Grannens barrträd förstör vårt hus!

[Lakritsianen]

Vi har ungefär en hundradel så mycket skogsbränder nu som innan skogsbrukets expansion mitten 1800-talet.

Vi har i stort sett inga rejäla skogsbränder alls om man jämför med tiden innan 1850.

Kan man verkligen jämföra innan år 1850 när vi varken hade modern utrustning och kapacitet att släcka stora bränder?
Idag har vi fler bränder men de flesta släcks i tid när de är små.

 

[-MH-]

Vill vi inte ha hela landet täckt att gran så måste vi således vidta aktiva åtgärder.

Det gör vi ju, vamare klimat - mindre gran.

 

[-MH-]

Kan man verkligen jämföra innan år 1850 när vi varken hade modern utrustning och kapacitet att släcka stora bränder?

Ja, det går utmärkt. Det brann i storleksordningen 100 ggr mer skog/år då. Så, jämfört och klart.

 

[Claes Sörmland]

Det gör vi ju, vamare klimat - mindre gran.

Haha men granen klarar en högre medeltemperatur än dagens.

 

[-MH-]

Haha men granen klarar en högre medeltemperatur än dagens.

Vi får väl ge det några 100 år innan man ser en effekt, kan jag tänka mig. Men granen är ju på väg uppåt i fjällen, så vem vet.

 

[heimlaga]

Kan man verkligen jämföra innan år 1850 när vi varken hade modern utrustning och kapacitet att släcka stora bränder?
Idag har vi fler bränder men de flesta släcks i tid när de är små.

Det har du faktist rätt i. Skogsbränderna som gammelfolket har hört berättas om de kunde iblad gå att begränsa med brandgator men i allmänhet brann de tills snösmältningen släckte dem framåt våren.
Så gick det då Gambebränd brann här i byn. När det var vet jag inte men gubbarna säger att man kunde se svartbrända stubbar som fanns kvar inne i fullvuxen tallskog ännu efter kriget.

 

[Nötegårdsgubben]

Såg när jag bodde i Tyskland att man hägnade in planteringar av ädellöv med höga viltstängsel för att inte förlora småttingarna till viltet. Hur man får ekonomi i det förstår jag dock inte.

Svaret på sådana frågor brukar stavas bidrag.

Finns i Sverige med. Jag har en granne på landet som har sådan inhägnad, bidragsfinsnsierad ädellövsplantering.

 

[-MH-]

Skogen brann i snitt var 100:e år innan skogsbruket blev ekonomiskt intressant. Olika typer av skog olika ofta, en del oftare än vad 40:e år

 

[-MH-]

Svaret på sådana frågor brukar stavas bidrag.

Finns i Sverige med. Jag har en granne på landet som har sådan inhägnad, bidragsfinsnsierad ädellövsplantering.

Och sen har man ädellövskog, och är fast i det för evigt...

 

[Minnie Mesola]

Lava till älg???

Ja. Vulkanälgar. "Versuvius grandus mosus". Vad gjorde du på biologilektionerna?

Minnie

 

[och en till]

Det har du faktist rätt i. Skogsbränderna som gammelfolket har hört berättas om de kunde iblad gå att begränsa med brandgator men i allmänhet brann de tills snösmältningen släckte dem framåt våren.
Så gick det då Gambebränd brann här i byn. När det var vet jag inte men gubbarna säger att man kunde se svartbrända stubbar som fanns kvar inne i fullvuxen tallskog ännu efter kriget.

Menar du att det var skogsbränder på vintern förr i tiden? Jag tycker det låter orimligt om det ändå var så mycket snö att snösmältningen släckte på våren?
Gogglade lite och tydligen har det i Norge varit vinterbränder på ljunghedar men då har det inte heller varit snötäckt mark.

Jag har hjälpt till och släckt på flera skogsbränder men det har alltid varit på våren eller sommaren. Speciellt lurigt är det när det brinner i en mosse under en riktig torrsommar, då kan det se ut som att det är släckt men det ligger och pyr i backen. Plötsligt efter flera dagar (kanske veckor?) kan elden slå upp igen.

