När skall man binda elpriset?
Kommer det att gå ner i vår eller?

/Dougie
 
Vanligtvis brukar elpriset gå ner på våren. En viktig faktor som påverkar är snömängden. Är det mycket snö kan kraftbolagen fylla upp sina vattenmagasin när snön smälter och då går priset ned.

Statistiskt sett brukar elpriset på elbörsen vara som lägst på försommaren/sommaren.

På elbörsens hemsida, www.nordpool.com, kan man hitta statistik över elpriset under Elspot/Monthly prices.
 
Enl. gårdagens Kvällsposten, där en expert vid namn Roger Fredriksson sa följande: - Välj rörligt pris, avvakta vårfloden och de tunga regnen, och bind priset någon gång i maj.
Fortum sänkte sitt tillsvidareprise med 13 % förra veckan enl. samma artikel.
 
Generellt sett tror jag att vi får ökade elpriser framöver som en anpassning till EU. Men de sista årens elpriser har varit ett skämt. Hörde en siffra häromdagen och tror att det var vad Vattenfall bidrar med i år till staten, 19 miljarder. Detta och mer har de sugit ur oss fastän de klagat över att de inte får producerat tillräckligt pga låga nivåer i vattenmagasinen. Rena rånet som borde vara straffbart. Jag är även av den uppfattningen att bl.a. el inte borde beskattas överhuvudtaget. El är en absolut nödvändighet i dagens samhälle. Precis som boendet och mat/vatten. Dock passar de på att klämma ut så mycket som möjligt med alla skatter. Det är faktiskt ganska smart, tills vi reagerar, om vi reagerar. De bygger hela tiden upp skattetrycket på dessa nödvändiga saker tills vi en dag kommer att upptäcka att vi inte har råd med annat än boende, mat, vatten och el. Gör de det med kapitalvaror som tv, bilar, dvd osv? Nej, detta verkar hela tiden bli billigare. Borde det inte snart vara dags för en massiv protest ala frankrike.
Kanske blev lite mycket och av tråden men var bara tvungen.
 
Så fort staten är inblandad i något kan man ge sig fan på att man betalar överpris. Antingen i form av skatter eller avgifter. Förstår inte hur man kan vilja att staten driver företag.

mvh
David
 
Det är som med bensinpriset, det är för dålig konkurrens i elbranchen.... De flesta kör ju på ungefär samma pris.....Det där med globaliseringen av elmarknaden är bara en ursäkt för att ytterligare höja elpriset och öka vinsterna...Det borde ju bli tvärtom att en globalisering ger bättre tillgänglighet och mer flexibilitet vilket borde leda till pris-sänkning ???

Vi gjorde så här: I somras (Maj) gick vi över till rörligt pris eftersom det var mycket lägre än det bunda priserna. Tidigt i höstas (Augusti-September) så band vi priset till 29.8 i 3 år. Så här i efterhand så kanske vi var lite för heta på gröten. Borde kanske ha bundit på ett år istället.....
 
Statens behov av att skaffa pengar för utbildning, sjukvård, arbetslöshet ät stort. Staten borde satsa mer på forskning som ska ge vår framtida standard, vård / tillsyn/utbildning av de unga.
Så statens behov att ta ut slantar från oss rika (sett relativt hungriga utvecklingslönders invänare), kanske icke förvärvsarbetende eller förvärvsarbetande medborgare eller boende är stort. Och vi borde betala med glädje nör vi ser hur eleändigt det är för u-ländernas fattiga.

Ett bra sätt att skaffa pengar tii staten är att ta ut höga enerskislatter. Inte ens rika tyskar som köper hus i Sverige kan smita ..

Och nog slösas det en del. Det var nog 24 grader hos min sons familj i hyreshuset i Stockhom. Vi håller 20 ..

Kapitalkostnaden för vindkraft är 45 öre/kWh för de nyare publicerade eller planerade anläggningarna
Vindkraften kan ge några % av Sveriges energibehov är 2010
Att framställa lågspänd elenrgi ur solceller kostar enligt statistiken på nätet föt Sveriges nyaste större anäggningar 4.50 kr/kWh. Detta ska sedan eventuellt till vätgas, kostnasen föt detta tillkommer.

