Gaia förklarade lite hur träkolning funkar och Robert säger att man inte skall avbryta och strypa (pyrelda). Rätt, men om jag fattat pannan (inte ännu orkat ens titta på en sprängskiss, länk?) rätt så pratar vi här eg ett gengasaggregat ??? (och det har jag hålllit på rätt mycket med och träkolning i Mark V kilns).
Ack behövs ty även om ett "gengasaggregat" kan regleras på ett helt annan sätt än en vedpanna och göras i effekter ned till några kW (vilket en vedpanna ej kan) så uppstår ändå obalans produktion och konsumtion. Och man får tom mycket tråkiga gaser om man inte bränner den gas som produceras i alla stadier, men det gäller ju eg alla pannor. Dessutom kommer bekvämligheten in, men här skapas det ännu bättre förutsättningar än vid "dagens pannor" + ack.
Jag har ännu inte fattat varför man inte kan få ut 95 C vatten ur pannan. Pratar nu ej regler i sig utan vilken vatten(mantel)temp har man att tillgå och varför skulle den vara lägre än vid en vedpanna? Den kan vara lägre iofs ty förbränning av gengas ger mycket rena gaser men H2O daggpunkten är ca den samma.
Ack behövs ty även om ett "gengasaggregat" kan regleras på ett helt annan sätt än en vedpanna och göras i effekter ned till några kW (vilket en vedpanna ej kan) så uppstår ändå obalans produktion och konsumtion. Och man får tom mycket tråkiga gaser om man inte bränner den gas som produceras i alla stadier, men det gäller ju eg alla pannor. Dessutom kommer bekvämligheten in, men här skapas det ännu bättre förutsättningar än vid "dagens pannor" + ack.
Jag har ännu inte fattat varför man inte kan få ut 95 C vatten ur pannan. Pratar nu ej regler i sig utan vilken vatten(mantel)temp har man att tillgå och varför skulle den vara lägre än vid en vedpanna? Den kan vara lägre iofs ty förbränning av gengas ger mycket rena gaser men H2O daggpunkten är ca den samma.
Yondalar, länk till genomskärningsskiss: http://www.polimex.se/default.asp?sida=60&sub=13
Någon mer tekniskt begåvad person som, på ett begripligt sätt, kan beskriva skillnaden mellan vanliga moderna vedpannor där vedgaserna förbränns, och gengasprincipen? Har det att göra med långsam förbränning och andra typer av gaser? Eller är "gengaspannan" bara nytt begrepp på en vanlig pannkonstruktion?
/Karl
Edit: Nu ser jag att jag läste Yondalars inlägg slarvigt... Frågan är ju delvis besvarad.
Någon mer tekniskt begåvad person som, på ett begripligt sätt, kan beskriva skillnaden mellan vanliga moderna vedpannor där vedgaserna förbränns, och gengasprincipen? Har det att göra med långsam förbränning och andra typer av gaser? Eller är "gengaspannan" bara nytt begrepp på en vanlig pannkonstruktion?
/Karl
Edit: Nu ser jag att jag läste Yondalars inlägg slarvigt... Frågan är ju delvis besvarad.
Jag uppfattade det som att pannvatten skall uppnå 72oC innan den kan släpas ut mot resten av värmesystem och leverera till bla akumulator. Är det inte likadant i andra pannor? Man vill helst inte cirkulera 50 gradig vatten och kylla eldstaden vid upptändningen? Det skulle ju förlänga själva upptändningsfasen. Pannor skall ju komma upp i arbetstemp så snabbt som möjligt för att minska utsläpp till miljön 
.
Orlan 40 med knappt 100 liter pannvatten bör vara rätt snabbstartat.
Och man ska helst inte kyla pannväggar under 70oC för ofta och för länge för att slippa kondenskorrosion.
Om jag nu tänker rätt så är 72oC en rätt bra drifttemperatur. Då ska man bara se till att förbruka värmen när temperaturen i pannan ökar
gaia
. Orlan 40 med knappt 100 liter pannvatten bör vara rätt snabbstartat
. Och man ska helst inte kyla pannväggar under 70oC för ofta och för länge för att slippa kondenskorrosion.
