Innebär godkänd byggnadshöjd för takkupa att byggnadshöjden för andra sidor av huset kan räknas utifrån den byggnadshöjden?
 
Idag fick jag besked om att det enbart är själva takkupan som räknas som två våningar! För övrigt har jag tydligen 1 1/2 plans hus. Det låter lite underligt att huset kan vara på 1 1/2 hus och ett två våningshus? Skulle inte förvåna mig om det stämmer. Vad säger ni, är det någon som har ett rättsfall att exemplifiera med? Jag har sökt som "bara den" och Boverket ger mig inga klara besked.

Hälsar Bengt
 
Kupor har väl en särställning när man mäter byggnadshöjder. En förutsättning för att den skall räknas som kupa är att den tar upp en begränsad del av takets längd (tycker mig ha hört en tredjedel), är den bredare så räknas den som en våning.
 
Kupan är bara ca 1.5 meter av 10 meter tak. Men kommunen säger att kupan räknas som två våningar och att det var därför som det krävdes grannehöranden.
 
Ok det finns fler särdrag för en kupa som inte skall räknas som byggnadshöjd. Kan inte detaljerna, men har för mig att det är något i stil med att den skall ligga lite indragen i förhållande till "riktiga" väggen.
 
Redigerat:
Mikael_L
Jag tror, med betoning på tror, att hur man förfar med takkupor skiljer sig väldigt mellan kommun och kommun.
Jag har hört att vissa kommuner regelmässigt godkänner takkupor om dom är mindre än 1/3 av husets längd. (Jag har fattat det som att dom alltså t.o.m tar det som delegationsbeslut).

"Min" kommun tar minst upp det i nämnd, och ofta tillsammans med grannhörande.
En detaljplan som här godkänner 2-plans-hus och 6 meter byggnadshöjd, medför ändå hela denna excercis ifall man vill bygga 1 plan med inredd vind + takkupa vars nock råkar överstiga 6m med än så lite (vilket alltså är svårt att undvika om inte kupan är jätteliten eller man sätter valmat tak över kupan.)
Dessutom har jag också fått intrycket att nästan alla normala takkupor går igenom i nämnden, det tar bara lite extra tid.

1,1/2 planshus finns fö inte. På byrokratiska heter det 1planshus med inredd vind.
 
hempularen skrev:
Ok det finns fler särdrag för en kupa som inte skall räknas som byggnadshöjd. Kan inte detaljerna, men har för mig att det är något i stil med att den skall ligga lite indragen i förhållande till "riktiga" väggen.
Tack för svar. Det där med att eventuellt "dra in" väggen för takkupan låter intressant. Jag läste i någon annan tråd att Modulent Accent huset är lösningen för takkupa utan att "bry" sig om byggnadshöjd eller vad grannar tycker. Har inte hittat husmodellen Modulent Accent på bild så jag är inte säker på vad man menar.
 
Mikael_L skrev:
Jag tror, med betoning på tror, att hur man förfar med takkupor skiljer sig väldigt mellan kommun och kommun.
Jag har hört att vissa kommuner regelmässigt godkänner takkupor om dom är mindre än 1/3 av husets längd. (Jag har fattat det som att dom alltså t.o.m tar det som delegationsbeslut).

"Min" kommun tar minst upp det i nämnd, och ofta tillsammans med grannhörande.
En detaljplan som här godkänner 2-plans-hus och 6 meter byggnadshöjd, medför ändå hela denna excercis ifall man vill bygga 1 plan med inredd vind + takkupa vars nock råkar överstiga 6m med än så lite (vilket alltså är svårt att undvika om inte kupan är jätteliten eller man sätter valmat tak över kupan.)
Dessutom har jag också fått intrycket att nästan alla normala takkupor går igenom i nämnden, det tar bara lite extra tid.

1,1/2 planshus finns fö inte. På byrokratiska heter det 1planshus med inredd vind.
Hej Gudfadern! Min fråga gäller på ett befintligt byggt hus. Efter två år så är det en granne (inte rågranne) som anmält att jag har för hög byggnadshöjd. Jag är beviljad 3.6 m men har 3.9 m. Min förhoppning är att beviljad byggnadshöjd för takkupan (två våningar) skall bidra till att även en byggnadshöjd om 3.9 för de andra fasaderna skall vara ok. Men Boverket ger inte några raka besked, tyvärr. Kanske du känner till hur det ligger till?

Men, jag bygger också ett nytt hus - exakt likadant som det ovan - fast utan takkupa. Där har samma granne (nu rågranne) klagat på taktassarna och byggyta. Detaljplanen (från 1962) godtar 80 m2 men byggnadsingenjören sa ok till 84m2 och taktassar om 80 cm. Nu kommer det att gå till Tekniska myndighetsnämnden för beslut om både tassarnas längd och överytan om 4 m2. Det är troligt att man beviljar överytan om 4 m2 men tassarnas längd är jag osäker på. Överstiger tassarna 50 cm skall resterande räknas som byggyta. I mitt fall, överyta + rest på tassarna blir ca 9 m2 eller 11 %.

Skit å att en granne kan ställa till det så för en! Inte sa han något till mig heller när vi talade med varandra - han bara "smög på"...
--------------------------------------------------------------
Äntligen hittade jag ett rättsfall där Kammarrätten menar att frontespisen påverkar byggnadshöjden!

