Anna_H skrev:
För kaminens del och rökens del spelar det ingen roll var tilluften tas. Men tas tilluften från rummet, redan uppvärmd luft, så måste ny, luft tillföras rummet. Den luften är kall och måste då värmas av annat värmesystem som kostar pengar. Om man tar tilluften utifrån behåller man den varma luften i rummet.
Oavsett vilken väg luften tar så skall den utifrån via kaminen och ut igen genom skorstenen. Luften som kaminen kräver är mycket mindre än vad som rekommenderas som ventilationsluft.

Om kaminen matas med kall luft måste den värmas mer i kaminen innan den avgår som rök vilket innebär att kaminen lämnar en lägre effekt. Om jag inte missförstått något så blir det ett nollsummespel så länge kaminen värmer samma rum som tilluften läcker in i utifrån.

Om det är upplagt så att rummet där kaminen står är helt tätt utåt så att all tilluft kommer från intilliggande rum som värms med direktel kan det hamna i ett annat läge, det är jag med på. Då låter det å andra sidan som att kaminen bär en lika stor skuld som den undermåliga ventilationen för att det fungerar dåligt.

Jag säger inte att det är dåligt att ta tilluften utifrån. Jag är bara inte med på att det skulle innebära en generell energibesparing även om det kan bli så i vissa specialfall.
 
Pratade med en vän om detta med tillluften till en kamin och hans bror hade installerat en kamin och upplevde nu att luft sögs från andra rum, vilket gjorde att de rummen blev kallare. Vet ej riktigt hur broderns system var uppbygg, men det blir ju lite fel när detta inträffar.

/Johan
 
Grannen fick plugga sitt rör för tilluft när det var -20 grader i vintras. Eldade han inte 24/7 så blev det snabbt kallt i rummet.
 
zenobia skrev:
Grannen fick plugga sitt rör för tilluft när det var -20 grader i vintras. Eldade han inte 24/7 så blev det snabbt kallt i rummet.
Då hade han inget spjäll på varken tilluft eller på skorstenen.
 
Du kan spara ca halva årliga energianvändningen som används för tappvarmvattenproduktion med solfångare. Ett solelsystem kan spara mer el och det är viktigt att du använder så stor del själv för att få bra ekonomi på systemet.
 
Vi har hus från 62 enplans 125 kvm med vtnburet system som värmdes med direktel, årsförbr då 21000. Har lite extra lösull på vinden å originalfönster. Bergvärme installerades apr 2012, årsförbr 10500 första året.
/Anders
 
HansR skrev:
Du kan spara ca halva årliga energianvändningen som används för tappvarmvattenproduktion med solfångare. Ett solelsystem kan spara mer el och det är viktigt att du använder så stor del själv för att få bra ekonomi på systemet.
I en villa med direktel uppvärmning är kostnaden för varmvatten ca. en tiondel av kostnaden för uppvärmning.
Du menar alltså att TS ska investera 40000 i en solfångaranäggning för att minska kostnaden för varmvatten 1500-2000 per år. Med 4% bankränta är bara kostnaden för att låna 40000 1600 per år.
 
  • Gilla
jensaro
  • Laddar…
Jag menar inget mer än det jag skrev i inlägget. En enkel beskrivning av hur mycket energi som kan sparas med solvärme samt hur man bör nyttja solel.
 
johanpelle skrev:
I en villa med direktel uppvärmning är kostnaden för varmvatten ca. en tiondel av kostnaden för uppvärmning.
Du menar alltså att TS ska investera 40000 i en solfångaranäggning för att minska kostnaden för varmvatten 1500-2000 per år. Med 4% bankränta är bara kostnaden för att låna 40000 1600 per år.
I vår villa med direktel var varmvattenkostnaden en fjärdedel av kostnaden för uppvärmning. Det finns för många faktorer att ta hänsyn till för att generellt säga att varmvattenkostnaden är si och så mycket i förhållande till uppvärmningen.
 
Så du har alltså direkt eluppvärmning i ditt hus? Då kan huset knappast vara från 70-talet.
Det är ett hus från 70-talet med direkt eluppvärmning som idag diskuteras.
 
Redigerat:
Vi konverterade från direktverkande el till bergvärme 2010 (med lånade pengar) och sänkte vår genomsnittliga månadskostnad med nån tusenlapp efter omvärdering och omläggning av lånen, så man kan ju säga att den investeringen betalade sej direkt.
 
benox skrev:
Vi konverterade från direktverkande el till bergvärme 2010 (med lånade pengar) och sänkte vår genomsnittliga månadskostnad med nån tusenlapp efter omvärdering och omläggning av lånen, så man kan ju säga att den investeringen betalade sej direkt.
Hur räknar du då? Det måste ha kostat mer än en tusenlapp att konvertera till bergvärme? Så ärligt, hur många tusenlappar/månader handlar det om? 50 000=4 år, 100 000=8 år, eller 12 000=1 år?
 
johanpelle skrev:
Så du har alltså direkt eluppvärmning i ditt hus? Då kan huset knappast vara från 70-talet.
Det är ett hus från 70-talet med direkt eluppvärmning som idag diskuteras.
Direktel, byggt -72.
 
175' kostade kalaset, banken värderade upp huset 200' och uppvärmningskostnaden halverades. Efter att lånen lagts om så blev vår månadskostnad lägre. Det kanske inte går att räkna så, men vi betalar mindre per månad iaf.
 
Om du säljer huset till det högre priset kan du ju räkna så, men annars är det ju besparingen i uppvärmning plus besparingen på lånet som du dividerar med 175 000 får du fram månadskostnaden. Säg att du sparar 1000 i månaden på elen också så blir det 7 år. Rätt okej tycker jag, värmesystemet lär ju hålla längre än så.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.