Möjligt att få bygglov med följande avvikelser?

[splinter]

Det är vi själva som är grannar till vänster eller mot söder. Det är grannarna på andra sidan gatan som överklagar, totalt fyra grannar. Vad jag förstått kan inte grannar godkänna avstånd i detta fall. Det görs vid Attefallsbyggnation, men i detta fall verkar inte domstolarna bry sig om om grannen godkänt eller inte. De bedömer bara om det är för nära eller inte enligt gällande praxis.

Hm. Angående det här med "på andra sidan gatan":
Ur nybyggnadskartan framgår det att gatan är en egen fastighet - ägs den av kommunen? Om den gör det så är det formellt kommunen som är er granne (så kallad rågranne) och inte fastighetsägarna på andra sidan gatan. Kan vara ett användbart argument.

 

[eemeliie]

Hm. Angående det här med "på andra sidan gatan":
Ur nybyggnadskartan framgår det att gatan är en egen fastighet - ägs den av kommunen? Om den gör det så är det formellt kommunen som är er granne (så kallad rågranne) och inte fastighetsägarna på andra sidan gatan. Kan vara ett användbart argument.

Man är rågranne även på andra sidan en vanlig gata.

 

[oxöga]

är avvikelsen godkänd sedan tidigare ska byggnaden inte anses vara planstridig vid senare handläggning. 9 kap. 30 § 2 p PBL.

Högre instanser prövar även endast vad som överklagats, alltså: om det klagar på att deras utsikt försvinner prövas inte om byggnadens avvikelser i samlad bedömning ska anses vara små. I övrigt så är förlorad utsikt inte nödvändigt en betydande olägenhet som är vad högre instans skulle pröva mot i frågan om utsikt, googla det så får du fram lite domar från MÖD och kan se hur de resonerat

Problemet vid eventuellt påbyggnad är att der blir en "ny" avvikelse eftersom den påbyggda delen av hamnar närmare gräns än 4,5 meter.

Eftersom grannarna uttryckt oro kring storleken lär överprövande instanser titta på hur byggnaden förhåller sig till detaljplanen avseende just byggrätten.

Eftersom det är en ny avstyckad tomt och det egentligen finns möjligheter att hålla sig inom åtminstone byggrätten tror jag det finns stor risk att de överprövande instanserna gör bedömningen att det totalt sett inte går att anse att avvikelserna tillsammans är en liten avvikelse.

 

[oxöga]

Jag har också läst att de blivit hårdare med avvikelser. Men också läst att det faktiskt kan vara svårare att göra avvikelser när byggnaden redan är färdigställt om man vill bygga till, och att det därför är bättre att göra avvikelserna redan från början eftersom de då har större chans att gå igenom. Men det skulle väl gå att bygga till 15 kvm på huset i efterhand med Attefallsreglerna utan att det kan stoppas av avvikelser om det nu skulle bli problem med nuvarande avvikelser? Så har jag i alla fall förstått det, men jag kan ju ha missat något.

Hör med kommunen så inte detta område är ett s.k 8:13-område av någon anledning (särskilt värdefullt område). Då blir det svårt med attefallsåtgärder.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...splikt/bygglovbefriade-atgarder/attefallshus/

 

[splinter]

Man är rågranne även på andra sidan en vanlig gata.

Nja. Boverket definierar rågranne så här:

"En så kallad rågranne, det vill säga en ägare till en fastighet som direkt gränsar till den fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, har rätt att överklaga beslutet oavsett avståndet mellan den plats där åtgärden är tänkt att utföras och rågrannens fastighet eller bostad."

Sen kan grannar på andra sidan gatan ha rätt att överklaga ändå, men de är inte rågrannar.

 

[Knight]

Detaljplanen tillåter byggnader på 7.6m i höjd. Detta är något ni ska ha med i beräkningen. Det är ett bra argument att ta med när du pratar med personen som är emot bygget.

