Ska jag täcka plattan med presenning?

[Jilles]

Hej,
I fredags 21/12 gjöt de husplattan. Sedan dess har den varit täckt med presenning och med två st. värmefläktar under presenningarna.
På onsdag ska betongkillarna komma och ta bort värmen och presenningar.

Jag funderar på att köpa egna presenningar för att täcka plattan som ska ligga 3 veckor till tills huset kommer.
Vad är bäst för plattan?
Ska den skyddas mot nederbord (regn/snö)
Ska den skyddas mot frost (den har redan brunnit 6 dagar med värme på).
Eller ska man undvika att täcka över för att påskynda avdunstning när det är tort och plusgrader?

PS har läst en del men inte riktigt hittad svaren på äldre tråder

Jilles

 

[isolde]

Skulle vilja passa på och fråga om hållfasthet när ämnet ändå diskuteras. Jag har gjutit mina plattor (3st hittills) med SKB, och killen på betongsationen har sagt att enligt deras hållfasthetsprov är SKB betydligt starkare än standardbetong. Om jag inte missminner mig skulle SKB landa på 70MPa i tryckhållfasthet, medan C30 på ungefär hälften. Stämmer det? Jag har inte sökt i specar.

 

[HELLAS]

Betongen i plattan behöver få en viss hållfasthet ca 7 Mpa , sen gör det inget om den fryser för hållfasthetsutvecklingen kommer igång igen när den tinar.
6 dagar med press och värme är så har den garanterat klarat detta.
om du använt en C25/30 så har du nog minst 10 Mpa nu.
Frågan är vilken hållfasthet den behöver ha när huset kommer. Är det ett vanliogt trähus brukar det inta vara några större laster.
Vilken betongkvalitet användes v id gjutningen och var i landet är detta?
Kolla med betongleverantören efter helgerna så kan de räkna fram hur hög hållfasthet betongen har.

Hej Koffa,

Jag undrar om det föreligger risk att ett normalstort 1,5 plans trähus som monteras på en platta 6 dagar efter gjutning(C25/30) kan påverkas av sättningar då det fortfarande pågår en hållfasthetsprocess? Hållfastighetsmässigt verkar det ju inte vara några problem för plattan.Tacksam för ditt svar!

Mvh
HELLAS

 

[HELLAS]

Betongen i plattan behöver få en viss hållfasthet ca 7 Mpa , sen gör det inget om den fryser för hållfasthetsutvecklingen kommer igång igen när den tinar.
6 dagar med press och värme är så har den garanterat klarat detta.
om du använt en C25/30 så har du nog minst 10 Mpa nu.
Frågan är vilken hållfasthet den behöver ha när huset kommer. Är det ett vanliogt trähus brukar det inta vara några större laster.
Vilken betongkvalitet användes v id gjutningen och var i landet är detta?
Kolla med betongleverantören efter helgerna så kan de räkna fram hur hög hållfasthet betongen har.

Hej Koffa,

Jag undrar om det föreligger risk att ett normalstort 1,5 plans trähus som monteras på en platta 6 dagar efter gjutning(C25/30) kan påverkas av sättningar då det fortfarande pågår en hållfasthetsprocess? Hållfastighetsmässigt verkar det ju inte vara några problem för plattan.Tacksam för ditt svar!

Mvh
HELLAS

 

[Mikael_L]

jo det stämmer att skb-betong ofta har högre hållfasthet.
Man behöver en stor del finmaterial i betongen för att den skall kunna flyta utan att separerara.
Ofta används kalkfiller till detta eller en ökad cementhalt eller båda, bägge speciellt det sistnämnda ger högre hållfasthet ofta upp mot ca 70 mpa vilket motsvarar en C50/60 jämfört med en c25/30.
Det kan vara ett problem då man ofta sprickarmerar för betydligt lägre hållfastheter typ c25/30

Betyder det att man bör använda nät med grövre tråd och/eller mindre rutor när man gjuter med SKB?

 

[isolde]

Ja, det kan man undra. I stort sett alla grunder i trakten runt Norrköping gjuts med SKB, utan att för den skull frångå 6150- eller 5150-nät. Värt att notera på Thermisols sajt är, hur kraftigare ameringsnät går hand i hand med ökad betongkvalité.

För sprickfritt golv (100 mm betong) som skall beläggas med klinker, rekommenderar man 8150-nät vid K25, med 9100-nät vid K60 (som kan jämföras med SKB).

Nu är det förstås ingen fara att lägga klinger på ett betonggolv som hunnit torka ut, och troligtvis redan fått sina krympsprickor, men att å andra sidan hantera 9100-nät kan bli svettigt. Som jämförselse, väger ett 5150-nät (5,00x2,35) 24,6 kg, medan ett 8150 väger 63,2kg. Sedan tar tabellen slut, utan att ens ha nuddat 9mm-nät.

 

[Mikael_L]

Tjaba, nu lyfter jag tråden igen, för ...

Ja, det kan man undra. I stort sett alla grunder i trakten runt Norrköping gjuts med SKB, utan att för den skull frångå 6150- eller 5150-nät. Värt att notera på Thermisols sajt är, hur kraftigare ameringsnät går hand i hand med ökad betongkvalité.

För sprickfritt golv (100 mm betong) som skall beläggas med klinker, rekommenderar man 8150-nät vid K25, med 9100-nät vid K60 (som kan jämföras med SKB).

Nu är det förstås ingen fara att lägga klinger på ett betonggolv som hunnit torka ut, och troligtvis redan fått sina krympsprickor, men att å andra sidan hantera 9100-nät kan bli svettigt. Som jämförselse, väger ett 5150-nät (5,00x2,35) 24,6 kg, medan ett 8150 väger 63,2kg. Sedan tar tabellen slut, utan att ens ha nuddat 9mm-nät.

Ikväll har jag varit och fyndat 4 st 8150 nät i storleken 5 x 2,35m för endast 125:-/st.
Dessa ska användas i garagegrunden, betongkvalla blir väl c32/40 ungefär.

Så nu hopppas jag alltså att dessa nät är betydligt bättre än 6150 som jag annars troligen köpt.
Har expertisen något att tillägga.

 

[tomtletare]

De flesta villagrunder gör ju faktiskt inget alls om de spricker lite då plattan aldrig blir synlig.
.

Det är alltid mindre bra att plattan spricker i villagrunder.
Det (sprickan) är en potentiell väg in för markradonet.

 

[tomtletare]

Tomtletare, du har helt rätt angående markradonet.
Men som jag skrev de flesta villagrunder gör inget om de spricker
De flesta platser i landet har inget hög halt av markradon.
Faktum är att nästan alla villa plattor är spruckna ca 1 år efter gjutning fast de flesta är redan golv på då.

.

Det är säkert rätt att det inte gör så mycket men jag tycker det är onödigt.
Kostnaden för en vettig armering är i sammanhanget försvinnande liten. Även då finns risk att det pricker men det blir finare sprickor.

Ang tabellen som hänvisas i Thermisols hemida så är det rätt att vissa beteckningar är gamla men tabellen är fortfarande rätt.
Den finns i annat format hos Celsa Steelservice (fd Fundia) "Plattor på mark".