Golvvärme - ingjuten eller flytande?

Det var i mitten av 1980-talet som golvvärmen slog igenom. Grundtanken att leda värme under golvet letar sig tillbaka till romartiden men det har hänt en hel del sedan dess. Numera kan man säga att det finns två metoder, att gjuta in värmeslingorna i grundplattan eller att lägga dem ovanpå. Men vilken metod som är bäst är svårt att avgöra.

När man bygger ett nytt hus med platta på mark och väljer golvvärme gjuter man oftast in värmeslingorna i betongen. Isoleringen under betongen är som vanligt mellan 200-300 millimeter.

Det förekommer också ett system där värmeslingorna läggs ovanpå betongplattan. Själva konstruktionen är inte ny, den kallas ibland flytande golvvärme och används framför allt i flerbostadshus med betongbjälklag och i redan befintliga hus där man vill ha golvvärme.

Principen för flytande golvvärme är att man lägger en spårad cellplastskiva på betongplattan. I spåren läggs sedan värmerören. Skivan finns i olika tjocklekar, beroende på hur pass väl underlaget är isolerat. Som värmefördelare mellan golvvärmeröret och golvet läggs en aluminiumplåt.

Cellplasten har hög tryckfasthet och klarar ett tunt övergolv, till exempel av parkett eller laminat. Vill man ha plastmatta eller klinkerplattor måste man lägga spånskivor respektive gipsskivor mellan cellplasten och övergolvet. Väljer man ett trägolv ska golvtemperaturen inte överstiga 27 grader.

Golvvärme på övervåningen i en villa är inte så vanligt, men det förekommer, framför allt i badrum. Vill man ha det i övriga rum använder man kassetter, konstruerade efter samma princip som spårade cellplastskivor, som läggs mellan bjälklaget.

Eftersom spårade cellplastskivor har en del fördelar finns det alltså nu ett visst intresse av att använda dem även i nyproduktion av småhus.
– Det är alltid bra att få upp värmen så högt i konstruktionen som möjligt, säger Ingemar Nilsson, teknisk handläggare på SP, Sveriges forsknings- och provningsinstitut, i Borås. Är grunden välisolerad blir värmeförlusterna mindre.
– Men den här konstruktionen har också praktiska fördelar, inte minst om systemet börjar läcka. Det är ju bra om man slipper bila upp hela golvet för att reparera skadan.

Men att lägga golvvärmen ovanpå plattan blir dyrare. Konstruktionen kräver mer material och tar längre tid att utföra. Skillnaden i pris ligger grovt räknat mellan 500-600 kronor per kvadratmeter, inklusive arbetskostnad. Materialet till ett flytande golv går på cirka 350 kronor extra. Dessutom krävs det lite mer arbete för att lägga in det.

Det finns husföretag och byggfirmor som använder sig av metoden, men ännu så länge är de inte så många.
– När man gjuter in golvvärmen i plattan på traditionellt vis gör man så att säga allt i samma veva, säger Andreas Anderzon, produktutvecklare på ett av Sveriges ledande golvvärmeföretag. Det är ett rationellt arbetsförfarande, det kräver lite material och blir därmed billigare. En annan fördel är att man kan använda golvvärmen redan i byggskedet för att torka ut byggfukten.

Om golvvärmen ligger en bit ner i konstruktionen blir systemet lite trögt, det går inte att reglera snabbt vid snabba temperatursvängningar. Fördelen är att värmen ligger lagrad i plattan, till exempel om det blir avbrott i strömmen eller värmekällan.

Med värmegolv i spårade skivor ovanpå plattan får man ett snabbare system. En fördel är att man får upp värmen högre i konstruktionen, det vill säga närmare fötterna. Å andra sidan kan det vara mer känsligt för tillskottsvärme, från till exempel en kamin eller från värmande sol genom stora fönster.
– Om jag byggde nytt i dag skulle jag ändå gjuta in slingorna, säger Andreas Anderzon. Rätt inlagda och rätt justerade är båda systemen bra, men det är tyvärr oftast här det brister.
– Om man inte tänker på att olika rum har olika effektbehov, till exempel beroende på planlösning, golvbeläggning, fönsterstorlek och ventilation, kan man få ett mindre bra fungerade system. I ett rum med ett högt effektbehov, till exempel där det finns stora fönsterpartier, bör man lägga slingorna med ett tätare cc-mått, 150 millimeter mot normalt 300 millimeter. Effekten av att lägga rören med olika cc-mått blir att man får ett bättre fungerande system med lägre vattentemperatur eftersom de mest krävande rummen får störst andel täta cc-mått.