De skulle få panik av en 7.6m hög mur därför har ni valt denna lösning. Då kanske de accepterar ert nuvarande hus som en kompromiss

 

[Prästfrun]

är avvikelsen godkänd sedan tidigare ska byggnaden inte anses vara planstridig vid senare handläggning. 9 kap. 30 § 2 p PBL.

Högre instanser prövar även endast vad som överklagats, alltså: om det klagar på att deras utsikt försvinner prövas inte om byggnadens avvikelser i samlad bedömning ska anses vara små. I övrigt så är förlorad utsikt inte nödvändigt en betydande olägenhet som är vad högre instans skulle pröva mot i frågan om utsikt, googla det så får du fram lite domar från MÖD och kan se hur de resonerat

Det stämmer men du får gärna dela numret på den MÖD-dom som tillåter en utbyggnad på en fastighet där den tidigare avvikelsen var en 10% större BYA.

 

[Peternow]

Man kan vända på det , hur skulle det se ut om alla klämde in ett extra hus på tomten ?
Där jag bor har de klämts in ett hus på minimal tomt,
På ritningen ser det ganska okej , men i verkligheten ser det skit ut .

 

[BirgitS]

Det är mina föräldrar som vill ha ett kök med mycket skåp och arbetsyta med stor diskbänk. Om hallen görs smalare blir även köket mindre, men du kanske menar att köket ska ta en del av vardagsrummets plats om jag förstår det rätt?

Så vitt jag vet måste det vara minst 80 cm mellan diskhon och hällen för att det ska anses vara tillgänglighetsanpassat. Man bör ju inte heller ha diskmaskinen där eftersom man tänkt sig att ta bort bänkskåpet där så att en rullstol kan köras in för bekvämare arbete.

När man går med kryckor, använder rullstol etc. så är det mycket opraktiskt med uppehåll mellan bänklängder eftersom det är svårt att flytta saker mellan olika bänklängder. Det är därför även av den anledningen bättre att flytta bänklängden med diskhon bort från trappan och låta öppningen mot vardagsrummet vara vid trappan. Jag skulle också låta dörren till altanen vara mellan matbord och soffgrupp.

Får det plats en stol framför fönstret i hallen?
Äldre människor behöver ofta en stol för att kunna ta på sig skorna.

Badrummet är ju större än vad som krävs för tillgänglighetsanpassning eftersom duschen får användas för rullstolscirkeln. Dock ska det väl vara fritt 1 m framför toaletten och handfatet.

 

[Tilt]

I överklagandet tittar de högre instanserna bara på fakta och detaljplan. Om kommunen sagt ja är det rätt otroligt att högre instanser ändrar beslutet.

De högre instanserna undersöker även om kommunen har gjort rätt, d v s följt detaljplanen som är det juridiskt bindande dokumentet. Avsteg från denna är tjänstefel. Det finns en gråzon där mindre avsteg kan tillåtas om de anses att de inte gör allt för stora avsteg från detaljplanens avsikt. Därför kan det vara bra att även läsa planbeskrivningen där detaljplanens avsikter kan vara enklare att förstå.

Så det inte alls säkert att högre instanser håller med kommunen, finns avsteg från detaljplanen så ska det alltid göras ett grannhörande med närstående grannar. Om någon av dessa lämnar en erinran, så kommer ärendet först att behandlas av kommunen, det kan vara byggnadsnämnd och/eller stadsarkitekt. I ett ärende som berörde mig så gick det aldrig vidare, utan det tog stopp när SBN upptäckte avstegen som handläggaren för området hade tänkt släppa igenom. I efterhand har jag fått höra att detta ledde till en omorganisation bland handläggarna så att numera är ingen enbart ansvarig för ett visst område, utan nu avgör slumpen vilken handläggare man blir tilldelad. Detta för att minska risken för vänskapskorruption.