Oljans produktionsmaximum nås om max 10 år om inte OECD invånarna börjar spara väsentligt. Räkna med snabbt stigande priser om 7 - 10 år även om oljans världsmarknadspris är lågt. ...
Slutsats 1: Energipriset kommer att öka
Slutsats 2: Isolera, spara, gneta .. spar till barnen.
Slutsats 2: Skiv till Din politiler o uppmana honom att skapa regler så att det blir mera lönt att förbereda på energichocken genom att isolera o skaffa uppvärmningsteknik som kämtar energin ur solen, t.ex lågtemperaturdugliga värmepumpar som idag har tveksam ekonomi

Exempel på adresser till regering o riksdagsleamöter, olika parter :
maria.wetterstrand@riksdagen.se;
mikael.johansson@riksdagen.se
registrator@primeminister.ministry.se ;
info@mp.se ;
registrator@finance.ministry.se;
inger.nordlander@riksdagen.se;
vansterpartiet@riksdagen.se;
lars.backstrom@riksdagen.se ;
maria.wetterstrand@riksdagen.se ;
mikael.johansson@riksdagen.se;
socialdemokraterna@riksdagen.se;
centerpartiet@riksdagen.se;
folkpartiet@riksdagen.se;
info@mp;
vansterpartiet@riksdagen ;
info@moderat.se;
info@kristdemokraterna.se ;
registrator@primeminister.ministry.se;
anna.gronlund@riksdagen.se;
arne.kjornsberg@riksdagen.se;
lennart.hedquist@riksdagen.se;
per.erik.granstrom@riksdagen.se;
ulla.wester@riksdagen.se;
per.landgren@riksdagen.se;
marie.engstrom@riksdagen.se;
per-olof.svensson@riksdagen.se;
ulf.sjosten@riksdagen.se;
lennart.axelsson@riksdagen.se;
gunnar.andren@riksdagen.se;
roger.tiefensee@riksdagen.se;
inger.nordlander@riksdagen.se;
stefan.hagfeldt@riksdagen.se;
registrator@justice.ministry.se ;
carina.ohlsson@riksdagen.se ;
registrator@industry.ministry.se ;
eskil.erlandsson@riksdagen.se;
helena.hillar.rosenqvist@riksdagen.se;
lars.angstrom@riksdagen.se;
nils-erik.soderqvist@riksdagen.se ;
marita.aronson@riksdagen.se ;
barbro.feltzing@riksdagen.se ;
claes.roxbergh@riksdagen.se ;
axel.darvik@riksdagen.se ;
annika.nilsson@riksdagen.se ;
kent.olsson@riksdagen.se ;
mikael.odenberg@riksdagen.se ;
anne-marie.ekstrom@riksdagen.se;
lennart.kollmats@riksdagen.se ;
registrator@culture.ministry.se ;
elizabeth.nystrom@riksdagen.se ;
inger.rene@riksdagen.se ;
cecilia.widegren@riksdagen.se ;
asa.torstensson@riksdagen.se ;
claes.vasterteg@riksdagen.se ;
eva.flyborg@riksdagen.se;
birgitta.carlsson@riksdagen.se


 
Jag hade brytpunkt för mitt avtal vid årsskiftet och valde då ett 6mån avtal via Telge för att omsätta avtalet vid en mer gynsam tidpunkt. Avsikten är att fortsättningsvis binda elpriset årsvis varje sommar.
 