Att justera sitt värmesystem är också viktigt för att få en jämn och behaglig temperatur och en låg energiförbrukning. Här finns det också stora brister, menar Andreas Anderzon.
– Prata med leverantörer, sök information på nätet och läs på, det tjänar man på i längden. Och glöm inte bort att systemet också måste passa ihop med värmekällan.
– Det är klart att det är roligare att välja tapeter och köksinredning, men jag tycker att man ska lägga ner några timmar på att lära sig hela sitt värmesystem. Som husägare är man ju ensam ansvarig för sitt hus.

Ingemar Nilsson på SP är generellt inte så imponerad av golvvärme, vare sig den ligger i eller ovanpå plattan. Till och börja med är han noga med att skilja på två saker, golvvärme som komfortvärme eller som primär värmekälla. Det är också viktigt att skilja på golvvärme i nyproduktion och i ett redan befintligt hus.
– Jag är mycket kritisk till att använda golvvärme som primär värmekälla i ett redan befintligt hus, säger han. Man får räkna med stora energiförluster eftersom grundplattan förmodligen inte är tillräckligt isolerad. Dessutom riskerar man att fukten i marken omfördelas till angränsande rum. Jag har sett många exempel på golv som rest sig på grund av att fukt har trängt upp på grund av just omfördelning.

Även i ett nyproducerat hus med de bästa förhållanden, där grundplattan är väl isolerad, tycker Ingemar Nilsson att man bör vara försiktig.
– Golvvärme har ju rykte om sig att ha bra komfort. Men hur fungerar det i ett vardagsrum med stora fönster och ett parkettgolv, alltså så som nyproduktion ofta ser ut i dag? Trä är ett trögt material och det krävs mycket energi för att få upp den komfortvärme man vill ha i golvet. Dessutom förhindrar inte golvvärmen kallraset från fönstren, inte ens med ett välisolerat glas.
– Med golvvärmen får du ut cirka 50-60 watt per kvadratmeter. En radiator ger 500-800 watt på samma yta och stoppar kallraset. Och jag är tveksam till att det motverkas genom att lägga slingorna tätare.

För att golvvärme ska fungera, både ur komfortsynpunkt och ur energisynpunkt, är det alltså en hel del som ska stämma. Mycket handlar om husets specifika förutsättningar som planlösning, materialval och geografiskt läge. Några generella råd kan ändå vara värda att tänka på.

Ingemar Nilssons råd:
– Undvik golvvärme som primär värmekälla i ett befintligt hus som saknar isolerad grund.
– Begränsa värmeförlusterna nedåt i grunden genom bra isolering, minst 200-300 millimeter under plattan. I vissa fall krävs det att isoleringen går utanför huset.
– Se till att olika delar av huset har separata system som kan regleras beroende på effektbehovet.
– Klinker är att föredra som golvbeläggning, det släpper igenom värmen snabbare än trä, som dessutom torkar och spricker. Vill man ha trägolv kan man välja ett klickbart parkettgolv som klarar värmen utan att spricka.
– Undvik golvvärme på övervåningen. Allt för mycket energi går nedåt och blir onödig takvärme.

Andreas Anderzons råd:
– Begränsa värmeförlusterna nedåt i grunden genom bra isolering, minst 200-300 millimeter under plattan. Är isoleringen bra hindrar man också fukten att tränga upp i plattan på sommaren när systemet är avstängt.
– Se över de olika rummens effektbehov så att inte ett rum står och förser hela huset med värme. Det kan till exempel justeras med olika mellanrum mellan värmerören.
– Justera systemet ordentligt så att det passar dina krav och husets förutsättningar.
– Ett värmegolv på övervåningen måste ha bra isolering och passa ihop temperaturmässigt med systemet på bottenvåningen.

• Sveriges forsknings- och provningsinstitut