45 044 läst · 160 svar
45k läst
160 svar
Kapa "bajstall"
Bara klantarslen väljer att tramsa med "ecoplugs", eller att dölja sina avsikter på annat vis, med t ex nattliga operationer.
Ta istället reda på exakt vilka regler som gäller och var tomtgränsen går, och följ dessa till punkt och pricka i fullt dagsljus.
Ta istället reda på exakt vilka regler som gäller och var tomtgränsen går, och följ dessa till punkt och pricka i fullt dagsljus.
Läser man bara lagtesten är det otydligt, men läser man tillämpningar är det inte så konstigt. Du får, efter att ha berett växtlighetens ägare möjlighet att åtgärda problemet, ta bort de delar av växten som ger dig problem, men inte på ett sådant vis att du allvarligt skadar växten.Rickard Olsson skrev:
Detta har skrivits flera gånger i tråden, av bland annat mig.
Då frågar jag igen: Vilka experter har sagt att växtligheten inte får skadas allvarligt och hur ser argumentationen ut?Anna_H skrev:Läser man bara lagtesten är det otydligt, men läser man tillämpningar är det inte så konstigt. Du får, efter att ha berett växtlighetens ägare möjlighet att åtgärda problemet, ta bort de delar av växten som ger dig problem, men inte på ett sådant vis att du allvarligt skadar växten.
Detta har skrivits flera gånger i tråden, av bland annat mig.
(Frågat i all välmening kanske är bäst att tillägga. Jag är uppriktigt intresserad av tuggmotstånd
Vilka experter? Att skada annans egendom är egenmäktigt förfarande även om egendomen helt eller delvis befinner sig på din tomt. Annars finns et väl med i frågespalten i alla sommarnummer av Vi i Villa och gissningsvis även i rätt många sommarnummer av Villaägarnas medlemstidning.Plåthuset skrev:
Skulle gärna vilja ha din källa på att det är okej att göra som man vill med andra människors grejer bara för att de råkar vara i vägen på min tomt. Att man faktiskt får ta bort en del grenar och sådant så länge man inte förstör är ju faktiskt en lättnad i de normala lagarna.
Jag hade hoppats på lite mer substans bakom källhänvisningarna för att ha möjlighet att verifiera. Frågespalter kan ju vara intressant, men endast beroende på vem det är som uttalar sig och hur det argumenteras.Anna_H skrev:
Min källa är vad som står i lagtexten, jordabalken 3:2. "Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom." Din slutsats att man inte får förstöra växtligheten tycker jag är helt fel, det finns inte stöd för det i lagtexten. Man ska bereda ägaren tillfälle att själv utföra åtgärden om den kan befaras medföra skada, men det betyder ju inte att åtgärden inte får utföras i slutändan om sådan skada riskerar att uppkomma.Anna_H skrev:
Men OK, du retade upp mig tillräckligt för att jag skulle grotta ner mig ytterligare i frågan.
Jag hittade två rättsfall som jag tycker belyser frågan.
Det första är en hovrättsdom (HovR för Västra Sverige) från 2006 (Mål-nr T 3982-05) där grannen hade stört sig på en 30 m hög ek som de tyckte skuggade tomten, medförde besvärande lövfällning och risk för stormfall. Trädets stam stod på ägarens sida men grenar trängde över tomtgränsen.
Grannarna yrkade i första hand att hela trädet skulle tas bort, i andra hand att överträngande grenar skulle tas bort.BAKGRUND
Fastigheterna Lerum Östad 47:1 (trädfastigheten) och Lerum Östad 48:3 (grannfastigheten)
ligger intill varandra. Trädfastigheten ägs av Lars Ove Abrahamsson och Eivor
Abrahamsson (makarna Abrahamsson). Sedan 1990 ägs grannfastigheten av Daniel
Tomaduz och Beatriz Tomaduz (makarna Tomaduz). På trädfastigheten växer en cirka
30 meter hög ek. Trädets stam är belägen ungefär en meter från tomtgränsen till grannfastigheten.
