Potentialutjämnad platta med femledarsystem
Det finns ju en hel del kommentarer om det här med att potentialutjämna plattan, men jag blir inte riktigt klok på följande: finns det några nackdelar med att potentialutjämna plattan?
Vad jag har tolkat så finns det risk för vagabonderande strömmar o magnetfält om man potentialutjämnar osv, men gäller det även vid femledarsystem? Det gäller en tomt på ett nytt område så jag antar (?) att det är femledare? Eller har jag missuppfattat hur det hänger ihop?
/lätt förvirrad
Vad jag har tolkat så finns det risk för vagabonderande strömmar o magnetfält om man potentialutjämnar osv, men gäller det även vid femledarsystem? Det gäller en tomt på ett nytt område så jag antar (?) att det är femledare? Eller har jag missuppfattat hur det hänger ihop?
/lätt förvirrad
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 086 inlägg
Kan bero på att det är ett komplicerat område med flera syften och utan säkra svar. Med min okunskap räds jag ändå inte att hävda att nackdelar saknas. Du kan definitivt utföra din fundamentjord för att senare ta ställning till om den ska anslutas till elnätets PE eller inte.
Syftena med utjämningen är två: skydd mot elchock och skydd mot störningar (inkl åska).
Det finns krav på skyddsutjämning av plattan, fast endast om
- armeringen är berörbar, direkt eller indirekt via andra byggnadsdelar, om
- armeringen är tillförlitligt sammankopplad och om
- armeringen har kontakt med sann jord och därmed kan föra in denna potential.
Det finns också ett annat krav, att alla andra rör, kablar och metalldelar som går till huset kommer in på samma ställe, inkl jordtagsledaren till fundamentjorden, så att de kan skyddsutjämnas på ett o samma ställe.
Om man behöver beakta TN-C vs TN-S är jag osäker på, men jag tror inte det förändrar något i praktiken. Med en god skyddsutjämning ska du inte kunna få in några vagabonderande strömmar i huset. Om dessa strömmar genom plattan kan orsaka störningar är oklart, men kan du ladda tandborsten gratis so what
. För att helt undvika vagabonderande strömmar tror jag hela gatan behöver anslutas med TN-S.
Syftena med utjämningen är två: skydd mot elchock och skydd mot störningar (inkl åska).
Det finns krav på skyddsutjämning av plattan, fast endast om
- armeringen är berörbar, direkt eller indirekt via andra byggnadsdelar, om
- armeringen är tillförlitligt sammankopplad och om
- armeringen har kontakt med sann jord och därmed kan föra in denna potential.
Det finns också ett annat krav, att alla andra rör, kablar och metalldelar som går till huset kommer in på samma ställe, inkl jordtagsledaren till fundamentjorden, så att de kan skyddsutjämnas på ett o samma ställe.
Om man behöver beakta TN-C vs TN-S är jag osäker på, men jag tror inte det förändrar något i praktiken. Med en god skyddsutjämning ska du inte kunna få in några vagabonderande strömmar i huset. Om dessa strömmar genom plattan kan orsaka störningar är oklart, men kan du ladda tandborsten gratis so what
. För att helt undvika vagabonderande strömmar tror jag hela gatan behöver anslutas med TN-S.Mina tankar kring TN-C och TN-S är att om man har fyrledarsystem (TN-C) så kopplar man väl de facto in potentialslingan på nollan, alltså kommer det alltid krypa ut ström den vägen (om än lite)...?
Medan har man TN-S så kopplar man in potentialslingan på jorden och där ska det ju aldrig gå nån ström och då borde det inte spela nån roll. (?)
Men jag är lite osäker på det där med TN-C och TN-S. I ett område med nya tomter, drar man riktig jord från centralen där nuförtiden eller?
Medan har man TN-S så kopplar man in potentialslingan på jorden och där ska det ju aldrig gå nån ström och då borde det inte spela nån roll. (?)
Men jag är lite osäker på det där med TN-C och TN-S. I ett område med nya tomter, drar man riktig jord från centralen där nuförtiden eller?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 086 inlägg
Jo vid TN-C kan det flyta vagabonderande strömmar genom din platta och genom PEN i din ledning. Men normalt går ingen mätbar ström genom plattan. Jag tycker inte det är ett skäl att låta bli att skyddsutjämna. Men samtidigt kan jag heller inte svara på vad som ger störst vinst, dvs om skyddet mot jordfel och åska i praktiken har större värde än risken för negativa effekter från ev vagabonderande strömmar. Jag uppfattar det som små sannolikheter för det ena o det andra här.
