Tycker Fiskars litet större klyvyxor är fantastiska, extremt väldimensionerade och med riktigt stabila och vibrationsdämpande skaft.
Annars för mera finlir, älskar den rakbladsskarpa Gränsfors snickaryxa. Det är i princip en tung kniv man har satt skaft på, egg-geometrin är totalt väsensskild mot klyvyxor och ja, man kan raka sig med denna om man har lust, här skärpt med en Tormek T4 med japansk vattensten
Annars för mera finlir, älskar den rakbladsskarpa Gränsfors snickaryxa. Det är i princip en tung kniv man har satt skaft på, egg-geometrin är totalt väsensskild mot klyvyxor och ja, man kan raka sig med denna om man har lust, här skärpt med en Tormek T4 med japansk vattensten
Tystnad i tråden efter denna bild… 😀
Sjukt snygg egg!
Sjukt snygg egg!
Jag har kommit att hata Fiskars plastskaftyxor. De går inte att skafta om då skaftet går av. Med mindre än att man väller på ett helt nytt öga. De går inte att stålsätta då bettet är slutslipat. De fungerar bra att klyva med men duger inte till någonting annat. Formen är sådan.
-Då man kvistar och fäller träd är en "amerikayxa" (till exempel Gränsfors skogsyxa eller Hultafors motsvarighet ) med 70 cm skaft och 1,2 kilos huvud bäst.
-Är man litet klen i kroppen eller har någon skada passar 60 cm skaft och 0,9-1,0 kilos huvud bättre. Alla är inte urstarka kärnfriska 30-åringar och för bäst effektivitet skall man välja verktyg enligt den kroppen man har i verkligheten. Det är effektiviteten som räknas.
-Skall man klyva ved är en släggyxa eller någonting i stil med Gränsfors eller Hultafors klyvyxor bäst. Fast de går inte att fälla och kvista med.
-Som universalyxa för snickeri och timmermansarbete finns det ingenting annat som kommer i närheten av en Billnäs 12.2 eller 12.3. Tycker jag. Säkert finns det andra som tycker annorlunda.
Många utländska yxor är anlöpta alldeles för mjuka så de biter inte på de hårda kvistarna i våra granar. Amerikanerna formar marknaden och de har någon romantisk fantasi om att yxor skall gå att vässa med fil. Vilket var en nödlösning som pälsjägarna i Amerika tog till för att de inte kunde bära med sig en slipsten.
Svenska, finländska och norska yxor är vanligen hårdare i bettet och biter på nordiskt virke.
Jag kvistade ungefär 50 vindfällen med yxa efter stormen Aila då jag hade dålig rygg och inte kunde kvista med motorsåg. Vintern före högg jag 5 traktorlass ved med yxa och bågasåg för då var jag för sjuk för att allt kunna bära motorsågen. Numera är jag någotsånär frisk och tillbaka i arbetet som timmerman. Så jag anser mig veta ungefär vad jag talar om. Även om jag inte är någon expert på yxor.
-Då man kvistar och fäller träd är en "amerikayxa" (till exempel Gränsfors skogsyxa eller Hultafors motsvarighet ) med 70 cm skaft och 1,2 kilos huvud bäst.
-Är man litet klen i kroppen eller har någon skada passar 60 cm skaft och 0,9-1,0 kilos huvud bättre. Alla är inte urstarka kärnfriska 30-åringar och för bäst effektivitet skall man välja verktyg enligt den kroppen man har i verkligheten. Det är effektiviteten som räknas.
-Skall man klyva ved är en släggyxa eller någonting i stil med Gränsfors eller Hultafors klyvyxor bäst. Fast de går inte att fälla och kvista med.
-Som universalyxa för snickeri och timmermansarbete finns det ingenting annat som kommer i närheten av en Billnäs 12.2 eller 12.3. Tycker jag. Säkert finns det andra som tycker annorlunda.
Många utländska yxor är anlöpta alldeles för mjuka så de biter inte på de hårda kvistarna i våra granar. Amerikanerna formar marknaden och de har någon romantisk fantasi om att yxor skall gå att vässa med fil. Vilket var en nödlösning som pälsjägarna i Amerika tog till för att de inte kunde bära med sig en slipsten.
Svenska, finländska och norska yxor är vanligen hårdare i bettet och biter på nordiskt virke.
Jag kvistade ungefär 50 vindfällen med yxa efter stormen Aila då jag hade dålig rygg och inte kunde kvista med motorsåg. Vintern före högg jag 5 traktorlass ved med yxa och bågasåg för då var jag för sjuk för att allt kunna bära motorsågen. Numera är jag någotsånär frisk och tillbaka i arbetet som timmerman. Så jag anser mig veta ungefär vad jag talar om. Även om jag inte är någon expert på yxor.
Redigerat:
En sak till.
Gällande det här med att fälla mindre träd utan motorsåg.