Från trädet intränger vissa grenar på grannfastigheten. Det är ostridigt att
eken medför viss skuggning och viss lövfällning till nackdel för grannfastigheten. I
målet är tvistigt i vilken omfattning skuggning och lövfällning förekommer, huruvida
trädet medför en risk för olycka i samband med en eventuell stonnfällnfng samt huruvida
ölägenheterna för grannfastigheten är sådana att eken skall avlägsnas eller beskä-
ras.
Jag klipper in hela hovrättens domskäl och markerar de avsnitt jag tycker är mest relevanta.
Hur det såg ut på platsen när grannarna förvärvade fastigheten är mycket viktigt men ännu viktigare är graden av olägenhet.HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Parterna har i hovrätten åberopat samma grunder och omständigheter som vid tingsrätten.
De har även åberopat samma bevisning. Beatriz Tomaduz, Daniel Tomaduz, Eivor
Abrahamsson och Lars-Ove Abrahamsson har hörts på nytt. Vidare har bandinspelningarna
av vittnesförhören vid tingsrätten med Ami Britt Zehlin och Maria Lindström
spelats upp. Hovrätten har hållit syn.
Grannelagsrättsliga frågor av det slag som detta mål rör var under lång tid inte reglerade
i lag. Under 1900-talets första hälft prövade Högsta domstolen dock vid flera tillfällen,
bl.a. i rättsfallet NJA 1938 s. 630, fastighetsägares skyldighet att ta bort träd eller
beskära rötter eller grenar. Det nu nämnda avgörandet har berörts av Seve Ljungman i
avhandlingen "Om skada och olägenhet från graimfastighet" från 1943. Han har därvid
anfört att Högsta domstolen inte principiellt synes utesluta ett ansvar för "skuggimmission"
avseende trädgrenar som inte sköt in över fastighetsgränsen. Han har vidare anfört
att skyldigheten för trädägaren att beskära överskjutande grenar inte var principiellt
utesluten men att åtskilliga omständigheter, bl.a. "arten av bebyggelsen å ifrågavarande
stadsområde, den ordning vilken tomterna upplåtits och de tidpunkter vid vilka
träden planterats eller eljest uppvuxit", ansågs medföra att grannen var pliktig.att tåla
det men som träden förorsakade. Enligt Seve Ljungman gavs prioriteten, dvs det som
först fanns på platsen, ett visst, inte närmare definierat inflytande vid bestämmandet av
toleranspunkten. Vidare kunde man utgå från att ortsförhållandena framförallt ansetts
avgörande. I äldre rättspraxis har också ansetts att inträngande grenar skulle beskäras
om de vållade olägenhet av betydelse. Grannelagsrättsliga frågor av aktuellt slag är
numera reglerade i jordabalken. Enligt 3 kap. 1 § denna balk har var och en vid nyttjandet
av sin eller annans fasta egendom att ta skälig hänsyn till omgivningen. Av 3
kap. 2 § samma balk följer att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill
denna och medför olägenhet för fastighetsägare får denne ta bort roten eller grenen.
Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1990 s. 71 prövat en grannerättslig fråga enligt
3 kap 1 § jordabalken och därvid uttalat att vad som kan krävas av en fastighetsägare
får avgöras efter vad som objektivt framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna.
Ekträdet i detta mål växer på tomten till en villafastighet i ett område med såväl äldre
som nyare bebyggelse. I området finns flera höga träd. Denna ek har beräknats ha en
ålder om 100 år och har alltså vuxit på platsen långt före det att makarna Tomaduz
villa uppfördes. Vad makarna Tomaduz har att tolerera bör bedömas mot denna bakgrund.
