4 014 läst · 70 svar
4k läst
70 svar
Utredning föreslår lättnader i amorteringskrav
Finns inget som stoppar folk i ditt scenario att låna upp mer på huset för att konsumera. Du kan ju förbjuda det också men då har du verkligen tagit bort all ekonomisk frihet som existerar.G g.kraft skrev:Visst men då måste du också höja amorteringskravet för att uppnå den effekt som du får med flytande amorterungskrav. Jag är inte politiker men det är nog svårsålt att höja just nu.
Dessutom kommer det inspela negativt "på kvar att leva på" kalkylen då du inte kan få undantag på amortering redan när du söker om lånet. Med amortering som justeras med styrräntan blir "kvar att leva på kalkylen" bättre utan att svenskar totalt sett amorterar mindre över tid
Med mitt förslag får du stabilare hushållsekonomi där amortering går upp i bra tider, ner i dåliga men över tid ligger på dagens nivå. Det gör din boendekostmad mer förutsägbar och minskar risken för att folk vänjer sig vid 0-ränta med nya konsumtionslån som dyr bil osv för att sedan krasha när räntan sticker.
Är det inte bättre att staten bara äger alla bostäder och att alla hyr? Blir ju väldigt förutsägbart.
Det bästa vore att göra det jag, alla nationalekonomer i landet ink Anders Borg, finanspolitiska råder och finansinspektionen starkt rekommenderar.
* Slopa statlig skatt och inför ett högt grundavdrag.
* Slopa reavinstskatt och lagfarter
* Återinför en procentuell fastighetsskatt med ett maxtak för de med låg inkomst
* Undanta unga förstagångsköpare från fastighetskatt i XX år.
* Slopa hyresregleringen
Allt annat lika skulle detta få en dämpad effekt på bostadspriserna och slå progressivt mot de dyraste lyxigaste bostäderna. De allra flests i riktigt dyra bostäder skulle kompenserad med slopad statlig skatt.
Det skulle löna sig att gå från bidrag till ett lågavlönat jobb.
Sveriges ekonomi och tillväxt skulle blomstra.
Det skulle ta bort alla nuvarande enorma ”flyttskatter” som tar kål på rörligheten på bostadsmarknaden. Äldre skulle inte förlora miljoner på att sälja villan och flytta till brf. Etc etc
Alla som ser nyktert och utan ideologi på situationen (eller håller vissa grupper om ryggen för röster) inser att detta vore fantastiskt för Sverige.
Att som nu bara sänka krav på insats och amortering kommer inte hjälpa ett jäkla smack
Du, är du namnkunnig i detta? Ett tungt namn?Kentvirulent skrev:
Alla är väl att ta i.
Anders Borg är väl inget lysande exempel på en högt utbildad nationalekonom som lyckats med det han företagit sig?
Jo. Om du i tidet med nollränta tvingas amortera mer, kommer du inte felaktigt tro att du "har råd" att ta in nya skulder. Eller köpa ett dyrare boende och bidra till rusning.Kentvirulent skrev:
Exempel (nej jag räknade inte med räntavdraget, orkade inte)
Med ca 4miljoner i lån och 1% amortering vid normalläge.
Nuvarande regler (från mina egen historik)
Mars 22
0 styrränta = 1.21% ränta på bolån
amortering 3483 (1%)
Total månadskostnad = 7692kr
November 23
4% styrränta = 4,79 ränta på bolån
Amortering 3483 (1%)
Total månadskostnad =19857kr
Vi räknade med detta kunde hända men inte alla hushåll hade i kalkylen att lånekostnaden skulle gå upp med 12000 i månaden.
Med flytande amortering hade min historik istället varit:
Mars 22
0 styrränta = 1.21% ränta på bolån
amortering 5224kr (1.5%)
Total månadskostnad = 9433kr
November 23
4% styrränta = 4,79 ränta på bolån
Amortering 3483 (0.5%)
Total månadskostnad =18115kr
En skillnad som är ca 8700kr och alltså 3300kr mindre differans per månad än med nuvarande regler.
Sen kan man givetvis se över nivåerna, vid 0-ränta kanske närmare 2% är rimligare amortering. Vilket skulle gett total kostnad i mars 22 på 11175kr och
ännu lägre differans.
Den extrema skillnaden i bolånekostnad var varit svår för hushållen att förstå/förutse, ovan modell skulle göra det mer förutsägbart. Få räknade på allvar med 7% ränta när de budade på hus mitt pandemin. Det kan man tycka är korkat men jag tror inte folk lär sig till nästa gång med 0-ränta.
Syftet med att ändra styrräntan är just att påverka konsumtion och investeringar. Att motverka den effekten medför att räntan behöver ändras mer.