 

[heimlaga]

Menar du att det var skogsbränder på vintern förr i tiden? Jag tycker det låter orimligt om det ändå var så mycket snö att snösmältningen släckte på våren?
Gogglade lite och tydligen har det i Norge varit vinterbränder på ljunghedar men då har det inte heller varit snötäckt mark.

Jag har hjälpt till och släckt på flera skogsbränder men det har alltid varit på våren eller sommaren. Speciellt lurigt är det när det brinner i en mosse under en riktig torrsommar, då kan det se ut som att det är släckt men det ligger och pyr i backen. Plötsligt efter flera dagar (kanske veckor?) kan elden slå upp igen.

De bränderna som gammelfolket har hört talas om har startat mitt i torrsommaren och så har de spritt sig fram till höstregnen. Höstregnen stoppade spridningen och släckte ovan jord men det fortsatte emellanåt som jordbrand vintern igenom och slocknade slutgiltigt vid snösmältningen.

Då Gambäbränd brann lär någon ha kommit till grannbyn och larmat om att det brann men folket där sade att de bryr sig inte för det är på vår sida byarån. Någon generation tidigare hade nämligen vår by skaffat sig en bra advokat och gått till tings och fått byarån dragen på ett vis som inte stämmer med någon objektiv rättvisa och bitterheten satt kvar. Snabbt spred sig elden över på deras sida byarån. Sedan drev nordan elden in mot båda byarna men plötsligt vände vinden och drev elden ut mot stranden och det som redan var brunnet och då var det slut med brandspridningen. Höstregnen släckte branden ovan mark men folk som kom dit under vintern såg hål i snön där det rykte rejält så jordbranden var i full gång. Snösmältningen släckte.
Så berättade en gubbe född 1919 att han hade hört gammelfolket berätta då han var barn. Då han var med och plockade hallon på Nybränd (ett nyare brandområde i närheten) i slutet på 20-talet eller början på 30-talet var det redan tämmeligen fullvuxen skog på Gambäbränd.

Då jag kvarterade vid Hepovattnet fick jag höra om den stora skogsbranden mellan Lappforsby och Hepovattnet. Den var i slutet på 1800-talet. Elden kom loss bara en bit in i skogen från lappforsbornas ängar. Vinden drev elden mot Hepovattn. Elden var på väg runt Sjöändan och hepovattnsfolket höll på att bära ut kläder och tillhörigheter ur husen och sänka dem i vattnet vid stranden då vinden vände och drev elden tillbaka mot det som redan var brunnet. Då stoppades spridningen. Branden var så het att själva matjorden brann upp och försvann på hepovattnsfolkets åkrar vid bäcken. Bara stenar och grus blev kvar. Småningom tog bränslet slut ovan mark och höstregnen släckte. Det jordbrann på en del ställen ännu på vintern.
Han som berättade hade hört det här av folk som mindes branden.

 

[Brasselamell]

Har köpt ett hus för 4 år sedan och fick då ärva en gammal grannfejd som involverar 3 förväxta lärkträd. Gröna och fina sommartid, men på höst/ vinter släpper de sina barr. Barren har genom åren blåst in under takpannorna och nu legat och samlat fukt, vilket i sin tur lätt till skador på detta.
Även bilen behöver saneras på barr (även i motorrummet). Har vänligt bett grannen ta ner träden, men han menar att ”lite skit som faller ner får man räkna med”….. Fick idag nog och ringde till byggnadsnämnden i min kommun som hänvisar till jordbalkslagen. Och ja. Jag har sågat av alla grenar som växer över på vår tomt, men det borde väl även finnas något sorts ansvar om ens växtlighet förstör grannarnas fastigheter? Försökte även prata med vårt försäkringsbolags juridiska ombud, men de kunde inte heller ge något tydligt svar. Någon som råkat ut för nått liknande som vet hur man kan gå tillväga?

Kan skicka några ECO-plugg

 

[Saxdaling]

Skaffa en lövblås och blås in barren på grannens tomt. Det är ju ändå bara en gång om året de barrar.

Vansinnigt förslag. Olagligt dessutom. Du är skyldig att själv acceptera och ta hand om de barr som hamnar på din tomt.

 

[hsd]

Har en granne med ett stort jäkla lärkträd, fäller alla barr på hösten å en väldigt stor andel hamnar i våra utemöbler och fastnar så det är pilligt att vårstäda