Hur nätägaren gör hos just dig måste du fråga dem om. Det verkar bli vanligare och vanligare med TN-S nu, men det gäller som sagt att alla anläggningar då också är TN-S. Om en anläggning använder TN-C mellan mätarskåp och central så blir PE belastad i alla fall med strömmar som kan leta sig genom din PE-ledare och ned i plattan.
Hur nätägaren gör hos just dig måste du fråga dem om. Det verkar bli vanligare och vanligare med TN-S nu, men det gäller som sagt att alla anläggningar då också är TN-S. Om en anläggning använder TN-C mellan mätarskåp och central så blir PE belastad i alla fall med strömmar som kan leta sig genom din PE-ledare och ned i plattan.
Fick just svar från kommunen att dom använder TN-C
Jag tycker att det alltid borde flyta ström genom plattan i ett sånt läge, strömmen har liksom två vägar att gå. Den ena (PEN-vägen) är naturligtvis enklare och kommer få mest ström, men det borde bara bli proportionell fördelning mellan del olika vägarna eller (?)
Jag tycker att det alltid borde flyta ström genom plattan i ett sånt läge, strömmen har liksom två vägar att gå. Den ena (PEN-vägen) är naturligtvis enklare och kommer få mest ström, men det borde bara bli proportionell fördelning mellan del olika vägarna eller (?)
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 086 inlägg
Jo det blir en proportionell fördelning, men med ett förhållande på förhoppningsvis max 1/50-del.bjolo360 skrev:Fick just svar från kommunen att dom använder TN-C
Jag tycker att det alltid borde flyta ström genom plattan i ett sånt läge, strömmen har liksom två vägar att gå. Den ena (PEN-vägen) är naturligtvis enklare och kommer få mest ström, men det borde bara bli proportionell fördelning mellan del olika vägarna eller (?)
koppla plattan, Så kan du välja sen hur du vill göra om du vill koppla in den i resten av systemet. Som Bo Siltberg skrev
Vet inte om du blir klokare av det här men det kan ge en viss vägledning iaf
Fördelningssystem
Det finns ett antal olika slag av fördelningssystem. Beteckningarna för dessa är: TN-C, TN S, TN-C-S, IT och TT.
TN-systemet har en punkt direkt jordad, och utsatta delar i installationen är anslutna till denna punkt med skyddsledare eller PEN-ledare. De tre TN-systemen definieras med hänsyn till hur neutralledare och skyddsledare är anordnade.
Lågspänningsdistribution med 230/400 V sker normalt i TN-C-system (fyrledarsystem), där neutral- och skyddsledarfunktionen är kombinerad i en gemensam ledare.
TN-S-system (femledarsystem), där neutral- och skyddsledare är åtskilda, används normalt inom byggnader men även allt mer i serviser och i nya distributionsnät. Med detta system minskar risken för vagabonderande strömmar och det orsakar därmed mindre magnetiska fält och störningar (EMI, elektromagnetisk interferens) än motsvarande TN-C-system.
TN-C-S-system (neutral- och skyddsledarfunktionen kombinerad i en ledare i en del av systemet) är vanligt förekommande i allmänna anläggningar.
I IT-systemet är neutralpunkten isolerad från jord eller förbunden med jord via ett högohmigt motstånd. IT-systemet används inom framförallt processindustrier, men även inom sjukhus etc. Systemet medger att driften kan fortsätta även vid ett första jordfel i anläggningen.
I TT-systemet är utsatta delar lokalt jordade (särjordade). TT-system är normalt inte tillåtet i Sverige men förekommer i flera andra länder.
Femledarsystem, TN-S
Ökad användning av elektronik, som till exempel styrsystem och instrumentsystem, medför ökade krav på elektrisk störningsfri miljö. Nya forskningsresultat utesluter inte ett eventuellt samband mellan elektriska och magnetiska fält och viss ohälsa i form av elöverkänslighet och i en del fall till och med ökad cancerrisk. Med ett riktigt uppbyggt TN-S system kan man eliminera flera av de faktorer som orsakar dålig elmiljö.
