Supergrund
Hej !
Är det någon som har erfarenhet av U-min grund från Supergrund ? Iden verkar ju bra med bruten köldbrygga och ingen glesform/motfyll behövs !
www.supergrund.se
Mvh Peter
Är det någon som har erfarenhet av U-min grund från Supergrund ? Iden verkar ju bra med bruten köldbrygga och ingen glesform/motfyll behövs !
www.supergrund.se
Mvh Peter
Iden med denna typ av grund är inte så dum. Men det finns en risk, och den är riktigt stor. Om man tittar på länken och kollar in värmekurvans positiva linjer så ska man komma ihåg att fukten från plattan går samma väg. Alltså rakt upp i konstruktionen. Det är alltså också en sk. riskkonstruktion. Så ur fukthänseende så håller jag på L-elementet då beongen är betydligt tätare än isoleringen. Oavsett om man använder en extruderad styren. Man ska också komma ihåg att helt utan värmeförluster så finns alltid risken för tjälskjutningar, framförallt i hörnen.
Tartan
Tartan
Tartan beskrev något som är viktigt att ta hänsyn till, d v s fukt. Emellertid, så är det inte riktigt så det förhåller sig som tartan beskriver. Fukttransport uppstår p g a ånghaltsskillnader (en del använder ångtryck, men det är en hybrid som används för att ta hänsyn till temperaturvaritioner). Risken att syllen uppfuktas är i det närmaste lika stor i både L-elemnet som i Umin grunden eller kanske större i ett L-element. Prtoblemet med fukt som beskrivs avser är uttorkningsfasen, d v s att fukt torkar ut både uppåt som på utåt. Vid fortvarighet (när byggfukten torkat ut) så är det inte något problem eftersom då är betong och övrigt material i jämvikt med omgivande luft och bör inte har allför kristiska värden om grunden utförts korrekt.
Under inledningen av uttorkningsskedet så är betongen väldigt fuktig. Det betyder i praktiken att ånghalten är lika med mättnadsånghalten. Mätnadsnghalten stiger exponentiellt med temperaturen. Om betong blir varmare betyder också att mättnadsånghalten ökar exponentiellt, alltså i en varmare grund blir ånghalttsdifferensen mella syll och betong troligen större. I ett L-element är betongen varmare än i Umin grunden och därför kan det vara en större risk för uppfukting i L-elementet, i motsats som tartan beskrev. Men med en korrekt syllisolering, som skall hindra detta, reduceras risken för båda grunderna!
När det gäller tjälnedträngning så har en professor i byggnadsfysik vid chalmers visat att kantförlusterna inte påverkar tjälnedträngningen. Det är enkelt att förstå. Randförlustern är så små i förhållande till köldmängden att värmeförlusterna i kantbalken (obs kantbalken) inte påverkar tjälfrontens utbredning under grunden! Alltså föreligger det inte en ökad risk med välisolerade grunder (gäller alla typer av grunder)!
Vad betongen täthet har med saken att göra kan man fråga sig? men jag tror tartan jämför äpplen med päron. Ty ökad "täthet" kan innebära att uppsugningsförmåga m a p kappilärsugning ökar högst väsentligt, d v s ökad risk för höga fuktnivåer. Men det tål betong.
Under inledningen av uttorkningsskedet så är betongen väldigt fuktig. Det betyder i praktiken att ånghalten är lika med mättnadsånghalten. Mätnadsnghalten stiger exponentiellt med temperaturen. Om betong blir varmare betyder också att mättnadsånghalten ökar exponentiellt, alltså i en varmare grund blir ånghalttsdifferensen mella syll och betong troligen större. I ett L-element är betongen varmare än i Umin grunden och därför kan det vara en större risk för uppfukting i L-elementet, i motsats som tartan beskrev. Men med en korrekt syllisolering, som skall hindra detta, reduceras risken för båda grunderna!
När det gäller tjälnedträngning så har en professor i byggnadsfysik vid chalmers visat att kantförlusterna inte påverkar tjälnedträngningen. Det är enkelt att förstå. Randförlustern är så små i förhållande till köldmängden att värmeförlusterna i kantbalken (obs kantbalken) inte påverkar tjälfrontens utbredning under grunden! Alltså föreligger det inte en ökad risk med välisolerade grunder (gäller alla typer av grunder)!
Vad betongen täthet har med saken att göra kan man fråga sig? men jag tror tartan jämför äpplen med päron. Ty ökad "täthet" kan innebära att uppsugningsförmåga m a p kappilärsugning ökar högst väsentligt, d v s ökad risk för höga fuktnivåer. Men det tål betong.
