En gång var jag tvungen att göra 120mm hål i bjälklaget i ett gammalt hus för att kunna dra avlopp. Bjälklaget var 170mm ca och jag gjorde då som du har tänkt. Plåtar på varsin sida om balken som skruvlimmades. Det blev superstabilt! Det har sedan flytspacklats och klinkats och inget har spruckit än iaf. (3 år sedan nu)
Kommer du åt båda sidorna så gör operationen med plåt där som du tänkt från början och välj något mindre otympligt än 10 mm tex 4-5 mm på varje. Skruva som protte skrev någorlunda i över och underkant av remsorna och om du tex sätter cc 200 mm förskjut 100 mm mellan sidorna så skruvarna i princip sitter i triangelform likt knutpunkterna i ett fackverk. Förspänn uppåt lite innan du limmar och skruvar så blir det riktigt bra, att försöka i efterhand skapa I-balk genom att lägga plåt under träbalken är säkert sämre och svårare att få bra.
Minns inte exakt men 4-5mm.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 894 inlägg
Citat ur utredningen
Limmet antas ge perfekt förbindelse mellan trälamellerna samt mellan trä och stål.
Endast ett litet antal träbalkar testas i varje konfiguration vilket leder till att en statistisk säkerhet inte går att fastställa.
Inga långtidseffekter på limträbalkarna undersöks.
Undersökningen gjordes bara med stål upptill nertill eller både och, med både och så var det tunnare än enkelsidigt.
Sedan var det med perfekt lim och långtidseffekt, en händelse ur verkliga livet.
Idrottshallen på Hagaskolan i Umeå hade takkonstruktion med stål och trä och det var bidragande att taket rasade in av snötyngder.
Stål och trä rör sig olika så limmet kommer att utsättas för höga krafter bara av det, sedan ska limmet hålla upp konstruktionen också.
Sätt plåten på sidan, en U balk är starkare för samma vikt men sätt en tjockare plåt.
Protte
Limmet antas ge perfekt förbindelse mellan trälamellerna samt mellan trä och stål.
Endast ett litet antal träbalkar testas i varje konfiguration vilket leder till att en statistisk säkerhet inte går att fastställa.
Inga långtidseffekter på limträbalkarna undersöks.
Undersökningen gjordes bara med stål upptill nertill eller både och, med både och så var det tunnare än enkelsidigt.
Sedan var det med perfekt lim och långtidseffekt, en händelse ur verkliga livet.
Idrottshallen på Hagaskolan i Umeå hade takkonstruktion med stål och trä och det var bidragande att taket rasade in av snötyngder.
Stål och trä rör sig olika så limmet kommer att utsättas för höga krafter bara av det, sedan ska limmet hålla upp konstruktionen också.
Sätt plåten på sidan, en U balk är starkare för samma vikt men sätt en tjockare plåt.
Protte
Hmmm, det var inte lätt det här ;0
Prototypen:
Tycker du jag skall köra U-balk på en eller båda sidorna samt 10 mm tjocklek? Spelar höjden någon roll eller räcker 100 mm?
Angående skruv räcker 6 mm och försänka dessa?
Prototypen:
Tycker du jag skall köra U-balk på en eller båda sidorna samt 10 mm tjocklek? Spelar höjden någon roll eller räcker 100 mm?
Angående skruv räcker 6 mm och försänka dessa?
Medlem
· Västerbottens län
· 17 894 inlägg
200 mm är fyra gånger styvare än 100 mm.
Jag skulle gå på plan plåt, ser minst anskrämligt ut och kommer att minska svikten i golvet.
Protte
Jag skulle gå på plan plåt, ser minst anskrämligt ut och kommer att minska svikten i golvet.
Protte
U et gör att den inte kalvar lika lätt och sen blir det som tidigare förklarats 2 st plattjärn som hålls isär av en stående plåt och det gör styrkan. Vill man ytterligare förstärka u balken kan man svetsa livplåtar i den men det lär inte behövas om den skruvas mot träet.Marre666 skrev:
någon emot 
Verktygstokig
· Stockholm
· 1 385 inlägg
De flesta förslag, inklusive ditt eget första förslag kommer nog att funka finfint. Det handlar nog mer om vad som är smidigast för dig samt konstruktionshöjd. Om du tänker köra med stålplåtar kan du knäcka till L-profiler på var sida som skruvas ihop utan lim. Vad gäller K-Plyfa som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så får du en avsevärd förstyvning mot nedböjning i den spännvidd som avses här om plyfan centreras. Jag har styvat upp bjälklag på det sättet med gott resultat. Är det däremot extremt stora punkt / linjelaster det handlar om behöver du nog be en konstruktör räkna på det.
Vad ni krånglar till det, när det räcker med en plåt i underkant. När man förstärker en balk, stål eller trä, vill man ha den förstärkande areans tyngdpunkt så långt från balkens neutrala lager som möjligt. Att montera en plåt på balkens sida ger inte alls lika mycket förstärkning som det blir om den placeras på balkens undersida långt från balkcentrum.
Det är balkens böjmotstånd (W-värde) man vill öka och studerar man formeln för böjmotståndsberäkning så blir det snabbt klart var man skall placera förstärkningarna. Att bara lägga en förstärkningsplåt i underkant (tar balkens dragpåkänningar) kräver att det finns något som kan ta tryckpåkänningarna i överkant om man skall få ut maximal nytta av förstärkningen. Skulle kunna vara ett golvmaterial ovanpå träbalken. Nu vet vi inte riktigt hur det ser ut i detta fallet.
Alla varianter som har redovisats ger förstärkningar på träbalken, men vill man använda så lite förstärkningsmaterial som möjligt och åstadkomma maximala förstärkningen så skall förstärkningsplåten ligga i balkens underkant och vara fastskruvad med flest skruvar i respektive ände. På mitten krävs det nästan inga skruvar alls.
Det är balkens böjmotstånd (W-värde) man vill öka och studerar man formeln för böjmotståndsberäkning så blir det snabbt klart var man skall placera förstärkningarna. Att bara lägga en förstärkningsplåt i underkant (tar balkens dragpåkänningar) kräver att det finns något som kan ta tryckpåkänningarna i överkant om man skall få ut maximal nytta av förstärkningen. Skulle kunna vara ett golvmaterial ovanpå träbalken. Nu vet vi inte riktigt hur det ser ut i detta fallet.
Alla varianter som har redovisats ger förstärkningar på träbalken, men vill man använda så lite förstärkningsmaterial som möjligt och åstadkomma maximala förstärkningen så skall förstärkningsplåten ligga i balkens underkant och vara fastskruvad med flest skruvar i respektive ände. På mitten krävs det nästan inga skruvar alls.
Medlem
· Västernorrland
· 10 920 inlägg
det du skriver stämmer ju i teorin men inte i praktiken. Du kommer aldrig att få fast den så hårt att du kan utnyttja dessa krafter. Dessutom kommer ju en del egensvikt finnas där ändå eftersom resten av huset är i trä och sviktar.roli skrev:
Testade att hålla ett 10 mm plattstål idag, håller man det platt så böjer den sig och " vobblar " lite , ställer man den på högkant så rör den sig inte en mm!
Förstår inte hur ett liggande plattstål mot undersidan av träbalken skulle göra någon större nytta, tyngden.mm kommer ju böja den?!
Förstår inte hur ett liggande plattstål mot undersidan av träbalken skulle göra någon större nytta, tyngden.mm kommer ju böja den?!