Om jag nu tänker rätt så är 72oC en rätt bra drifttemperatur
. Då ska man bara se till att förbruka värmen när temperaturen i pannan ökar gaia
http://www.hotel.ymex.net/~s-20222/gengas/kallegeneratorn.html
... här en intressant läsning om gengasaggregat
gaia
... här en intressant läsning om gengasaggregat
gaia
Hej alla!
Efter en tids influensa ÄR JAG tillbaka.
Jag har en acke-tank på 750 liter med varmvattenberedare på 125 liter.
skall ni köpa en orlan köp med en laddomat. Den den startar överföringen av värme till acke-tanken och håller en jämn temeratur i pannan. En motor shunt för en bra reglering i huset
är också bra.
Skorsten: Jag har en 200 mm, längd 4,5 m.
Det är ett fruktansvärt drag (hela huset vibbrerar).
Stänger jag den nedre luckan så att den är öppen ca 10 mm sluta det.
Veden: 15-20% fuktighet. Skulle ni ha högre fuktighet tjärar veden och spjället klibbar fast. Men det är ingen fara knacka lite lätt på armen till spjället så lossnar det. Detta är ingen unikt för denna panna, det tjärar i alla pannor.
Den "magiska spaken" sitter på höger sida av pannan.
Den rengör jag kanalerna från sot i pannan.
Då förbättrar jag överföringen av värme
Arbete: Den inet har haft en vedpanna tidigare måste bereda sig på lite arbet med ved hanteringen.underlätta detta med ett vedlager nära dörren intill pannrummet.
Rätt ved (se ovan) lövträd; björk, alm, ask fungerar bra.
Jag har provat med bricketter. Fungerar inte , förtorra.
Prova inte att fuckta den, då smulas de bara i sönder.
Själv har jag pannan i tvättstuga och tvingas borsta tändera i varmvatten ;D och njuter jag 24 grader i huser.
Men sist men inte minst njuter jag när el-räkningen kommer ;D ;D ;D.
Jag är sumer nöjd!!!!!
L-I
Efter en tids influensa ÄR JAG tillbaka.
Jag har en acke-tank på 750 liter med varmvattenberedare på 125 liter.
skall ni köpa en orlan köp med en laddomat. Den den startar överföringen av värme till acke-tanken och håller en jämn temeratur i pannan. En motor shunt för en bra reglering i huset
är också bra.
Skorsten: Jag har en 200 mm, längd 4,5 m.
Det är ett fruktansvärt drag (hela huset vibbrerar).
Stänger jag den nedre luckan så att den är öppen ca 10 mm sluta det.
Veden: 15-20% fuktighet. Skulle ni ha högre fuktighet tjärar veden och spjället klibbar fast. Men det är ingen fara knacka lite lätt på armen till spjället så lossnar det. Detta är ingen unikt för denna panna, det tjärar i alla pannor.
Den "magiska spaken" sitter på höger sida av pannan.
Den rengör jag kanalerna från sot i pannan.
Då förbättrar jag överföringen av värme
Arbete: Den inet har haft en vedpanna tidigare måste bereda sig på lite arbet med ved hanteringen.underlätta detta med ett vedlager nära dörren intill pannrummet.
Rätt ved (se ovan) lövträd; björk, alm, ask fungerar bra.
Jag har provat med bricketter. Fungerar inte
, förtorra.Prova inte att fuckta den, då smulas de bara i sönder.
Själv har jag pannan i tvättstuga och tvingas borsta tändera i varmvatten ;D och njuter jag 24 grader i huser.
Men sist men inte minst njuter jag när el-räkningen kommer ;D ;D ;D.
Jag är sumer nöjd!!!!!
L-I
Ja, kan någon reda ut detta.
Efter att ha tittat på sprängskissen tycker jag mig se en högst ordinär konstruktion, liknande dom flesta moderna vedpannor.
Det vore intessant att få ta del av vad som skiljer denna panna från övriga liknande vedpannor.(förutom styrningen på fläkten som reglerar panntemperaturen)
Det kan ju finnas något med själva förbränningsmunstycket som gör att detta är en gengaspanna.
Eller är det kanske så att alla vedeldare med blålågeförbränning har en "gengaspanna" i pannrummet.
hmm, börjar bli intressant, dock dålig på gengas...