TN-S har, till skillnad mot TN-C, neutralledare(N) och skyddsledare (PE) åtskilda eller separerade från varandra förutom i en punkt, det vill säga vid punkten där systemets jordförbindning sker eller där TN-C övergår till TN-S.
Krav på införande av kraftfördelningssystemet TN-S ställs i ökande omfattning. SEK handbok 427 ställer till exempel krav på TN-S i utrymmen där man hanterar brandfarliga eller explosiva varor (ex-utrymmen). TN-S krävs dessutom enligt ett antal standarder, exempelvis SS 437 10 02 - Elinstallationer i byggnader, rum för medicinskt bruk, eller i SS EN 60 204 - Elektrisk utrustning på industrimaskiner, eller i SEK Handbok 415 - Tillfälliga elanläggningar, planering och utförande.
Andra krav på god elmiljö och EMC påverkar också valet av system för kraftfördelning. Elektriska utrustningar med elektronik riskerar att störas av dålig elmiljö. Den mänskliga organismen antas också påverkas negativt. Funktioner hos elektriskt drivna apparater och system påverkas av dålig elmiljö.
TN-S-systemets fördelar
Med TN-S-system erhålls en rad fördelar för en god elmiljö. Den induktion från kraftkablar som beskrivs ovan reduceras genom att nollföljdsströmmen enbart flyter i neutralledaren vilken ligger tillsammans med fasledarna innanför den skyddsjordade koncentriska ledaren, som skärmar elektriska fält.
Inga vagabonderande strömmar kan uppstå i värmeledningssystem, byggnadsarmering eller liknande eftersom dessa är isolerade från neutralledaren. Övertonsströmmarna håller sig till neutralledarna. Inga potentialskillnader uppstår mellan skyddsjordade utsatta delar, utom vid jordfel.
Fördelningssystem
Det finns ett antal olika slag av fördelningssystem. Beteckningarna för dessa är: TN-C, TN S, TN-C-S, IT och TT.
TN-systemet har en punkt direkt jordad, och utsatta delar i installationen är anslutna till denna punkt med skyddsledare eller PEN-ledare. De tre TN-systemen definieras med hänsyn till hur neutralledare och skyddsledare är anordnade.
Lågspänningsdistribution med 230/400 V sker normalt i TN-C-system (fyrledarsystem), där neutral- och skyddsledarfunktionen är kombinerad i en gemensam ledare.
TN-S-system (femledarsystem), där neutral- och skyddsledare är åtskilda, används normalt inom byggnader men även allt mer i serviser och i nya distributionsnät. Med detta system minskar risken för vagabonderande strömmar och det orsakar därmed mindre magnetiska fält och störningar (EMI, elektromagnetisk interferens) än motsvarande TN-C-system.
TN-C-S-system (neutral- och skyddsledarfunktionen kombinerad i en ledare i en del av systemet) är vanligt förekommande i allmänna anläggningar.
I IT-systemet är neutralpunkten isolerad från jord eller förbunden med jord via ett högohmigt motstånd. IT-systemet används inom framförallt processindustrier, men även inom sjukhus etc. Systemet medger att driften kan fortsätta även vid ett första jordfel i anläggningen.
I TT-systemet är utsatta delar lokalt jordade (särjordade). TT-system är normalt inte tillåtet i Sverige men förekommer i flera andra länder.
Femledarsystem, TN-S
Ökad användning av elektronik, som till exempel styrsystem och instrumentsystem, medför ökade krav på elektrisk störningsfri miljö. Nya forskningsresultat utesluter inte ett eventuellt samband mellan elektriska och magnetiska fält och viss ohälsa i form av elöverkänslighet och i en del fall till och med ökad cancerrisk. Med ett riktigt uppbyggt TN-S system kan man eliminera flera av de faktorer som orsakar dålig elmiljö.
TN-S har, till skillnad mot TN-C, neutralledare(N) och skyddsledare (PE) åtskilda eller separerade från varandra förutom i en punkt, det vill säga vid punkten där systemets jordförbindning sker eller där TN-C övergår till TN-S.
Krav på införande av kraftfördelningssystemet TN-S ställs i ökande omfattning. SEK handbok 427 ställer till exempel krav på TN-S i utrymmen där man hanterar brandfarliga eller explosiva varor (ex-utrymmen). TN-S krävs dessutom enligt ett antal standarder, exempelvis SS 437 10 02 - Elinstallationer i byggnader, rum för medicinskt bruk, eller i SS EN 60 204 - Elektrisk utrustning på industrimaskiner, eller i SEK Handbok 415 - Tillfälliga elanläggningar, planering och utförande.
