Stående eller liggande årsringar ?
En liten fråga.
När ni ska välja ut ert virke, väljer ni helst med stående eller liggande årsringar ?
Vad jag har hört så är stående årsringar bättre eftersom detta vrider inte sig eller blir kupad lika lätt som liggande årsringar, men är lite lättare för sprickbildning.
Dels så får man mindre kvistar i bräderna.
Samtidigt har jag hört att om man tex ska fräsa eller karva i trä med stående ringar så blir det mer hackande när man tex går från mjukt trä till hårda årsringar.
Medans med liggande är det mjukt hela tiden.
Så vad föredrar ni och varför ?
MVH
När ni ska välja ut ert virke, väljer ni helst med stående eller liggande årsringar ?
Vad jag har hört så är stående årsringar bättre eftersom detta vrider inte sig eller blir kupad lika lätt som liggande årsringar, men är lite lättare för sprickbildning.
Dels så får man mindre kvistar i bräderna.
Samtidigt har jag hört att om man tex ska fräsa eller karva i trä med stående ringar så blir det mer hackande när man tex går från mjukt trä till hårda årsringar.
Medans med liggande är det mjukt hela tiden.
Så vad föredrar ni och varför ?
MVH
Intressant fråga!
När det gäller båtbyggeri är det nog alltid "stående" årsringar som gäller.
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/sagverksprocessen/sagprocessen1/typer-av-sagning/
När det gäller båtbyggeri är det nog alltid "stående" årsringar som gäller.
http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/sagverksprocessen/sagprocessen1/typer-av-sagning/
Oj. En ganska stor fråga.
Stående årsringar är mer stabila i ex en bordsskiva eftersom träet rör sig mindre i bredd på den ledden, plus att årsringar tenderar att räta ut sig så breda plank med liggande årsringar tenderar att kupa. Se denna bilden hur trä rör sig när det torkar beroende på vilken del av stammen det är.
Stående årsringar ger mer strikt, mindre livligt utseende. Liggande tvärtom. Se bild två nedan.
Så, det var det enkla. Nu lägger vi till lite andra aspekter, vi kan börja med tillgång. Att hitta plank som är kvartssågade eller "rift" sågade (vet ej svenska ordet) är inte helt enkelt. De flesta brädgårdar säljer helbreddsplank. Då får du kanske hyfsat stående årsringar i ändarna och sen plattare närmre mitten. Vill du då bygga ett bord med hyfsat stående årsringar får du klyva upp mittdelen och vrida planken 90 grader. Av denna anledningen så innehåller bord med breda plank ofta mer liggande årsringar än ett bord med smala plank, det är helt enkelt väldigt svårt att köpa breda plank med stående årsringar rakt igenom.
Aspekt nr2 är utseende och till vilken detalj plankan ska användas. Lådsidor kör jag nästan uteslutande stående eller nästan stående årsringar, pga formstabilitet. En tajt inpassad låda med sidor som börjar kupa pga att de har liggande årsringar skulle kunna få den att kila.
Ex benen på ett bord mår väldigt bra av diagonala årsringar, då ser benet hyfsat lika ut på alla fyra sidor. Stående eller liggande årsringar på ett kvadratiskt ben ger väldigt olika utseende på 2 av sidorna. Köper man helplank brukar ytterbitarna ha rätt ådring för ben.
Ibland vill man framhäva nån del av en möbel, ex amerikanarnas klassiska "cabinet". Underredet oftast med diskret ådring (stående/diagonala årsringar), sen tjoffar man på med plattsågat på den del man vill ge liv åt, i nedanstående fall dörrarna.
Det här kan det skrivas uppsatser om, det här var bara en snuddning vid ämnet. Är själv väldigt intresserad/nördig vad gäller ådring på de saker jag bygger. En del handlar om formstabilitet och resten handlar om stil och tycke. Sök på Krenov på Youtube om du vill nörda ner dig ordentligt.
Stående årsringar är mer stabila i ex en bordsskiva eftersom träet rör sig mindre i bredd på den ledden, plus att årsringar tenderar att räta ut sig så breda plank med liggande årsringar tenderar att kupa. Se denna bilden hur trä rör sig när det torkar beroende på vilken del av stammen det är.
Stående årsringar ger mer strikt, mindre livligt utseende. Liggande tvärtom. Se bild två nedan.
