Vad är oskäligt lågt vite i kontrakt?
Besvarad 8 aug 2024 av Claes Blåe
Hej.
Ett oskäligt högt vite kan jämkas, men kan ett tillika oskäligt lågt vite jämkas?
Vi är förstagångsbyggare och har skrivit under ett entreprenadavtal (ABS18) som vi blev sagt skulle vara standard. I avtalen är vite fastställt till 10 000 kr/vecka. Vi har nu förstått att det är vanligare med ett vite på 0,5-1% av totalsumman, vilket hade istället resulterat i ett vite på ca 45.000 - 85 000/kr l vårt fall. Är detta nog till att vara oskälig? Kan vi klaga in på detta?
Mvh,
Ett oskäligt högt vite kan jämkas, men kan ett tillika oskäligt lågt vite jämkas?
Vi är förstagångsbyggare och har skrivit under ett entreprenadavtal (ABS18) som vi blev sagt skulle vara standard. I avtalen är vite fastställt till 10 000 kr/vecka. Vi har nu förstått att det är vanligare med ett vite på 0,5-1% av totalsumman, vilket hade istället resulterat i ett vite på ca 45.000 - 85 000/kr l vårt fall. Är detta nog till att vara oskälig? Kan vi klaga in på detta?
Mvh,
Svar
Er fråga gäller möjligheter att höja ett oskäligt lågt förseningsvite.
När det gäller konsumentavtal så verkar det vara möjligt att höja ett oskäligt lågt vite. I första hand gäller då Avtalsvillkorslagen. Den lagen tar sikte på alla standardvillkor i avtal mellan konsument och näringsidkare. Lagen gäller inte i det fall konsumenten och näringsidkaren avtalat inbördes om villkor som där konsumenten klart har kunnat påverka vitets storlek. Då är det inte ett standardvillkor.
Standardvillkor skall vara skäliga. Det innebär bland annat att villkoren skall följa de lagar och regler som gäller och att det skall vara balans mellan konsumentens och näringsidkarens prestationer, det vill säga i ert fall att näringsidkaren inte gynnas på konsumentens bekostnad. Man kan tänka sig en situation där avtalat förseningsvitet är så lågt att näringsidkaren prioriterar andra uppdrag i stället för ert, där det kan finnas högre avtalade viten. Det finns inga skarpa gränser här, och när det gäller höjning av viten i konsumentförhållanden är praxis tunn. Saken får avgöras från fall till fall.
I andra hand kan ni åberopa 36 § i Avtalslagen. Den lagen är inte en konsumentlag egentligen, utan kan tillämpas i alla avtalsförhållanden. Avtalsvillkoret skall i så fall vara oskäligt med hänsyn till innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Jag bedömer att Avtalslagen är ett trubbigare verktyg än Avtalsvillkorslagen i ert fall. I båda lägena är det tingsrätten som bedömer skäligheten, såvida inte parterna avtalat om en skiljedomsklausul. Det innebär att en så kallad skiljenämnd som parterna utsett avgör frågan, och det kan bli dyrt.
Med vänlig hälsning
Claes Blåe
När det gäller konsumentavtal så verkar det vara möjligt att höja ett oskäligt lågt vite. I första hand gäller då Avtalsvillkorslagen. Den lagen tar sikte på alla standardvillkor i avtal mellan konsument och näringsidkare. Lagen gäller inte i det fall konsumenten och näringsidkaren avtalat inbördes om villkor som där konsumenten klart har kunnat påverka vitets storlek. Då är det inte ett standardvillkor.
Standardvillkor skall vara skäliga. Det innebär bland annat att villkoren skall följa de lagar och regler som gäller och att det skall vara balans mellan konsumentens och näringsidkarens prestationer, det vill säga i ert fall att näringsidkaren inte gynnas på konsumentens bekostnad. Man kan tänka sig en situation där avtalat förseningsvitet är så lågt att näringsidkaren prioriterar andra uppdrag i stället för ert, där det kan finnas högre avtalade viten. Det finns inga skarpa gränser här, och när det gäller höjning av viten i konsumentförhållanden är praxis tunn. Saken får avgöras från fall till fall.
I andra hand kan ni åberopa 36 § i Avtalslagen. Den lagen är inte en konsumentlag egentligen, utan kan tillämpas i alla avtalsförhållanden. Avtalsvillkoret skall i så fall vara oskäligt med hänsyn till innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Jag bedömer att Avtalslagen är ett trubbigare verktyg än Avtalsvillkorslagen i ert fall. I båda lägena är det tingsrätten som bedömer skäligheten, såvida inte parterna avtalat om en skiljedomsklausul. Det innebär att en så kallad skiljenämnd som parterna utsett avgör frågan, och det kan bli dyrt.
Med vänlig hälsning
Claes Blåe
Redigerat av moderator:
Kommentarer
Farstatjej90 ·
Det vore intressant med en slags uppskattning av sannolikheten att man vinner en sån process. Att säga "domstolen får avgöra" ... ja det är ju klart att det är så.
Min högst amatörmässiga uppfattning är att det är typ 0% chans att vinna något sånt här.
Min högst amatörmässiga uppfattning är att det är typ 0% chans att vinna något sånt här.
ArneTW ·
Frågar man en spik är alla svar en hammare...
Tycker man alltid får jaså svar, antar att de lärt sig den hårda vägen att aldrig ge ett rakt råd.
