Diff spårr eller inte i äldre hus?
Ja nu står man i valet och kvalet. Jag håller på att tilläggsisolera på insidan i vårt hus byggt 1933. Under pågående köksrenovering upptäckte jag att huset är helt oisolerat.
Väggen består av (utifrån) Puts med vassmattor, (troligen) en vindskyddspapp, liggande spont troligen 1 tums, stående (bärande) massiv 2 tums plankvägg, papper, 30 mm reglar med luftspalt (helt tom), och ca 20 mm spont, gips.
Nu har vi tagit bort de innersta lagren (ut till den bärande plankväggen) så att vi har plats att regla upp 45 mm med isolering. (bättre än inget).
Den stora frågan är nu om man skall ha plast eller inte mellan isoleringen och OSB skivan som skall sitta innanför gipsen.
jag vet att det är omstritt med plast i äldre hus, men jag tror att plasten behövs för att man inte skall få fukt innifrån ut i isoleringen.
Vad kan hända om man sätter plast?
Väggen består av (utifrån) Puts med vassmattor, (troligen) en vindskyddspapp, liggande spont troligen 1 tums, stående (bärande) massiv 2 tums plankvägg, papper, 30 mm reglar med luftspalt (helt tom), och ca 20 mm spont, gips.
Nu har vi tagit bort de innersta lagren (ut till den bärande plankväggen) så att vi har plats att regla upp 45 mm med isolering. (bättre än inget).
Den stora frågan är nu om man skall ha plast eller inte mellan isoleringen och OSB skivan som skall sitta innanför gipsen.
jag vet att det är omstritt med plast i äldre hus, men jag tror att plasten behövs för att man inte skall få fukt innifrån ut i isoleringen.
Vad kan hända om man sätter plast?
Jag har skippat all plast vid renoveringen.
Rätt eller fel får väl framtiden utvisa 8)
Har frågat många och fått lika många olika svar
så man får gå på den egna kännslan..........
Så här bli väggarna i mitt hus från 1888:
Panel > luftning > vindduk > isolering > vindduk > spånskiva > gips
Kanske inte så tidstypiskt men det finns så mycket annat i huset som är det
Rätt eller fel får väl framtiden utvisa 8)
Har frågat många och fått lika många olika svar
så man får gå på den egna kännslan..........
Så här bli väggarna i mitt hus från 1888:
Panel > luftning > vindduk > isolering > vindduk > spånskiva > gips
Kanske inte så tidstypiskt men det finns så mycket annat i huset som är det
ja detta är inte så entydigt...
fuktproblem är en följd av fuktvandringen (förståss) och temperaturer i väggens olika delar (dvs partiella ångtrycket i och omkring väggelemntet)
förenklat
om man isolerar (i detta fall) kraftigt på insidan
och fukt vandrar in (utifrån eller inifrån) i plankväggen så kan det uppstå situationer när fukten blir kvar så länge i/på planken tex (och vid sådan temperaturer) att tråkigheter börjar utvecklas
moteld:
höja tempen på planken (så att ångtrycket i planken driver ut fukten) och det tas då mha mindre isolering (värmning bl.a inifrån)
spärra fuktvandring inifrån och utifrån
från båda hållen kan vi inte spärra, då byggs fukt in och garanterat problem
och normalt (och pga tempgradienten) så vandrar fukten utåt (det är varmare inne än ute (oftast))
men fortfarande (efter en kall period) så kan planken vara kallare än omgivningen (ha lägre partialtryck under en för lång tid, spec vid kraftig isolering på insidan), ha tagit upp fukt och det torkar aldrig ut ordentligt, följd känd
nu finns det flera faktorer som påverkar hur mycket fukt som kan magasineras under "kondensperioden", är torkperioderna däremellan tillr långa osv
man kan ju också tänka sig följdaktligen, att pga solen så kan tempfördelningen se lite olika ut i olika väggar (och väggmaterial och årstider)
och man skulle kanske kunna extrapolera funderingarna till att ju längre söderut dessto tunnare isolering (inv) tåls det
och behövs det av kung Bore skäl
i ditt fall så torde det vara önskvärt, tror jag, att huvudsakligen använda fasaden (putsen) för att bolla med den tidvis oundvikliga fukten
men för att sen säga hur tjock isolering som tåls, så behöver man räkna lite och veta klimatförhållanden
men en 45:a tror jag är "bättre än ingenting" och ej för mycket
samtidigt har jag svårt att se att plast skulle förvärra det hela (är det så att torkning skall ske inåt då tror jag att man vänt på kuttingen)
...och jag är ödmjuk i ämnet
fuktproblem är en följd av fuktvandringen (förståss) och temperaturer i väggens olika delar (dvs partiella ångtrycket i och omkring väggelemntet)
förenklat
om man isolerar (i detta fall) kraftigt på insidan
och fukt vandrar in (utifrån eller inifrån) i plankväggen så kan det uppstå situationer när fukten blir kvar så länge i/på planken tex (och vid sådan temperaturer) att tråkigheter börjar utvecklas
moteld:
höja tempen på planken (så att ångtrycket i planken driver ut fukten) och det tas då mha mindre isolering (värmning bl.a inifrån)