Jag brukar räkna med att träd som är mindre än 10 cm i diameter går snabbare att fälla med yxa än med bågasåg. Fast sedan går det oftast snabbare att kapa upp stammen med bågasåg än med yxa. Kvistning är alltid yxarbete.
Fast nog har det hänt några gånger att jag har kapat en 30 eller 35 cm stan med yxa. När motorsågen hade fastnat eller när jag tog ned vindfällen där det gällde att ta det försiktigt så man hinner undan i tid.
De bästa bågasågarna jag har träffat på är Purmo bågar tillverkade i Jakobstad i Finland. De var utväcklade för skogshuggare som använde dem i arbetet. De var bra och sålde i enorma mängder under en kort period. Strax före motorsågarna slog igenom.
Det finns någon svensktillverkad modell som liknar purmobågarna och som nog är praktiskt taget lika bra. Det viktiga är att bågen är grov så den håller bra spänning i bladet och att det finns ett extra handtag nedanför bladet så man kan hålla i med båda händerna. Moderna bågasågar har för klen båge och håller inte spänningen. Tillverkarna har alldeles uppenbart aldrig använt sina egna produkter.
Gällande det här med att fälla mindre träd utan motorsåg.
Jag brukar räkna med att träd som är mindre än 10 cm i diameter går snabbare att fälla med yxa än med bågasåg. Fast sedan går det oftast snabbare att kapa upp stammen med bågasåg än med yxa. Kvistning är alltid yxarbete.
Fast nog har det hänt några gånger att jag har kapat en 30 eller 35 cm stan med yxa. När motorsågen hade fastnat eller när jag tog ned vindfällen där det gällde att ta det försiktigt så man hinner undan i tid.
De bästa bågasågarna jag har träffat på är Purmo bågar tillverkade i Jakobstad i Finland. De var utväcklade för skogshuggare som använde dem i arbetet. De var bra och sålde i enorma mängder under en kort period. Strax före motorsågarna slog igenom.
Det finns någon svensktillverkad modell som liknar purmobågarna och som nog är praktiskt taget lika bra. Det viktiga är att bågen är grov så den håller bra spänning i bladet och att det finns ett extra handtag nedanför bladet så man kan hålla i med båda händerna. Moderna bågasågar har för klen båge och håller inte spänningen. Tillverkarna har alldeles uppenbart aldrig använt sina egna produkter.
Har använt yxor med träskaft som är äldre än mig utan att de fått nån särskild omsorg, o jag är född på 50-talet. Vad behöver man göra för att hålla skaftet i skick, tänker du? Slå in en liten kil i änden om nån misshandlat den så huvudet glappar, möjligen?N Niq skrev:
För att jag är nyfiken. Hur många gånger har du stött på en Fiskars yxa där skaftet gått av?H heimlaga skrev:
Du har helt rätt i att det är engångsyxor och dom är inte dom bästa som finns. Min åsikt är att dom för en normal användare som hugger ved och kvistar lite nu och då är ett väldigt bra alternativ. Ingen som inte använder dom på heltid kommer att slita ner bettet på många år. Skaftet kommer sitta fast utan att man behöver fundera på det och knappast gå av heller. 98% Av alla yxanvändare kommer att köpa en ny yxa den dagen bettet är slut. Det kostar troligen mer än en ny yxa att få en smed att stålsätta en gammal yxa.
Som snickaryxa är dom däremot inte alls så bra.
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 949 inlägg
Som vanligt tog det inte så lång tid innan det spårade ur och förutsättningarna i första posten glömdes bort 😄
Jag kommer nog hoppa över att köpa tre st. olika yxor handsmidda i svenskt superstål av yx-yngve i Torpshammar 🥴
Det får bli en huggyxa av lämpligt fabrikat och den kommer säkert duga till min begränsade användning!
Jag kommer nog hoppa över att köpa tre st. olika yxor handsmidda i svenskt superstål av yx-yngve i Torpshammar 🥴
Det får bli en huggyxa av lämpligt fabrikat och den kommer säkert duga till min begränsade användning!
Är det "nytt" lågkvalitetsträ som krymper så mycket att skaftet lossnar?
Jag har aldrig sett det hända. Däremot en del avslagna skaft.
Men jag har mycket begränsad erfarenhet av yxor.
Jag har aldrig sett det hända. Däremot en del avslagna skaft.
Men jag har mycket begränsad erfarenhet av yxor.
Det är ganska vanligt. Jag har tappat räkningen men nog har jag väl sett ett dussin eller kanske två dussin som skaftet har gått av på.N Niq skrev:
De går att hyfsat klyva med men inte att kvista med.
Då jag har vant mig vid ett verktyg är det nästan oersättligt. Det tar bortåt 5 år att riktigt vänja sig vid en yxa och eftersom människolivet är begränsat så vill åtminstone jag hålla liv i de yxorna som jag har vant mig vid.