Visst men då agerar jag alltså förädiskt mot den ekonomiska politiken när jag sparat pengar vid nollränta och inte komsumerar upp dem till sista krona?D Daniel 109 skrev:
Problemet och budskapet har ju snarare varit att vissa gör just det, bränner pengarna vid goda tider och anpassar sina utgifter för orealistiska bolånekostnader och sen "gnäller" när räntan går upp.
Att i någon mån jämna ut den smällen även för de som inte "tar ansvar för sin ekonomi" är ganska rimligt och leder till mindre negativa effekter på andra håll. För den som redan tar ansvar blir det inte så stor skillnad, möjligen något mindre värdepapper och mer amorterat.
Att vi inte får en lika stor prisrusning på bostäder vid nästa 0-ränta är viktigt.
Alla bankernas kalkyler ligger på ca 7% så det är inget nytt alls. Har så varit i minst 20 år. 0% styrränta lär knappast återkomma...G g.kraft skrev:Jo. Om du i tidet med nollränta tvingas amortera mer, kommer du inte felaktigt tro att du "har råd" att ta in nya skulder. Eller köpa ett dyrare boende och bidra till rusning.
Exempel (nej jag räknade inte med räntavdraget, orkade inte)
Med ca 4miljoner i lån och 1% amortering vid normalläge.
Nuvarande regler (från mina egen historik)
Mars 22
0 styrränta = 1.21% ränta på bolån
amortering 3483 (1%)
Total månadskostnad = 7692kr
November 23
4% styrränta = 4,79 ränta på bolån
Amortering 3483 (1%)
Total månadskostnad =19857kr
Vi räknade med detta kunde hända men inte alla hushåll hade i kalkylen att lånekostnaden skulle gå upp med 12000 i månaden.
Med flytande amortering hade min historik istället varit:
Mars 22
0 styrränta = 1.21% ränta på bolån
amortering 5224kr (1.5%)
Total månadskostnad = 9433kr
November 23
4% styrränta = 4,79 ränta på bolån
Amortering 3483 (0.5%)
Total månadskostnad =18115kr
En skillnad som är ca 8700kr och alltså 3300kr mindre differans per månad än med nuvarande regler.
Sen kan man givetvis se över nivåerna, vid 0-ränta kanske närmare 2% är rimligare amortering. Vilket skulle gett total kostnad i mars 22 på 11175kr och
ännu lägre differans.
Den extrema skillnaden i bolånekostnad var varit svår för hushållen att förstå/förutse, ovan modell skulle göra det mer förutsägbart. Få räknade på allvar med 7% ränta när de budade på hus mitt pandemin. Det kan man tycka är korkat men jag tror inte folk lär sig till nästa gång med 0-ränta.
Absolut, visst räknar banken med det men knappast alla hushåll när de tar beslut kring köp av ny bil osv. Att bolånet kunde gå upp till 7% var främmande för många.Jonatan79 skrev:
För kvar att leva på kalkylen på 7% så kan den i så fall göras med vetskap att amortering är lägre vid värsta läget, vilket ger mer marginal.
"Ingen" tror på 0 ränta men det gjorde man nog inte innan när vi satt med styrränta på 9% heller. Om det aldrig bli nollränta är 2% amortering vid nollränta inget att vara rädd för
Finns inget som på något sätt garanterar att du med detta, ytterst invecklade och svåradministrerade system skulle hindras från att låna upp kåken.G g.kraft skrev:Jo. Om du i tidet med nollränta tvingas amortera mer, kommer du inte felaktigt tro att du "har råd" att ta in nya skulder. Eller köpa ett dyrare boende och bidra till rusning.
Exempel (nej jag räknade inte med räntavdraget, orkade inte)
Med ca 4miljoner i lån och 1% amortering vid normalläge.
Nuvarande regler (från mina egen historik)
Mars 22
0 styrränta = 1.21% ränta på bolån
amortering 3483 (1%)
Total månadskostnad = 7692kr
November 23
4% styrränta = 4,79 ränta på bolån
Amortering 3483 (1%)
Total månadskostnad =19857kr
Vi räknade med detta kunde hända men inte alla hushåll hade i kalkylen att lånekostnaden skulle gå upp med 12000 i månaden.
Med flytande amortering hade min historik istället varit:
Mars 22
0 styrränta = 1.21% ränta på bolån
amortering 5224kr (1.5%)
Total månadskostnad = 9433kr
November 23
4% styrränta = 4,79 ränta på bolån
Amortering 3483 (0.5%)
Total månadskostnad =18115kr
En skillnad som är ca 8700kr och alltså 3300kr mindre differans per månad än med nuvarande regler.
Sen kan man givetvis se över nivåerna, vid 0-ränta kanske närmare 2% är rimligare amortering. Vilket skulle gett total kostnad i mars 22 på 11175kr och
ännu lägre differans.