Så, det var det enkla. Nu lägger vi till lite andra aspekter, vi kan börja med tillgång. Att hitta plank som är kvartssågade eller "rift" sågade (vet ej svenska ordet) är inte helt enkelt. De flesta brädgårdar säljer helbreddsplank. Då får du kanske hyfsat stående årsringar i ändarna och sen plattare närmre mitten. Vill du då bygga ett bord med hyfsat stående årsringar får du klyva upp mittdelen och vrida planken 90 grader. Av denna anledningen så innehåller bord med breda plank ofta mer liggande årsringar än ett bord med smala plank, det är helt enkelt väldigt svårt att köpa breda plank med stående årsringar rakt igenom.
Aspekt nr2 är utseende och till vilken detalj plankan ska användas. Lådsidor kör jag nästan uteslutande stående eller nästan stående årsringar, pga formstabilitet. En tajt inpassad låda med sidor som börjar kupa pga att de har liggande årsringar skulle kunna få den att kila.
Ex benen på ett bord mår väldigt bra av diagonala årsringar, då ser benet hyfsat lika ut på alla fyra sidor. Stående eller liggande årsringar på ett kvadratiskt ben ger väldigt olika utseende på 2 av sidorna. Köper man helplank brukar ytterbitarna ha rätt ådring för ben.
Ibland vill man framhäva nån del av en möbel, ex amerikanarnas klassiska "cabinet". Underredet oftast med diskret ådring (stående/diagonala årsringar), sen tjoffar man på med plattsågat på den del man vill ge liv åt, i nedanstående fall dörrarna.
Det här kan det skrivas uppsatser om, det här var bara en snuddning vid ämnet. Är själv väldigt intresserad/nördig vad gäller ådring på de saker jag bygger. En del handlar om formstabilitet och resten handlar om stil och tycke. Sök på Krenov på Youtube om du vill nörda ner dig ordentligt.
Redigerat:
WOW...stort tack för denna presentation....
Då är du lite som jag...är också lite nördig när det kommer till trä och årsringar
Jag tillverkar skyltar av trä som jag fräser ut för hand, och har kommit på att liggande årsringar är det bästa för just detta ändamålet.
Det stora problemen med detta är ju Kupning, vridning osv...samt en hel del kvistar i brädan.
Så det är inte helt lätt att torka det.
Jag köper mitt virke oftast genom beijer bygg olika bredd och längd, sedan ska dessa torka utan att bli kupade och vridna.
Så jag måste hitta ett sätta tt få det att ligga bra.
Men det var väldigt intressant att läsa det du beskriver, så än en gång stort tack
MVH
Då är du lite som jag...är också lite nördig när det kommer till trä och årsringar
Jag tillverkar skyltar av trä som jag fräser ut för hand, och har kommit på att liggande årsringar är det bästa för just detta ändamålet.
Det stora problemen med detta är ju Kupning, vridning osv...samt en hel del kvistar i brädan.
Så det är inte helt lätt att torka det.
Jag köper mitt virke oftast genom beijer bygg olika bredd och längd, sedan ska dessa torka utan att bli kupade och vridna.
Så jag måste hitta ett sätta tt få det att ligga bra.
Men det var väldigt intressant att läsa det du beskriver, så än en gång stort tack
MVH
En liten fråga....
Jag har läst på många sidor om att man kan förutspå HUR en bräda kommer att vrida eller kupa sig genom att mäta vinkeln på årsringarna.
När ett träd från början växer så lutar dom flesta åt vänster för att sen avta och börja gå åt höger när trädet är ca 30 år.
MEN...jag är nog lite trög för jag förstår inte riktigt hur dom menar ?
Menar dom då att om man ska ha tag på en bra bräda så ska årsringarna luta åt höger istället ?
Eller kvittar det om dom lutar åt vänster eller höger ?
Där står också att man ska välja en bräda som är sågad så långt ut från märgen som möjligt.
Menas det då at det kvittar hur årsringarna ligger ?
Tänkte på som i mitt fall så behöver jag brädor med Liggandes årsringar, inte stående, till mitt ändamål.
Här är en länk till en sida :
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog00/s00-06.pdf
Jag har läst på många sidor om att man kan förutspå HUR en bräda kommer att vrida eller kupa sig genom att mäta vinkeln på årsringarna.
När ett träd från början växer så lutar dom flesta åt vänster för att sen avta och börja gå åt höger när trädet är ca 30 år.
MEN...jag är nog lite trög för jag förstår inte riktigt hur dom menar ?
Menar dom då att om man ska ha tag på en bra bräda så ska årsringarna luta åt höger istället ?
Eller kvittar det om dom lutar åt vänster eller höger ?