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att eken för makarna Tomaduz medför
påtagliga problem i form av lövfällning och skuggning. Såsom tingsrätten anfört är det
dock inte är visat att det finns risk för att denna ek skall stormfållas eller att makarna
Tomuduz på grund av eke
n skulle bära någon risk för ekonomisk skada. I enlighet med
vad tingsrätten också anfört har problemen med skuggning och lövfällning kunnat förutses
redan vid makarna Tomaduz förvärv av fastigheten.
Vid en bedömning av samtliga omständigheter anser även hovrätten att det inte är skä-
ligt att ålägga makarna Abrahamsson att ta ner eken.
Hovrätten instämmer också i tingsrättens bedömning av följderna av att grenar tas ned.
Den olägenhet det innebär med inträngande grenar kan i detta fall inte anses vara av
sådan betydelse att makarna Abrahamsson bör åläggas ta bort inträngande grenar. Så-
som tingsrätten funnit skall därför käromålet ogillas.
Vid denna utgång skall makarna Tomaduz ersätta makarna Abrahamsson för deras
rättegångskostnader i hovrätten. Begärd ersättning är skälig.
Det andra målet är från Svea Hovrätt från 2005 (mål-nr T 9214-02)
Omständigheter:
Tingsrättens dom (som fastställdes av HovR):Sten Holmström äger sedan 1959 fastigheten Hälke 1:6 belägen i Enköpings kommun.
Den angränsande fastigheten Hälke 1:27 ägs sedan 1997 av Lis Nelson. På Sten
Holmströms fastighet, i anslutning till gränsen mot Lis Nelsons fastighet, växer bl.a.
två lönnar och en snöbärshäck. Fastigheternas läge samt trädens och snöbärsliäckens
placering framgår av bilaga 1.
Lis Nelson har yrkat att tingsrätten skall förplikta Sten Holmström dels att beskära
lönnarna så att det inte tränger in några grenar eller rötter på hennes fastighet, dels att
varje år kratta bort de löv på hennes fastighet som härrör från lönnarna. Yrkandet
avseende beskärning av lönnamas rötter har framställts först vid huvudförhandling i
målet. Lis Nelson har vidare yrkat att tingsrätten skall förplikta Sten Holmström att
beskära snöbärshäcken så att rötter från snöbärshäcken inte tränger in på hennes
fastighet. Som grund för sin talan har Lis Nelson anfört att lönnarnas grenar, rötter och
löv samt snöbärshäckens rötter tränger in på hennes fastighet och därigenom medför
olägenhet för henne.
Sten Holmström har bestritt Lis Nelsons yrkanden. Som grund för sitt bestridande
har han anfört att lönnarna och snöbärshäcken inte medför sådan olägenhet för Lis
Nelson att han skall förpliktas att vidta de åtgärder Lis Nelson har yrkat.
I detta mål är det viktigt att notera att grannen yrkat att ägaren skulle utföra åtgärden. Utgången hade mycket möjligt blivit en helt annan om frågan rört om grannen själv fick utföra åtgärden eller inte.Vid prövningen av förevarande tvist skall de allmänna bestämmelserna i 3 kap.
jordabalken om rättsförhållanden ntcllan grannar tillämpas. Av särskilt intresse blir här
reglerna i 3 kap. 1 och 2 §§ jordabalken. Enligt 3 kap. 2 § jordabalken får ägare av en
fastighet under vissa förutsättningar ta bort inträngande rötter och grenar från en
grannfastighet. Bestämmelsen medför bl.a. en vidsträckt rätt för en fastighetsägare att
agera utan att ta kontakt med växtlighetens ägare. Stadgandet medför emellertid inte
en skyldighet för fastighetsägare att ta bort rötter eller grenar som tränger in på någon
annans fastighet. Sten Holmström kan således inte med stöd av nämnda stadgande
förpliktas att ta bort rötter eller.grenar som tränger in på Lis Nelsons fastighet.