Kan detta ge nåt:
http://www.gengas.nu/omgengas/teori.shtml
Kan detta ge nåt:
http://www.gengas.nu/omgengas/teori.shtml
Det är också min osiktRobert Keskitalo skrev:
. Man förgasar veden och förbränner gaserna som utgör ca 70-80% av ved. Hur gaserna kallas är inte så avgörande - det är holzgas i Tyskland, generatorgas= gengas i Sverige osv...Det är bara i slutfasen då man bara har glödande träkol kvar i eldstaden som man kan strypa luften utan att påverka verkningsgraden negativt och förpesta miljö alltför mycket. Har man rätt dimensionerad system så kan det fungera perfekt med att ladda ackumulator och på slutet styra med fläkten så att resterande träkolvärme pytsas ut till radiatorer efter husets behov i några timmar till. Kan man vinna något på det?? Mindre akumulatorvolym? eller ingenting?
gaia
Jag har slagits av samma tanke. Det verkar som om det är en vanlig panna för omvänd förbränning på vilken det inte går att ställa drifttermostaten högre än 80 grader.Robert Keskitalo skrev:
Det som verkar skilja den från andra pannor är att den har nån funktion som liknar pelletsbrännarnas underhållsfyr.
Fria spekulationer: (Rätta mig gärna om jag är ute och cyklar. Yondalar, t ex, du verkar ju ha lite koll
) Pannan brinner och laddar en ack som är för liten för vedinlägget. När tanken kan inte ta emot mer energi så stannar pannan och kväver elden.
Förgasningen fortsätter ett tag, beroende på hur het glödbädden är och vilka ämnen som finns kvar i veden. Om det är mycket kolväten kvar så blir det grisigt länge tid eftersom de förgasas vid lägre temperaturer. Om det bara återstår träkol så stannar förgasningen av fortare eftersom kolet förgasas vid mycket högre temp.
Då och då så blåser fläkten på glöden så att det inte slocknar helt, så en viss lite mängd förgasning kontinuerligt. Sen när mer energi behövs så startar fläkten och förbränning vid full effekt startar igen.
Om ovanstående stämmer, så dyker ett par frågor upp: Hur mycket skräp släpps ut innan förgasningen stannar av? Släpps det ut något skräp alls, eller kondenserar kolväten, tjärämnen och liknande i vedmagasinet om ingen luft tillsätts? Kan det vara så att den delen av veden ovanför glödbädden är så pass sval att det går fort att få stopp på förgasningen?
Om ovanstående resulterar i att det inte är så farligt mycket som släpps ut, varför gör man då inte liknande pannor med effekt på 15 kW och vedmagasin på 500 liter eller mer? Då skulle man ju inte behöva elda på flera dagar och ändå klara sig med en liten ack på t ex 500 liter... Det låter för bra för att vara sant.
Kan man i så fall modifiera styrningen av andra moderna vedpannor så att de också brinner med underhållsfyr?
Jag är skeptisk. Dels till att jag har fattat allt rätt och dels till att det kan fungera på ett miljövänligt och effektivt sätt. I vilket fall som helst så tycker jag att det är knäppt att konstruera styrningen så att den slår av förbränningen redan då pannan når 80 grader. Jag ser liksom ingen mening med det.
Jag misstänker att den är konstruerad att jobba direkt mot tex ett såkallat 80-60 system . alltså 80 gr ut och 60 retur. Endast då finner jag en mening i styrningen och graderingen. Men om man ska köra så finns inget befog för laddomat.
BJACEK!!
Vad jag förstår så arbetar du med dessa pannor. Kan du komma med en förklaring till 80 graderstermostaten.
Kan inte era pannkonstruktörer ta fram en ritning på hur man bygger om nuvarande tempstyrning.
Har ju redan beställt en panna så man sitter ju med skägget i brevlådan.....
//Magnus
Vad jag förstår så arbetar du med dessa pannor. Kan du komma med en förklaring till 80 graderstermostaten.
Kan inte era pannkonstruktörer ta fram en ritning på hur man bygger om nuvarande tempstyrning.
Har ju redan beställt en panna så man sitter ju med skägget i brevlådan.....
