Det här var en frågeställning som innehåller många delfrågor. Jag ska försöka besvara alla.
1. Var gränsen är för att man skall kunna få panel justerad så att man närmar sig 15 mm?
Eftersom jag inte heller kan hitta några toleranser på just detta i regelverken så får man anse att gränsen går när man kan uppfatta måttskillnaderna när man står på ett avstånd av 2 meter från väggen och den inte är belyst med släpljus.
2. Sedan är det en gavelspets som man har skjutit 18 mm i sidled för att passformen inte var bättre.
Det står i AMA 42B/35 att fogförskjutning på utsidan får vara +-8mm. AMA gäller inte per automatik för konsumentenreprenader men som ändå kan anses vara ett mått för fackmässigt utförande.
3. På alla gavelsspetsar har trycket varit så hårt ställt på spikpistolen att spikskallarna har försvunnit in i panelen, som gör att det blir mörka fläckar på de ställena efter målning.
Detta är något som är ganska vanligt. Om entreprenören står för målningen förväntas det att dessa hålrum fylls med utomhusfog innan slutstrykning så att groparna försvinner. Detta får man även räkna med att göra när man själv står för målningen.
4. Panelen har på gavelsspetsen böjt sig och blivit som ett U, särskilt då de två spikarna sitter i mitten på panelbrädan och trycker in den mellan underliggande panel. Var går gränsen för att de skall byta ut panelen?
En panelbräda bör monteras med kärnsidan utåt. Dels för att denna sida innehåller mer naturliga hartser och därför är mer moståndskraftig. Men det beror även på brädans tendens att vilja forma sig som ett U när den rör sig efter montage. Då vill man att den ska bukta så att mitten buktar ut från fasaden. En fasadbräda har dock två sidor, en sågad och en hyvlad. Man monterar den hyvlade sidan inåt och den sågade utåt eftersom den sågade ytan ger bättre fäste för fasadfärgen. Entreprenören har altså inget val annat än att montera den sågade sidan utåt trots att det ibland är kärnvirkessidan som är hyvlad. Detta är tyvärr ett resultat av att sågverken i sverige inte levererar bättre produkter. Förr var man väldigt noga med vilken sida som man valde att hyvla viket på. Om brädan buktar sig så mycket att det blir stora sprickor i den är det något man kan ta upp som en garantianmärkning och som skall åtgärdas innan garantitidens utgång.
5. Hur tuff skall jag vara mot husleverantör och entreprenör?
Du har som privatkonsument rätt att få en produkt som motsvarar dina förväntlingar. Den produkt som överlämnats till dig skall åtminstonde hålla samma kvalité som övriga hus som levererats av samma husleverantör. Det kan man anse vara husföretagets normalstandard. Har man fått en sämre produkt eller det inte finns några andra hus man kunnat se på i regionen så har man då rätt att göra sin egen tolkning av vad man kunnat förvänta sig.
Normalt sett så är det slutbesiktningsmannen som avgör om det levererade huset motsvarar det som kunden kan anses har rätt att förvänta sig.
Om man är väldigt missnöjd med resultatet av slutbesiktningen kan man begära en överbesiktning upp till en månad efter man erhållit slutbesiktningsprotokollet.
Man har dock som privatperson rätt att ta upp fel som borde upptäckts vid slutbesiktningen men som av någon anledning inte uppmärksammats då upp till 6 månader efter godkänd slutbesiktning. Detta skall dock vara meddelat till entreprenören innom de 6 månaderna.
Jag tycker att man som privatkonsument har rätten att i slutändan bli nöjd med sitt nya hus under förutsättning att man har realistiska förväntlingar.
Jag vill avsluta med att betona vikten av att man som konsument ser till att få huset slutbesiktigat av en kompetent besiktningsman för att undvika just denna typen av funderingar och missnöje. Konsumenten har alltid rätt att use slutbesiktningsmannen och denne bör väljas efter kontroll av referenser så att man får en duktig besiktningsman.