Avgörande för bedömningen blir istället bestämmelsen i 3 kap. 1 § jordabalken av
vilken framgår att var och en vid nyttjandet av sin eller annans fasta egendom skall
taga skälig hänsyn till omgivningen. Av detta stadgande följer att den som brukar en
fastighet måste ta skälig hänsyn till sin granne. Inte endast ett positivt handlande utan
även underlåtenhet att handla kan innefatta ett åsidosättande av grannelagsrättsliga
förpliktelser. Vad som i sådant hänseende kan krävas av en fastighetsägare måste
avgöras efter vad som enligt ett objektivt bedömande framstår som skäligt med hänsyn
till omständigheterna (jfr NJA 1990 s. 7.1).
Vid syn har tingsrätten noterat att de aktuella lönnarna är belägna ca en-två meter från
gränsen till Lis Nelsons fastighet, att de når en höjd av ca tolv-femton meter, att grenar
från båda lönnarna tränger m ca tre meter på Lis Nelsons fastighet samt att dessa
grenar i huvudsak är belägna på en höjd av ca fyra-sex meter. Lis Nelson har anfört att
de rötter och grenar från lönnarna som tränger in på hennes fastighet medför vissa
olägenheter för henne. Tingsrätten betvivlar inte att Lis Nelson har drabbats av de
olagenheter hon påstår. En beskärning av lönnarna i den omfattning Lis Nelson har
yrkat skulle emellertid medföra ett kraftigt ingrepp på träden. Det finns framförallt en
uppenbar risk lur alt en beskärning av lönnarnas rötter skulle få allvarliga följder. Mot
denna bakgrund kan del enligt tingsrättens mening inte anses skäligt att Sten
Holmström skall förpliktas att beskeära lönnarna på det sätt Lis Nelson har yrkat.
Kärornålet i den delen skall därför ogillas. Såvitt gäller de löv som årligen faller från
lönnarna anser tingsrätten att den olägenhet dessa löv medför inte är av sådan
beskaffenhet att Sten Holmström skall förpliktas att kratta bort dessa. Käromålet skall
även i den delen ogillas.
När det gäller snöbärshäcken har tingsrätten vid syn kunnat konstatera att denna är
beiägen i direkt anslutning till fastighetsgränsen samt att rotskott från häcken har
trängt in på Lis Nelsons fastighet och där nått en sådan omfattning att häcken är lika
stor på båda sidor om gränsen. Med hänsyn till rotskottens omfattning får dessa i och
för sig anses medföra clc olägenheter Lis Nelson har påstått. Av utredningen framgår
emellertid att rotskollen under ett flertal år har växt på Lis Nelsons fastighet utan att
hon har vidtagit några åtgärder för att begränsa dessa. Rotskotten synes vara lätta alt
hålla efter om detta sker regelbundet. Den omständigheten att Lis Nelson under ett
flertal år inte har vidtagit några åtgärder avseende rotskotten kan enligt tingsrättens
mening inte medföra att Sten Holmström nu skall förpliktas att ta bort desamma.
Käromålet skall således även i denna del ogillas.
På grund av det anförda skall Lis Nelsons talan ogillas i dess helhet.
Om vi applicerar detta på "bajstallen", som växer snett in på TS fastighet på låg höjd rakt genom ett staket så tycker jag att det är självklart att det medför sådan olägenhet som krävs för att TS själv ska få beskära trädet om grannen själv inte vill utföra åtgärden. Det är t.o.m. fullt möjligt att TS skulle kunna få igenom ett vitessanktionerat krav på ägaren att ta ner trädet, då dock med stöd av 3:1 JB, inte 3:2.
Besserwisser
· Hallands Län
· 859 inlägg
Som nämnts tidigare - kolla tomtgränsen. Vi har haft problem med att grannen haft en massa ovårdade buskar och annan skit som hängt över åt vårt håll. Nu visar det sig att tomtgränsen går så att växtligheten står på vår tomt. Vårt största problem är nu att välja röjsåg...
Plåthuset: Du citerar ju själv in exakt det som du efterfrågas:
"Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom."