//Magnus
Ja vad säga - finns en hel del, (känner att ögonen spänns i en och ser att engagemang kräver tid) men Sveno och Gaia har täckt det mesta i stora drag. Sen det Robert säger om temp tror jag också och ser det tom som en fördel att höja panntempen. Tror, som jag nämnde, att 80 var för att hålla marginal när man inte hade ack.
Lite mer om gengas:
Som skissen på länken http://www.gengas.nu/omgengas/teori.shtml visar så bygger tekniken på att en bädd av glödande kol bildas varigenom tjäror, CO2, H2O, O2 etc skall passera. Tjärorna krackas upp till sina beståndsdelar. Koldioxiden och vattnet (ja nästan allting) bildar CO och H2 vid passagen genom glöden och utgör den lättantändliga gas som kallas gengas.
Är Orlan då ett gengasaggregat? Ja och nej (bra svar!?, men jag kan ej bli långrandig).
För den som är intresserade av gengasaggregat så känner jag och sett några bra gubbar och aggregat. Imbert har varit ledande/referens i många herrans år och principen syns på sida http://web.telia.com/~u36403194/arkiv/gengas/gengas.htm, bland de övriga nämnda på sidan så kan http://www.smp.nu/ flisaggregat och Dough Williams http://www.fluidynenz.250x.com/ kan detta. Är lite besviken på länkarna i www.gengas.nu. Det arbete som las ner på 80-talet (state of the art, för-/nackdelar, brister/möjligheter, praktiska/teoretiska erfarenheter, tillverkare etc av bl.a. The Beijer Institute, SEI mfl, jaja lite part i målet får man vara) finns inte med i refmaterialet (var kanske pga innan www kom igång?). Det skulle undvika uppfinning av hjulet igen, och det säger jag för att det finns lite av det här också.
Jag kan inte riktigt se (av skissen) hur den erforderliga glödhögen kan uppstå, bevaras och brinna ut utan att okrackerlerat slinker förbi och/eller stora (i bästa fall småkol)bitar trillar ner i askan. Jfr Imbert! Finns det någon form av roster, under throaten, ej ritad, som håller kvar glöden?
Det tycks ändå bli hyfsad förbränning, och det har troligen sin grund i att den gengas som bildas brinner/antänds så lätt (självantänds vid låg temp) att även de tjäror som smitit förbi får det hett om öronen.
Lufttillförseln (dvs inblandningen) här är viktig och det ser jag inte riktigt hur/om det är gjort. Det verkar (enl bild) inte som om någon luft alls tillsätts i brännkammaren/askrummet. Jag skulle gärna se en mer distinkt brännkammare. Är tydligen inte dålig (sämre än andra) för det om vi får tro på testerna. Och det fanns visst TuW
Några generella iakttagelser:
....troligen fås en hel del oförbränt/kolbitar kvar i askan. Ngn som vet? Nåja är det lite aska i lådan så brinner bitarna upp och förhoppningsvis var del rent kol som trillade ner och då blir rökgasen troligen ok ändå.
...dendär asklådan har det säker lite hett om öronen och slår sig, men so what. Gjord i Ma?
....kylning av throaten verkar bra, en mycket känslig del i gengasaggregat och säkert även här, dagens högtemptåliga material (både "plåtar o cement" hade löst många av gårdagens problem) Utformningen för att få bra vattencirk i denna del viktig och förlänger livstiden på throaten
...."som gjord" för självcirk om man bara får in vattnet i throatkylningen
....men vad kan hända om spjäll no 3 läcker? EBK i skorsten eller en massa tjäror i skorstenspipan? Här verkar det som om man blandat ihop panna och gengasagregat. Kanske för att kunna elda upp till en början. Gengasaggr startar man genom att elda i munstyckena i throaten. Och vid omstart av denna panna så är det då enkelt (het luft) om man stoppat den med kol kvar i/ovanför throaten. (Då har även det mesta av de tråkiga gaserna krackats bort innan stoppet och borde ge "renare start/stopp" än vad som är brukligt i många andra fall. Men gengas som bildas vid start/stopp är explosiv)
....i ett gengasaggregat tillförs ingen luft i bränslebehållaren (en definitionssak - gengas = "förbränning med underskott av luft") utan "allt" tillförs i throaten.
...temperaturer i förbränningsrummet?