Jag är med i Kundkrafts elupphandlingar med leveransstart 1 juni. Sista upphandlingen för start 1 maj blev 31.7 för 1-årsavtal så den kommande borde hamna på 31 öre.
I fortsättningen är det nog bäst att ta längre avtal ;)
tror

Helena med
Sverige Stugan
 
Jag kör rörligt!! "lokalpris" det är riktigt lågt hos oss, det är som med rörlig ränta tycker jag snacka om att folk förlorat på fasta räntor, fy faan. Dessutom innan varje räntesänkning går bankerna ut och puschar för att NU är det dags att binda räntan, jag tror aldrig det blir dags. Ingen är så funtad att man kan se in i framtiden och premien man får betala är för hög...
Liknande gäller för elen. iofs extremt nu med 2 torrår på raken, men en regnsommar så åker priset rakt ned, jag tycker det är en jätterisk att binda, den som vinner på det är leverantören!!! I vintras var det flera lev. som gick ut o rekommenderade att kunderna skulle binda, sen kom sänkningarna, bra om man har aktier i företaget men som kund då sitter man med svarte petter!!!
Till er som inte gillar staten, ett privat "oligopol" funkar oftast sämre än ett statligt monopol.
Tro aldrig att vattenkraftel uppköpt av tyskar o fransoser skulle va bättre än vattenfalls ägda anläggninga, dom håller ju ned priset!!! fanns inte dom blev det sydeuropapriser här oxå, det skulle inte vara kul.....
Dessutom det vattenfall leverar in till staten det är ju våra pengar dom används ju, kom inte dom in blev det skattehöjning istället.
För tex sydkraft går vinsten rakt ner i lederhausen, och vad nu Fransosen har!? inge kul tycker jag...
 
Hur lågt tror ni att man kan lyckas binda frammåt sommaren? Och var är en "bra" bindningstid i dagsläget?
 
Först vill jag bara säga att det låga pris som var direkt efter avregleringen kom aldrig kommer att komma tillbaka, eftersom det idag kostar mellan 17-35 öre/Kwh att producera el. För nyproducerade anläggningar kommer produktionspriset att överstiga 35 öre. Ett långsiktigt pris där producenterna tjänar pengar (ett måste om de ska kunna leverera kraft) är omkring 25 öre.

Det som styr priset är den berömda marknaden. D.v.s. den förväntade efterfrågan och tillgången. I detta fallet är det en del av tillgången som varierar över året och från år till år. Som någon tidigare skrev så påverkar vårfloden tillgången av vattenkraft. Men så enkelt är det inte för det beror också på hur mycket som finns i vattenmagasinerna och hur mycket snö det finns och hur myckrt det regnar på våren och sommaren i norr. Gå in och titta på http://www.nordpool.com/marketinfo/...currency=nok&type=html&usecookie=true så ser ni att förra året och i år är det mycket låga nivåer i magasinerna. Det var detta som gjorde marknaden nervös vilket höjde priset. Nu tror jag att marknaden har vant sig lite och kommer att reagera positivare på fyllnaden av vatten magasinerna i vår och sommar.

Det lägsta priset på elbörsen brukar infalla i juni och juli, vilket borde innebära att man kan få bäst avtal i juli-september hos elbolagen. Ni vet väl att få elbolag själva producerar el utan de bara förmedlar kraft som de tjänar massa pengar på. Sen ska elen ”köras” ut till dig och då tar samma bolag eller något annat en massa pengar för det också.

Till slut mitt råd är att om man får ett fast elpris på 25 öre eller lägre. -Bind på så lång tid som möjligt. Jag själv kommer att vänta att binda till juli-augusti i år med bindningstid beroende på priset då. :)
 
Det rörliga priset hos Mölndals el de senaste 14 månaderna vor NordPol priset plus ca 3.8 öre. Det var i med hänsyn till utetemp vägt pris nåfor lägre än det fasta pris som erbjöds dec 2002 (33 öre) eller april 2004 (32,3 öre). På detta tillkommer nätavgifter och diverse höga skatter, tillsammans cirka 80 öre /kWh

Men skatterna betalar vi ju med glädje, en del av dessa finansierar bl a en del utgifter för vårda sjuka eller för att hjälpa arbetslösa liksom en del av de administrativa kostnader som vår regering dras med. En mindre del av energiskatten finansierar även subventionerna till den än så länge olönsamma men miljövänliga vindkraften. Men varför satsas inte en del av koloxidskatten på att del finansiera de dyra brunnar som behövs till t ex bergvärmen, en energiform som till minst 67 % hämtar sin värme ur solenergin?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.