Andra krav på god elmiljö och EMC påverkar också valet av system för kraftfördelning. Elektriska utrustningar med elektronik riskerar att störas av dålig elmiljö. Den mänskliga organismen antas också påverkas negativt. Funktioner hos elektriskt drivna apparater och system påverkas av dålig elmiljö.
TN-S-systemets fördelar
Med TN-S-system erhålls en rad fördelar för en god elmiljö. Den induktion från kraftkablar som beskrivs ovan reduceras genom att nollföljdsströmmen enbart flyter i neutralledaren vilken ligger tillsammans med fasledarna innanför den skyddsjordade koncentriska ledaren, som skärmar elektriska fält.
Inga vagabonderande strömmar kan uppstå i värmeledningssystem, byggnadsarmering eller liknande eftersom dessa är isolerade från neutralledaren. Övertonsströmmarna håller sig till neutralledarna. Inga potentialskillnader uppstår mellan skyddsjordade utsatta delar, utom vid jordfel.
Jag tror jag är med på det där. Summa summarum så är femledarsystem överlägset. Trist bara att kommunen kör fyrledarsystem. Hade faktiskt trott att nya områden nuförtiden kopplades in med femledare men så är tydligen inte fallet.
Och med tanke på att jag alltså kommer sitta med fyrledare så känns ju potentialutjämning just nu som en dålig idé (?). Att aktivt bygga in ett system som garanterat ger vagabonderande strömmar känns ju helfel...
Och med tanke på att jag alltså kommer sitta med fyrledare så känns ju potentialutjämning just nu som en dålig idé (?). Att aktivt bygga in ett system som garanterat ger vagabonderande strömmar känns ju helfel...
Tveka inte på att utjämna och koppla in tex plattan på ett bra sätt när du har tillfälle, det är enkelt gjort och billigt om det görs i rätt tid och på rätt sätt. Du behöver inte tänka så mycket på vagabonderande strömmar mm, det är även en försvinnande liten andel anläggningar i allmän distribution som är utförda som TN-S. Att nya serviser däremot läggs med femledare är vanligt men steget över är ändå ofta TN-C, det är inget konstigt med det och vid nyare och riktigt dimensionerade nät ger det mycket små eller inga problem av typen som nämnts här.
Tänkte bara jag skulle följa upp detta och berätta hur jag gick vidare. Diskuterade med massor med folk inkl elsäkerhetsverket (och fick bekräftat att det inte är lag på det) och han på elsv förstod knappt dikussionen om vagabonderande strömmar, enligt honom flyter det aldrig ström den vägen (dvs försvinnande liten, plattan anses i princip isolerad mot mark). Räknade även på ev strömläckage utifrån blöt lergjord osv och det borde röra sig om mikroamperenivåer, så mina tankar om vagabonderande strömmar kom nog på skam. Så då återstod ju frågan om det tillför nån säkerhet att tala om. Syftet handlar främst om att skydda vid typ elfel på PEN-ledaren eller liknande och det känns verkligen som hängslen, livrem o säkerhetsbälte (speciellt när man inte har nån metallledning in i huset, typ fjärrvärme). Priset för ett pot-kit var 3500+moms, vilket inte var så farligt, så det slutade naturligtvis med att jag la in en slinga trots allt. Största anledningen var att i och med att jag nu läst in mig i ämnet så skulle jag naturligtvis ha tänkt på det här varje gång jag kopplat i en sladd hemma om jag inte lagt slinga!
Ignorense is bliss
Ignorense is bliss
Liten enkel fråga:
Har vi någon historik som visar att folk har farit illa (avlidit eller fått kroppsskador) på grund av avsaknaden av potientialutjämning i grunden på enfamiljsvillor?
Om inte så är väl hela resonemanget ett icke-problem.
Eller som det heter numera: Ett I-landsproblem.
Har vi någon historik som visar att folk har farit illa (avlidit eller fått kroppsskador) på grund av avsaknaden av potientialutjämning i grunden på enfamiljsvillor?
Om inte så är väl hela resonemanget ett icke-problem.
Eller som det heter numera: Ett I-landsproblem.