...asksintring??
ja det var en snabb reflektion
min gengaserfarenhet är att vi tog alltid ut gasen först, (kylde och renade), brände i motorer eller gasbrännare.
Lite mer om gengas:
Som skissen på länken http://www.gengas.nu/omgengas/teori.shtml visar så bygger tekniken på att en bädd av glödande kol bildas varigenom tjäror, CO2, H2O, O2 etc skall passera. Tjärorna krackas upp till sina beståndsdelar. Koldioxiden och vattnet (ja nästan allting) bildar CO och H2 vid passagen genom glöden och utgör den lättantändliga gas som kallas gengas.
Är Orlan då ett gengasaggregat? Ja och nej (bra svar!?, men jag kan ej bli långrandig).
För den som är intresserade av gengasaggregat så känner jag och sett några bra gubbar och aggregat. Imbert har varit ledande/referens i många herrans år och principen syns på sida http://web.telia.com/~u36403194/arkiv/gengas/gengas.htm, bland de övriga nämnda på sidan så kan http://www.smp.nu/ flisaggregat och Dough Williams http://www.fluidynenz.250x.com/ kan detta. Är lite besviken på länkarna i www.gengas.nu. Det arbete som las ner på 80-talet (state of the art, för-/nackdelar, brister/möjligheter, praktiska/teoretiska erfarenheter, tillverkare etc av bl.a. The Beijer Institute, SEI mfl, jaja lite part i målet får man vara) finns inte med i refmaterialet (var kanske pga innan www kom igång?). Det skulle undvika uppfinning av hjulet igen, och det säger jag för att det finns lite av det här också.
Jag kan inte riktigt se (av skissen) hur den erforderliga glödhögen kan uppstå, bevaras och brinna ut utan att okrackerlerat slinker förbi och/eller stora (i bästa fall småkol)bitar trillar ner i askan. Jfr Imbert! Finns det någon form av roster, under throaten, ej ritad, som håller kvar glöden?
Det tycks ändå bli hyfsad förbränning, och det har troligen sin grund i att den gengas som bildas brinner/antänds så lätt (självantänds vid låg temp) att även de tjäror som smitit förbi får det hett om öronen.
Lufttillförseln (dvs inblandningen) här är viktig och det ser jag inte riktigt hur/om det är gjort. Det verkar (enl bild) inte som om någon luft alls tillsätts i brännkammaren/askrummet. Jag skulle gärna se en mer distinkt brännkammare. Är tydligen inte dålig (sämre än andra) för det om vi får tro på testerna. Och det fanns visst TuW
Några generella iakttagelser:
....troligen fås en hel del oförbränt/kolbitar kvar i askan. Ngn som vet? Nåja är det lite aska i lådan så brinner bitarna upp och förhoppningsvis var del rent kol som trillade ner och då blir rökgasen troligen ok ändå.
...dendär asklådan har det säker lite hett om öronen och slår sig, men so what. Gjord i Ma?
....kylning av throaten verkar bra, en mycket känslig del i gengasaggregat och säkert även här, dagens högtemptåliga material (både "plåtar o cement" hade löst många av gårdagens problem) Utformningen för att få bra vattencirk i denna del viktig och förlänger livstiden på throaten
...."som gjord" för självcirk om man bara får in vattnet i throatkylningen
....men vad kan hända om spjäll no 3 läcker? EBK i skorsten eller en massa tjäror i skorstenspipan? Här verkar det som om man blandat ihop panna och gengasagregat. Kanske för att kunna elda upp till en början. Gengasaggr startar man genom att elda i munstyckena i throaten. Och vid omstart av denna panna så är det då enkelt (het luft) om man stoppat den med kol kvar i/ovanför throaten. (Då har även det mesta av de tråkiga gaserna krackats bort innan stoppet och borde ge "renare start/stopp" än vad som är brukligt i många andra fall. Men gengas som bildas vid start/stopp är explosiv)
....i ett gengasaggregat tillförs ingen luft i bränslebehållaren (en definitionssak - gengas = "förbränning med underskott av luft") utan "allt" tillförs i throaten.
...temperaturer i förbränningsrummet?
...asksintring??
ja det var en snabb reflektion
min gengaserfarenhet är att vi tog alltid ut gasen först, (kylde och renade), brände i motorer eller gasbrännare.