Hej,
Det framgår inte huruvida radhuset är ”friköpt” (dvs. ni äger fastigheten själva) eller om det är ett s.k. bostadsrättsradhus. I det förra fallet är jordabalkens felregler gällande medan köplagens regler är tillämpliga avseende bostadsrätter. Även om en köpare har undersökningsplikt i båda fallen är denna i det förra fallet mer omfattande än i det senare. Eftersom inget omnämns i frågan som tyder på att det skulle röra sig om en bostadsrätt utgår jag fortsättningsvis från att det är ni som äger fastigheten.
Ett fel får inte göras gällande mot säljaren om det inte är dolt, vilket innebär att ett fel som en ”normalt bevandrad köpare” borde ha upptäckt vid utövandet av sin undersökningsplikt inte kan leda till något anspråk från köparen. Man brukar säga att det avgörande är om felet borde ha upptäckts vid en ”med tillbörlig omsorg och sakkunskap företagen undersökning av fastigheten”. Undersökningsplikten är således relativt långtgående.
I förevarande fall framgår det att vattenavrinningen i badrummet inte sker på avsett sett och att orsaken till det är att golvbrunnen ligger högre än golvet. Min uppfattning utifrån den information som framgår av din fråga är att detta har varit ett besiktningsbart förhållande vid köpet, dvs. felet har inte varit dolt. Det hade varit en annan sak om golvets lutning mot golvbrunnen inte hade varit tillräcklig och att vattnet med anledning därav inte rinner av. Slutsatsen blir att det blir svårt att rikta anspråk mot säljaren.
Däremot kan man i vart fall överväga huruvida den besiktningsman som upprättade överlåtelsebesiktningsprotokollet (om ni har haft sådan) har varit försumlig vid utförande av sitt uppdrag genom att inte anmärka på att golvbrunnen har legat högre än golvet. En sådan försumlighet kan medföra ett skadeståndsansvar. Mer exakt vad som har ingått i besiktningsmannens uppdrag och vad som fordras för ett skadeståndsanspråk brukar framgå av de allmänna villkor som följer med uppdragsavtalet.
Med vänlig hälsning
Stefan Häge
Advokat