Oro över inlåsningseffekter med skärpt amorteringskrav

Snart träder det skärpta amorteringskravet i kraft, men experterna oroar sig över rörligheten på bostadsmarknaden.

Det skärpta amorteringskravet kan göra att folk väljer att stanna i sina bostäder.

Det skärpta amorteringskravet kan göra att folk väljer att stanna i sina bostäder. Foto: Stefan N.

Om en vecka börjar det skärpta amorteringskravet att gälla. Det finns då stor risk att det kommer att påverka rörligheten på bostadsmarknaden negativt enligt flera experter som Sveriges Radio har talat med.

Personer som vill byta bostad och flytta med sig sitt lån kommer exempelvis klassificeras som att de tar ett nytt lån. Faller de samtidigt in under det skärpta amorteringskravet riskerar det bli så att de inte har råd att flytta.

– Det blir ju inte bättre. Redan i dag är det ett problem med rörligheten på bostadsmarknaden där folk kanske stannar kvar i lite för stora bostäder när barnfamiljer behöver småhus till exempel. Det förstärker den så kallade inlåsningseffekten, säger Mikael Skytt, bolånechef hos Nordea.

Det kan även uppstå problem för de som vill skaffa en billigare bostad.

– Framför allt när människor har bott länge i sina lägenheter eller villor och som skulle vilja byta till något billigare. Då kan det ju bli så att de drabbas dubbelt utav amorteringskraven, både det som infördes 2016 och det skärpta kravet. Det här innebär att det kan bli så att deras totala utgifter för boendet blir dyrare trots att det faktiskt är ett billigare boende man skulle kunnat flytta till. Det kan få till följd att man väljer att stanna kvar i sitt boende, säger Karin Hellgren, informationschef hos SBAB.

Men det skärpta amorteringskravet behövs enligt regeringen för att stävja hushållens skuldsättning och de växande huspriserna. Det handlar om att minska riskerna genom att begränsa belåningen och öka amorteringen för de hushåll som har liten inkomst i förhållande till sitt bolån.

Det skärpta amorteringskravet träder i kraft 1 mars. Det berör personer som lånar mer än 4,5 gånger sin disponibla inkomst.