Till frågan: är slutdatumet superviktigt kan man väl ta en diskussion annars är väl risken att man startar bygget på fel fot från början och det eventuella vitet är det minsta problemet.
/ATW
Tycker man alltid får jaså svar, antar att de lärt sig den hårda vägen att aldrig ge ett rakt råd.
Till frågan: är slutdatumet superviktigt kan man väl ta en diskussion annars är väl risken att man startar bygget på fel fot från början och det eventuella vitet är det minsta problemet.
/ATW
Tomtom79 ·
Man kan ju själv filosofera på saken en stund. Om det är ett gränsfall med osäker utgång så kanske skillnaden 10-40 000 inte är helt orimligt lågt. Hade det står 500:- i avtalet är det däremot uppenbart oskäligt och då hade nog Claes kunnat uttala sig lite mer säkert.
Man kan ju tänka sig att storleken på vite dels bygger på uppdragets storlek men även på utförarens ekonomiska muskler. 10 000 i veckan rör ju inte NCC i ryggen men en lokal fåmansfirma kan det vara konkurshot
Man kan ju tänka sig att storleken på vite dels bygger på uppdragets storlek men även på utförarens ekonomiska muskler. 10 000 i veckan rör ju inte NCC i ryggen men en lokal fåmansfirma kan det vara konkurshot
Vite på 45,000-85,000:- i veckan låter väl ändå orimligt högt för ett villabygge? Motsvarar över 200,000:- i månaden.
Tooly ·
Husbygget kostade 8,5 miljon om räknar att 1% vite var 85.000 kr. Och har du ett bygglån på det så ligger/låg räntan runt 6-8%. Då har du räntekostnader på ca 50.000 kr för varje försenad månad. Då täcker inte 10.000 kr per vecka ens räntekostnaderna.
Vite ska ju svida annars är där inget incitament att färdigställa.
Vite ska ju svida annars är där inget incitament att färdigställa.
Tomtom79 ·
Tja, räknar man på 7% och ränteavdrag på det så hamnar man på drygt 9000 i veckan i ränta... Man får väl anta att om man bygger hus för 8,5 miljoner så har man en inkomst och kan göra avdrag.
Om nu inte huset är klart har man säkerligen inte heller betalt alla 8,5 miljonerna utan håller inne en slant, vilket också innebär att man inte har lån på dessa pengar. Det är ju lite finessen med bygglån, att man bara lånar till det som för tillfället är betalt.
Men visst ska det svida, så 9000 + kostnader för alternativt boende så springer det iväg lite.
Om nu inte huset är klart har man säkerligen inte heller betalt alla 8,5 miljonerna utan håller inne en slant, vilket också innebär att man inte har lån på dessa pengar. Det är ju lite finessen med bygglån, att man bara lånar till det som för tillfället är betalt.
Men visst ska det svida, så 9000 + kostnader för alternativt boende så springer det iväg lite.
B
BSOD ·
I min roll på jobbet så upphandlar jag ganska mycket, många miljoner blir det. Leverantören beaktar viteskraven en hel del när de sätter prislappen.
Om vitet är högt ökar de på försäljningspriset en hel del, eftersom de riskerar att få betala viten (!).
Så att i efterhand försöka ändra vitesdelarna känns ganska fel. Man får läsa på avtalet väldigt noga innan man skriver på.
Gällande ränteeffekten så brukar vi lägga en betydande del av betalningen efter godkänd slutbesiktning och överlämnad dokumentation. Då behöver man inte driva entreprenören lika hårt, och en försening drabbar även entreprenören/leverantören.
Sen är det väl även så att man som köpare ibland tvingas ta en del risker, om man ska få rimliga priser. Det är jobbigt när dessa risker blir verklighet.
Om vitet är högt ökar de på försäljningspriset en hel del, eftersom de riskerar att få betala viten (!).
Så att i efterhand försöka ändra vitesdelarna känns ganska fel. Man får läsa på avtalet väldigt noga innan man skriver på.
Gällande ränteeffekten så brukar vi lägga en betydande del av betalningen efter godkänd slutbesiktning och överlämnad dokumentation. Då behöver man inte driva entreprenören lika hårt, och en försening drabbar även entreprenören/leverantören.
Sen är det väl även så att man som köpare ibland tvingas ta en del risker, om man ska få rimliga priser. Det är jobbigt när dessa risker blir verklighet.
De senast besvarade frågorna
Grannens björk skapar olägenhet
3 sep 2024
Hej, Vi har en granne där en väldigt hög och bred björk står vid tomtgränsen mellan oss. Men björken är grannens. Där vi får all björk frön in till oss, i ventilation, på vår altan vilket gör att...
Vad förstås med fullvärdesförsäkring
6 jul 2024
Hej Det är så att vi nyligen har sålt vårt hus med Fastighetsbyråns mäklare, och enligt köpekontraktet så står det: "Säljaren garanterar att fastigheten fram till tillträdesdagen är...
Vad är oskäligt lågt vite i kontrakt?
14 aug 2024
Hej. Ett oskäligt högt vite kan jämkas, men kan ett tillika oskäligt lågt vite jämkas? Vi är förstagångsbyggare och har skrivit under ett entreprenadavtal (ABS18) som vi blev sagt skulle vara...
Fråga experten
Advokat Claes Blåe vid Advokatbolaget Claes Blåe svarar på frågor om fastighetsrätt, bostadsrätts-juridik, avtal, dolda fel, mm.