Där står också att man ska välja en bräda som är sågad så långt ut från märgen som möjligt.
Menas det då at det kvittar hur årsringarna ligger ?
Tänkte på som i mitt fall så behöver jag brädor med Liggandes årsringar, inte stående, till mitt ändamål.
Här är en länk till en sida :
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog00/s00-06.pdf
mstoltz skrev:
Intressant att träd lutar åt vänster i unga år; vad händer om man går runt trädet och betraktar det från motstående sida?
Måste säga att jag — utan att ha några kunskaper i ämnet — har svårt för att tro att trädets lutning ska påverka hur årsringarna bildas i sådan utsträckning att det ska någon betydelse när man sågat brädor av trädet. Men jag blir gärna motbevisad!
//Ronnie
Måste säga att jag — utan att ha några kunskaper i ämnet — har svårt för att tro att trädets lutning ska påverka hur årsringarna bildas i sådan utsträckning att det ska någon betydelse när man sågat brädor av trädet. Men jag blir gärna motbevisad!
//Ronnie
Redigerat:
Ronny...det är inte hur trädet lutar utan att det vrider sig åt vänster i unga år, sedan efter ca 15 år så växer det rakt....och till slut efter ca 30 år börjar det vrida sig åt höger istället.Pysslarn skrev:Intressant att träd lutar åt vänster i unga år; vad händer om man går runt trädet och betraktar det från motstående sida?
Måste säga att jag — utan att ha några kunskaper i ämnet — har svårt för att tro att trädets lutning ska påverka hur årsringarna bildas i sådan utsträckning att det ska någon betydelse när man sågat brädor av trädet. Men jag blir gärna motbevisad!
//Ronnie
Om du tittar på denna bilden nedan så ser man längst ner att fibrerna börjar vrida sig åt vänster och i mitten av trädet blir fibrerna raka och längst upp ( när trädet blir äldre ca 30 år) så börjar det istället vrida sig åt höger.
Detta har med att trädet i unga år följer solen för att få upp så mycket näring som möjligt för att växa....men varför det i äldre år börjar vrida sig åt andra hållet vet jag faktiskt inte.
Rätt fantastiskt egentligen...
Redigerat:
Tack detsamma!mstoltz skrev:HA HA HA.....Herregud så nu att JAG hade skrivit "lutar"....
Det jag menade var ju att det vrider sig.....ja som det kan bli..ha ha ha
Ha en trevlig Fredag alla !!
Och jag har lärt mig något nytt — igen. Det är alltså inte bara vi sågspånstillverkare som är vridna på olika sätt utan också materialet vi försöker bearbeta.
//Ronnie
En kompis som är professor inom träområdet berättade för mig för några veckor sedan om att träd vrider sig åt vänster till en början och sedan till höger när det är äldre.
Intressant är också att träd som "importeras" från södra hemisfären vrider sig först till höger och sedan till vänster. Vridriktningen måste mao ligga i trådens gener!
Intressant är också att träd som "importeras" från södra hemisfären vrider sig först till höger och sedan till vänster. Vridriktningen måste mao ligga i trådens gener!
Mja..... personligen håller jag på att bli alltmer vänstervriden efter fyllda 30 när livserfarenheten har lärt mig hur högerns samhälle fungerar för en fattig otursdrabbad människa som inte vill låta sig slås ut i evigt bidragsberoende utan i stället vill skaffa ett hederligt arbete och försörja sig.
Gällande virke så är det meningslöst att leta efter en plan bräda. Man letar efter en bräda där fibrerna inte är krokiga och inte vridna. Sedan torkar man den till den fuktkvot den kommer att ha i sin slutliga användning och så rikthyvlar och planhyvlar man den.
Förresten så brukar motsolsvridet virke vrida sig mindre när det torkar än medsolsvridet. Det tycks bero på att motsolsvridna stammar ofta är litet kärnbundna det vill säga somliga fibrer vrider sig motsatt väg.
Gällande virke så är det meningslöst att leta efter en plan bräda. Man letar efter en bräda där fibrerna inte är krokiga och inte vridna. Sedan torkar man den till den fuktkvot den kommer att ha i sin slutliga användning och så rikthyvlar och planhyvlar man den.
Förresten så brukar motsolsvridet virke vrida sig mindre när det torkar än medsolsvridet. Det tycks bero på att motsolsvridna stammar ofta är litet kärnbundna det vill säga somliga fibrer vrider sig motsatt väg.
Redigerat: