräckligt stora.
Har pratat med en mycket erfaren konstruktör om detta och han sa att skillnaden på en krysskolvning och en hel 2"x9" är att man fyller ut trianglarna med trä som blir vid krysskolvning så han såg ingen skillnad.
Den erfarna konstruktören utgår nog från att materialet har perfekt gometri och att hållfastheten är lika stor i alla riktiningar. Alla som jobbat med trä vet att det inte är så.
Om du läser några steg upp så har jag gett tre förslag på skillnader som just tar fasta på att träet inte altid går att betrakta som perfekt och därför inte passar in i de annars aldeles riktiga påståendena. Hur mycket det ger i praktisk skillnad vågar jag inte svara på. Enligt mitt resonemang borde kortling kunna ge lika bra resultat som krysskolvning när bygget är färskt. Det jag föröker argumentera för är att kortlingen riskerar att fungera sämre i det långa loppet. När träet ev krymper något. Eller böjer sig. Om du försöker kortla mot en bukig yta måste du fixa en skaplig kraft för att räta ut bukningen, eller såga kortlingsbrädan med efter bukformen. Det problemet har man inte vi krysskolvning.
MVH,
Gunnar i Piparebo
Om du läser några steg upp så har jag gett tre förslag på skillnader som just tar fasta på att träet inte altid går att betrakta som perfekt och därför inte passar in i de annars aldeles riktiga påståendena. Hur mycket det ger i praktisk skillnad vågar jag inte svara på. Enligt mitt resonemang borde kortling kunna ge lika bra resultat som krysskolvning när bygget är färskt. Det jag föröker argumentera för är att kortlingen riskerar att fungera sämre i det långa loppet. När träet ev krymper något. Eller böjer sig. Om du försöker kortla mot en bukig yta måste du fixa en skaplig kraft för att räta ut bukningen, eller såga kortlingsbrädan med efter bukformen. Det problemet har man inte vi krysskolvning.
MVH,
Gunnar i Piparebo
Krysskolvning verkar klart bäst.
Om man dessutom använder skruvar kombinerat med spik och inte bara spik så ökar man monteringskraften och får på så sätt en tätare konstruktion.
En tät anliggning är dock det absolut viktigaste oavsett om man kryssar eller kortlar.
Om man dessutom använder skruvar kombinerat med spik och inte bara spik så ökar man monteringskraften och får på så sätt en tätare konstruktion.
En tät anliggning är dock det absolut viktigaste oavsett om man kryssar eller kortlar.