 

[Joel Mellin]

Hör med kommunen så inte detta område är ett s.k 8:13-område av någon anledning (särskilt värdefullt område). Då blir det svårt med attefallsåtgärder.
[länk]

Det är det inte, inget speciellt med området som så.

 

[Joel Mellin]

Problemet vid eventuellt påbyggnad är att der blir en "ny" avvikelse eftersom den påbyggda delen av hamnar närmare gräns än 4,5 meter.

Eftersom grannarna uttryckt oro kring storleken lär överprövande instanser titta på hur byggnaden förhåller sig till detaljplanen avseende just byggrätten.

Eftersom det är en ny avstyckad tomt och det egentligen finns möjligheter att hålla sig inom åtminstone byggrätten tror jag det finns stor risk att de överprövande instanserna gör bedömningen att det totalt sett inte går att anse att avvikelserna tillsammans är en liten avvikelse.

Jo, alltså det går självklart att hålla sig inom byggrätten, men då blir det också mer opraktiskt och mindre estetiskt. Inte så bra med inget tak alls över entrén när det regnar till exempel. Så frågan är ju om det också tar hänsyn till detta när de prövar fallet.

 

[Joel Mellin]

10% gäller inte längre, nu ska det alltid bedömas från varje enskilt fall. Vissa kommuner kör ändå 10% som sin egen regel men överinstanserna har varit tydliga med att det inte är okej att alltid acceptera 10%.

Varkar också bero på om det är nybyggnation eller inte och om det går att bygga på annat sätt etc.

 

[Joel Mellin]

Mycket bra råd. Jag har suttit i nämnd och hanterat bygglovsfrågor som fritidspolitiker. Visserligen var det snart 30 år sedan, men dessa principer gällde i a f då:
- Mindre avvikelse är upp till 10%
- När det gäller ev. begränsningar av utsikt är det viktiga vilka nivåer och byggnadshöjder som har reglerats i detaljplanen. Det enda riktigt säkra sättet för någon att garantera bibehållen obegränsad utsikt är att köpa tomterna framför ens egen

När du skriver 10 %, gällde det då också avstånd till gräns? Alltså om det är 4,5 m så tillåts alltså 4,05 m? Eller ser man på hur stor del i % av huset som ligger närmre tomtgräns än 4,5 m?

Beskedet jag först fick från kommunen är att de kan tänka sig en avvikelse på en halv meter. Senare gav de dock besked att 3 m var okej mot den tomtgräns som redan är vår egen.

Men domstolarna kommer väl inte ta någon hänsyn till om vi äger tomten intill?

 

[Joel Mellin]

De högre instanserna undersöker även om kommunen har gjort rätt, d v s följt detaljplanen som är det juridiskt bindande dokumentet. Avsteg från denna är tjänstefel. Det finns en gråzon där mindre avsteg kan tillåtas om de anses att de inte gör allt för stora avsteg från detaljplanens avsikt. Därför kan det vara bra att även läsa planbeskrivningen där detaljplanens avsikter kan vara enklare att förstå.

Så det inte alls säkert att högre instanser håller med kommunen, finns avsteg från detaljplanen så ska det alltid göras ett grannhörande med närstående grannar. Om någon av dessa lämnar en erinran, så kommer ärendet först att behandlas av kommunen, det kan vara byggnadsnämnd och/eller stadsarkitekt. I ett ärende som berörde mig så gick det aldrig vidare, utan det tog stopp när SBN upptäckte avstegen som handläggaren för området hade tänkt släppa igenom. I efterhand har jag fått höra att detta ledde till en omorganisation bland handläggarna så att numera är ingen enbart ansvarig för ett visst område, utan nu avgör slumpen vilken handläggare man blir tilldelad. Detta för att minska risken för vänskapskorruption.

Vad är det för skillnad på planbeskrivning och detaljplan? Jag tror inte att det finns både och här, planen är gjord på 40- och 50-talet. Står bara att det ska användas för bostäder.