Talerätt och byggnadshöjd, mindre avvikelse?
Kammarrättens i Göteborg dom 2008-04-23, mål nr 7125-06
Ett bygglov hade beviljats för nybyggnad av ett enfamiljshus inom detaljplanelagt område. Ansökan innebar en avvikelse från detaljplanens bestämmelser beträffande byggnadshöjden men denna överensstämde med syftet med planen och var av sådan begränsad omfattning att den enligt byggnadsnämnden kunde godtas som mindre avvikelse enligt 8 kap 11 § PBL. Berörda grannar hade tillstyrkt ansökan och byggnaden ansågs lämplig enligt 3 kap PBL. En granne som inte var rågranne överklagade nämndens beslut och yrkade att det skulle upphävas på grund av att det avvek från detaljplanens bestämmelse om byggnadshöjd. Samhället där fastigheten var belägen hade en låg bebyggelse med en svag sluttning ner mot havet. Klaganden framhöll att alla önskade ha någon havsutsikt. Klaganden påpekade att hon inte hörts i ärendet trots att hennes fastighet ligger rakt bakom den med bygglovet avsedda fastigheten. Länsstyrelsen konstaterade att klaganden var besvärsberättigad fastän hennes fastighet inte direkt gränsade till den varpå bygglov meddelats. Klaganden kunde dock från sin fastighet se havet och den aktuella byggnaden. Bygglovet angick därför henne på ett sådant sätt att hon hade rätt att överklaga detta.

Vad gällde avvikelsen från detaljplanens bestämmelser fann länsstyrelsen att eftersom detaljplanens maximala byggnadshöjd var 3,5 m och då bygglovet medgav en byggnadshöjd om 5,5 m utgjorde denna en avvikelse från planen som inte kunde betraktas som mindre. Länsrätten och kammarrätten delade länsstyrelsens uppfattning beträffande såväl talerätten som byggnadens höjd. Kammarrätten gjorde dock en något annorlunda beräkning av höjden och kom fram till att den med bygglovet avsedda byggnaden skulle få en än högre höjd än vad som från början framgått. Enligt kammarrätten skulle den lovgivna byggnadshöjden uppgå till 5,98 m, dvs 2,48 m eller drygt 70 % över den tillåtna byggnadshöjden. En sådan avvikelse kunde inte anses vara förenlig med planens syfte och därför fanns hinder mot bygglovet. Vad beträffar frågan om betydande olägenhet för grannen uttalade kammarrätten att varken utformningen eller placeringen av byggnaden kunde anses strida mot anpassningskraven i 3 kap 1 § PBL. De olägenheter som klaganden ansåg sig bli berörd av i form av skymd utsikt var inte objektivt sett så allvarliga att de kunde anses utgöra betydande olägenheter i PBL:s mening.

Kammarrättens resonemang vad gäller byggnadshöjd är intressant eftersom domstolen tog hänsyn till frontespisen vid beräkning av byggnadshöjden. Ett plan med 45 graders lutning mot byggnaden skulle, enligt kammarrätten, vid en beräkning skära fasadplanet vid frontespisens högsta punkt. Denna beräkning, som avvek från den som gjorts av byggnadsnämnden, gav en höjd på 5,98 m. Kammarrätten avslog därför överklagandet.
 
Redigerat:
H
Byggde själv en kupa i tak för 2 år sedan. När jag kom med ritningarna till kommunen så sa de blankt nej. Flytta in kupans vägg c:a 20 cm innanför fasaden så är det ok. Det är en stor skillnad mellan takkupa och kupa i tak. Har bl.a. med hur man räknar takhöjden. Ändrade mina ritningar genom att flytta in kupväggen, åkte till kommunen och fick klara papper på plats.
Kupans storlek hade ingen betydelse. Min är c:a 20 % av takets längd.
 
Mikael_L
Beo777 skrev:
...Men Boverket ger inte några raka besked, tyvärr. Kanske du känner till hur det ligger till?
Nä egentligen inte.
Jag tror att reglerna är inte så jättedetaljerade så det blir öppet för tolkningar.

Nu trodde jag igen ;) :D
 
Så här säger dom numera i Nacka:
http://www.nacka.se/WEB/BO_BYGGA/BYGGLOV/RIKTLINJER/Sidor/takkupor.aspx

Bra idé det där med indragen vägg. Satt hem och klurade på om just inte det skulle vara ett bra argument eftersom ju ytan eller volymen på våningen bara blir minimalt större med en indragen kupa jämfört med utan kupa på huset. Jag tror alla Modulents hus har just den indragna varianten på Kupa. Där passar ju dessutom balkongen in väldigt väl, på den resterande delen av taket ut mot väggenlinjen.
 
  • Gilla
MrWunderbaym
  • Laddar…
Lurigt det där med kupor. Vi håller på att bygga på en våning nu och här i gbg bedömmer dom kupor som är mindre en 1/3 av längden som mindre avvikelse men då kräver dom naturligtvis grannåhöran, vilket gick vägen i vårt fall (pjuhh). Kuporna går ända ut till vägglivet där det är 2,40 i tak, resten 45 graders sadeltak.
 
Vi hoppas också på att få in vår ansökan med kupor. Hoppas bara dom blir godkända. Jag tror grannarna går med på det, men man kan ju aldrig veta. Det sjuka är ju att det bara är en av grannarna som kommer att kunna se kupan från sin tomt så om nån annan säger nej så vet man ju var man har dom. I synnerhet med tanke på att hela området är proppfyllt med "stora takkupor" som gått igenom "av misstag", liksom andra ganska rejäla övertramp mot detaljplanen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.