Kanon, du verkar ha lite på fötterna och det är ju bra. I många trådar tycker jag det finns mycket gissningar. Men eftersom du nu var kritisk till mitt inlägg, vill jag förtydliga mig lite. Jag var förra veckan på en mycket intressant kurs med en professor i fukt och fuktvandring anordnad av Boverket. Vi tittade på ett antal olika grundtyper, och just platta på mark. Det kunde konstateras att med en god isolering under betongen så var det minimal risk för fuktskador. En förutsättning var dock att fukt inte kunde tränga upp i betongplattan, och att den skulle vara tät. Enligt deras forskning så rekommenderades till och med att täta runt plastgenomföringar genom betongen så att inte luftströmmar gjorde så att fukt tilläts vandra upp i konstruktionen. Dessutom hade det mätts upp att fuktvandring skedde, dock mycket sakta, genom även extruderad cellplast. Denna mängd fukt var så liten att det inte märktes nämnvärt om den tilläts stiga upp genom betongen och vidare genom golvskikten. Man skulle alltså inte ha någon tätande plastfolie i golvkonstruktionen. Som jag ser det är betongen mindre genomsläpplig för fuktvandring jämfört med cellplast, och då anser jag att det finns en risk med denna brutna köldbrygga att eventuell fukt stiger in i konstruktionen. Eftersom du, kanon, med all sannorlikhet har samma uppfattning som mig, så tror jag mig veta att oavsett grundkonstruktion så är ventilationen en betydligt viktigare grej att ta hänsyn till. Om alla som läser detta nu bestämmer sig för att: Undertryck i hela huset, vid flera våningar gäller undertryck alla våningar. Då kommer fukten som finns inomhus att sugas ut av ventilationen, och inget kommer att tryckas in i konstruktionen. Vi kommer alla att få ett bättre inomhusklimat och mögelproblemen på vindarna kommer att vara ett minne blott. Kan vi sedan komma tillrätta med mögelproblemen i uteluftsventilerade kryprumsgrunder så är det ju bra. Men det får vi ta någon annan gång, för det här blev tillräckligt långt ändå.
Tartan
Tartan
Hej igen på dig också tartan. Jag var inte kritisk till ditt inlägg utan jag tycker att, precis som Du säger det finns många variabler att tänka på och det bör man beakta som jag försökte klarlägga. Det är kul att veta att Du tycker jag har lite på fötterna. Jag har forskat i ämnet vi pratar om samt undervisat i många år om detta. Jag tror att jag inte behöver gå någon kurs hos Boverket för att kunnat detta ämne. Sedan blandar Du dessvärre täthet med andra saker i tidigare inlägg, men jag börjar förstå vad Du menar. Men vad har det med skillnaden mellan grunderna och fukttransporten att göra som Du beskrev förut förstår jag fortfarande inte. Tätheten är viktig i alla grunder. Då är det viktigt att genomföringarna är täta. Men om det inte är det och luft har möjlighet att komma upp till inomhusluften kan det bl a börja lukta illa. Men Nu till ämnet, hoppas Du förstår att golvvärme gör att en betongplatta torkar ut fortare? Det beror på att den varma plattan blir varmare och därmed stiger mättnadsånghalten i plattan och därmed så ökar uttorkningshastigheten nedåt men även uppåt. I ett L-element så blir kantbalken varmare än Umin grunden, vilket medför att mättnadsånghalten ökar och därme uttrokniongshastigheten. Det går lätta att visa att lägsta sylltemperatur på syllen i båda grunderna är nästan lika (längst ner och längst ut). Det betyder då att ångahaltsdifferensen mellan syll och kantbalk under uttrokningsskedet är större i ett L-element eftersom kantbalken är varmare, i motsats till vad Du skrev. Om grunderna utföres korrekt så är det nog lika stor/liten risk för höga fukthalter i båda grunderna. Problemet (?) uppstår under uttrokningsskedet av betongen. Men om den är tät eller inte spelar egentligen ingen roll eftersom det är den som torkar ut. Det är viktigt att se var den fukten tar vägen och att den inte medför att fukthalten blir för hög i omgivande material. Alltså, grunderna är nog likvärdiga ut fuktsynpunkt bara arbetsutförandet är bra. Men, byggnader är komplexa och mycket kan gå fel eftersom många parametrar påverkar allt, så det är inte lätt....
Kanon
Kanon
Jag kan tyvärr verifiera att Supergrund förefaller vara lite slarviga...
"1. Supergrund - Hjälpsamma men lite slarviga"
De har levererat fel kantelement och vissa cellplastelement saknades helt i leveransen. Därmed har de onödigtvis fördröjt vårt bygge.
"2. Tillverkningstoleranserna på måtten på de kantblock jag fick var ibland över centimetern. Jag tycker det är alldeles för mycket."
Hur toleranserna slår återstår att se....
"1. Supergrund - Hjälpsamma men lite slarviga"
De har levererat fel kantelement och vissa cellplastelement saknades helt i leveransen. Därmed har de onödigtvis fördröjt vårt bygge.
"2. Tillverkningstoleranserna på måtten på de kantblock jag fick var ibland över centimetern. Jag tycker det är alldeles för mycket."
Hur toleranserna slår återstår att se....
"Hur toleranserna slår återstår att se...."
Toleranserna var inget problem. Däremot kräver dörrkarmar anpassning av kantelementen som innebär extra arbete för grundkillarna med limning av cellplast mm. Supergrund har förbättringsmöjligheter att arbeta med för att underlätta det praktiska arbetet på plats.
I kombination med prefab. betongvägg typ Concell vid sutteränghus så är passningen mellan vägg och kantbalk sådan att köldbryggan bryts dåligt om ej väggen tilläggsisoleras invändigt. Kantbalken kan nog vidareutvecklas där.
Nu är dock äntligen formen klar för gjutning. Se bild.
Dock 2 veckor försenad pga leveransstrul med feleveranser.
Toleranserna var inget problem. Däremot kräver dörrkarmar anpassning av kantelementen som innebär extra arbete för grundkillarna med limning av cellplast mm. Supergrund har förbättringsmöjligheter att arbeta med för att underlätta det praktiska arbetet på plats.
I kombination med prefab. betongvägg typ Concell vid sutteränghus så är passningen mellan vägg och kantbalk sådan att köldbryggan bryts dåligt om ej väggen tilläggsisoleras invändigt. Kantbalken kan nog vidareutvecklas där.
Nu är dock äntligen formen klar för gjutning. Se bild.
Dock 2 veckor försenad pga leveransstrul med feleveranser.