Det finns ingen LAG som sätter exakta gränser på vad som kan anses vara betydande skada för ägaren, utan den gränsdragningen görs när ägaren stämmer dig för att ha tagit ner tallen. Då vägs hans önskemål att ha kvar tallen mot ditt behov att få bort den. Och med tanke på din beskrivning av hur liten tallen är lär du, OM tallägaren anmäler dig, få ersätta tallen.
Att kapa stammen en meter upp innebär dock definitivt "skada av betydelse", då tallen inte överlever denna åtgärd. Det behöver man inga domar för att begripa, det räcker med baskunskaper om hur tallar växer.
"Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom."
Det finns ingen LAG som sätter exakta gränser på vad som kan anses vara betydande skada för ägaren, utan den gränsdragningen görs när ägaren stämmer dig för att ha tagit ner tallen. Då vägs hans önskemål att ha kvar tallen mot ditt behov att få bort den. Och med tanke på din beskrivning av hur liten tallen är lär du, OM tallägaren anmäler dig, få ersätta tallen.
Att kapa stammen en meter upp innebär dock definitivt "skada av betydelse", då tallen inte överlever denna åtgärd. Det behöver man inga domar för att begripa, det räcker med baskunskaper om hur tallar växer.
Redigerat:
Anna_H: Nja, jag efterfrågade stöd för din åsikt att åtgärden inte får utföras alls om den riskerade att skada växtligheten. Men är vi alltså nu överens om att det är fel och att det är en intresseavvägningsfråga?
Att vi har helt olika uppfattningar om utgången i ett hypotetiskt rättsfall i TS case kan jag leva med.
Att vi har helt olika uppfattningar om utgången i ett hypotetiskt rättsfall i TS case kan jag leva med.
Rätten får inte dömma om saker utanför målet. I dessa två rättsfall var saken ett föreläggande för trädfastigheten att ta bort eller beskära träden. Att båda rättsfallen så tydligt noterar rätten att själv ta bort inträngande växtlighet tar i alla fal jag som att rätten gick så långt den kan för att tala om "gör så i stället".Anna_H skrev:Plåthuset: Du citerar ju själv in exakt det som du efterfrågas:
"Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom."
Det finns ingen LAG som sätter exakta gränser på vad som kan anses vara betydande skada för ägaren, utan den gränsdragningen görs när ägaren stämmer dig för att ha tagit ner tallen. Då vägs hans önskemål att ha kvar tallen mot ditt behov att få bort den. Och med tanke på din beskrivning av hur liten tallen är lär du, OM tallägaren anmäler dig, få ersätta tallen.
Att kapa stammen en meter upp innebär dock definitivt "skada av betydelse", då tallen inte överlever denna åtgärd. Det behöver man inga domar för att begripa, det räcker med baskunskaper om hur tallar växer.
Skada av betydelse för trädet, men inte nödvändigtvis skada av betydelse för trädens ägare, och även om man kan befara att det är just det för ägaren, säger lagen bara att man ska ge ägaren möjlighet att utföra åtgärden innan man själv får beskära trädet.Anna_H skrev:
Min egen tolkning är att ägaren då får möjlighet att minimera skadan genom att välja bästa period för beskärning, efterbehandla snittytan och eventuellt gå till domstolen för att bestrida grannens påstådde olägenhet.
Gör grannen ingenting under typ ett halvt år, är det fritt fram att utföra åtgärden
Berätta gärna hur du gör för att kapa en tall en meter upp utan att den dör.harry73 skrev:Skada av betydelse för trädet, men inte nödvändigtvis skada av betydelse för trädens ägare, och även om man kan befara att det är just det för ägaren, säger lagen bara att man ska ge ägaren möjlighet att utföra åtgärden innan man själv får beskära trädet.
Min egen tolkning är att ägaren då får möjlighet att minimera skadan genom att välja bästa period för beskärning, efterbehandla snittytan och eventuellt gå till domstolen för att bestrida grannens påstådde olägenhet.
Gör grannen ingenting under typ ett halvt år, är det fritt fram att utföra åtgärden