Den extrema skillnaden i bolånekostnad var varit svår för hushållen att förstå/förutse, ovan modell skulle göra det mer förutsägbart. Få räknade på allvar med 7% ränta när de budade på hus mitt pandemin. Det kan man tycka är korkat men jag tror inte folk lär sig till nästa gång med 0-ränta.
Det jag föreslog är ett mycket bättre förslag som skulle få igång hela den svenska ekonomin OCH hålla ner bostadspriserna
Fast detta är rena spekulationer från din sida. Ingen som inte har råd med 7% har fått lån.G g.kraft skrev:Absolut, visst räknar banken med det men knappast alla hushåll när de tar beslut kring köp av ny bil osv. Att bolånet kunde gå upp till 7% var främmande för många.
För kvar att leva på kalkylen på 7% så kan den i så fall göras med vetskap att amortering är lägre vid värsta läget, vilket ger mer marginal.
"Ingen" tror på 0 ränta men det gjorde man nog inte innan när vi satt med styrränta på 9% heller. Om det aldrig bli nollränta är 2% amortering vid nollränta inget att vara rädd för
Exakt så. Ett system som hela tiden anpassar amorteringsnivån efter räntenivå riskerar att göra såväl räntesänkning som höjning till ett rejält svagt instrument för att parera inflation/deflation.D Daniel 109 skrev:
Förslaget fungerar inte varför ingen föreslår det.
Däremot mitt förslag med sänkta skatter på arbete mot en större fastighetsskatt förespråkas av alla instanser. Bara politikerna som är rädda att tappa röster som är emot det
Men ibland har man velat gasa och bromsa INDUSTRIN utan att överhetta bomarknaden, jag tror snarare det varit en bieffekt som sen blivit så "allvarlig" att den måste hanteras.D Daniel 109 skrev:
Tänk om man kan gasa och bromsa bomarknaden separat, och industrin separat.
Om vi är så otroligt beroende av att använda bostaden som en ständigt ökande säkerhet för lån som ska användas för konsumtion, då tror jag vi är på väg mot en bostadskrash.
Jag ser många andra möjligheter att underlätta nybyggande än att en etta ska kosta 5 mille, men att lönerna inte höjs motsvarande... att allt finansieras med lån. Det gick åt helvete i USA, varför ska det funka här?
Redigerat:
Sänkt marginalskatt tror jag inte alls på, det kommer inte driva konsumtionen som du vill låta påstå.Kentvirulent skrev:
Då är det bättre sänka skatten på de som idag verkligen begränsar sin konsumtion, dvs de som tjänar minst.
De som tjänar kring en mille om året kommer inte handla mer mat eller fler bilar, de kommer troligen resa till alperna istället för åre, köpa en tesla istället för en volvo, köpa skumpa istället för öl osv.
I USA kunde du lämna huset till banken och bli av med lånet. Det går inte här. Samtidigt lånade man ut till människor som inte hade råd med räntorna. Så är det inte heller i Sverige. Så en liknande krasch kommer inte att ske här.J JohanLun skrev:Men ibland har man velat gasa och bromsa INDUSTRIN utan att överhetta bomarknaden, jag tror snarare det varit en bieffekt som sen blivit så "allvarlig" att den måste hanteras.
Tänk om man kan gasa och bromsa bomarknaden separat, och industrin separat.
Om vi är så otroligt beroende av att använda bostaden som en ständigt ökande säkerhet för lån som ska användas för konsumtion, då tror jag vi är på väg mot en bostadskrash.
Jag ser många andra möjligheter att underlätta nybyggande än att en etta ska kosta 5 mille, men att lönerna inte höjs motsvarande... att allt finansieras med lån. Det gick åt helvete i USA, varför ska det funka här?
Exakt, det är knappast önskvärt att lånekostnaden för en normal villa ska gå från 7500 till 19500 i månaden på bara 18 månader som ett sätt att gasa o bromsa villaägares konsumtionskraft. Att folk vande sig vid 7500kr som ett normalläge och tog andra krediter/utgifter under tiden som senare gjorde 19500kr tufft att klara är knappast en vild gissning.J JohanLun skrev:Men ibland har man velat gasa och bromsa INDUSTRIN utan att överhetta bomarknaden, jag tror snarare det varit en bieffekt som sen blivit så "allvarlig" att den måste hanteras.
Tänk om man kan gasa och bromsa bomarknaden separat, och industrin separat.
Om vi är så otroligt beroende av att använda bostaden som en ständigt ökande säkerhet för lån som ska användas för konsumtion, då tror jag vi är på väg mot en bostadskrash.
Jag ser många andra möjligheter att underlätta nybyggande än att en etta ska kosta 5 mille, men att lönerna inte höjs motsvarande... att allt finansieras med lån. Det gick åt helvete i USA, varför ska det funka här?