spärra fuktvandring inifrån och utifrån
från båda hållen kan vi inte spärra, då byggs fukt in och garanterat problem
och normalt (och pga tempgradienten) så vandrar fukten utåt (det är varmare inne än ute (oftast))
men fortfarande (efter en kall period) så kan planken vara kallare än omgivningen (ha lägre partialtryck under en för lång tid, spec vid kraftig isolering på insidan), ha tagit upp fukt och det torkar aldrig ut ordentligt, följd känd
nu finns det flera faktorer som påverkar hur mycket fukt som kan magasineras under "kondensperioden", är torkperioderna däremellan tillr långa osv
man kan ju också tänka sig följdaktligen, att pga solen så kan tempfördelningen se lite olika ut i olika väggar (och väggmaterial och årstider)
och man skulle kanske kunna extrapolera funderingarna till att ju längre söderut dessto tunnare isolering (inv) tåls det
och behövs det av kung Bore skäl
i ditt fall så torde det vara önskvärt, tror jag, att huvudsakligen använda fasaden (putsen) för att bolla med den tidvis oundvikliga fukten
men för att sen säga hur tjock isolering som tåls, så behöver man räkna lite och veta klimatförhållanden
men en 45:a tror jag är "bättre än ingenting" och ej för mycket
samtidigt har jag svårt att se att plast skulle förvärra det hela (är det så att torkning skall ske inåt då tror jag att man vänt på kuttingen)
...och jag är ödmjuk i ämnet
Fukten kommer till störstadelen innefrån. Från varmvatten svett o tårar
Därför har man plast för att hindra att fukt:en kommer in i ytterväggen och sedan kondenserar där (som Yonna skriver).
Det som kan hända om du nu sätter plast är att fukten finns ju fortfarande kvar den försvinner ju inte i o med plasten. Vart tar då fukten vägen?
normalt stiger fukten med värmen upp till huset och igenom väggar. Med plast i väggen så stoppar du vandrigen i väggen då återstår bara vinden. Du Borde alltså få ökad fuktighet på vinden. Vilket i sin tur kan leda till kondens --> möggel.
Det är väll vad som kan hända.
Dock så har man god ventelation i framför allt kök och badrum (ex: köks fläkt som snurrar på lägsta hela dygnet, och fullfart när man lagar mat, badrumsfläktar fuktstyrda). Så ventelarar man ut den fukt som normalt skulle hamla uppe på vinden/väggarna.. jag gissar att av den fukt som går in i väggarna/vinden så kommer 80% på vinden. Väggarna är inte så noga med, upp till vinden är det viktigare med plast..
Vad du änn gör så ska du alltid se till att ha god ventelation innomhus (framför allt i bad/kök) efter det att du har tilläggsisolerat. Detta pga det som Yonna skriver. Ökad isolering ökad risk.
I ditt fall 45mm.. så är det mycket mycket mycket små risker..
Därför har man plast för att hindra att fukt:en kommer in i ytterväggen och sedan kondenserar där (som Yonna skriver).
Det som kan hända om du nu sätter plast är att fukten finns ju fortfarande kvar den försvinner ju inte i o med plasten. Vart tar då fukten vägen?
normalt stiger fukten med värmen upp till huset och igenom väggar. Med plast i väggen så stoppar du vandrigen i väggen då återstår bara vinden. Du Borde alltså få ökad fuktighet på vinden. Vilket i sin tur kan leda till kondens --> möggel.
Det är väll vad som kan hända.
Dock så har man god ventelation i framför allt kök och badrum (ex: köks fläkt som snurrar på lägsta hela dygnet, och fullfart när man lagar mat, badrumsfläktar fuktstyrda). Så ventelarar man ut den fukt som normalt skulle hamla uppe på vinden/väggarna.. jag gissar att av den fukt som går in i väggarna/vinden så kommer 80% på vinden. Väggarna är inte så noga med, upp till vinden är det viktigare med plast..
Vad du änn gör så ska du alltid se till att ha god ventelation innomhus (framför allt i bad/kök) efter det att du har tilläggsisolerat. Detta pga det som Yonna skriver. Ökad isolering ökad risk.
I ditt fall 45mm.. så är det mycket mycket mycket små risker..
OK,
Tack för alla svar hittills. I vårt fall så är det ännu så länge tilläggsisolering av 1 och en halv sida av husets bottenvåning (köksrenovering). Ev. fukt som finns i väggen kommer att få leta sig upp på andra våningen, och sedan upp på vinden. Fast det är klart på litet sikt så vill vi ju isolera resten av väggarna också.
En sak som slog mig: den papp som verkar finnas på utsidan någonstans innanför putsen, (tror att den finns där efter att ha borrat hål i fasaden på ett ställe). Kan den vara för tät? Jag har antagit att det är vindskyddspapp, huset hade från början panel på utsidan, som byttes mot puts 1960. Men om den pappen är diffusionstät (kan papp vara det?) så är det ju risk att vi med plast på insidan skapar 2 tätskikt?
Skall tillägga att vi inte sett nägra tecken på fukt eller mögel i väggen hittils, men nu ändrar man ju förutsättningarna när man isolerar.
En kille på en byggmarknad här avrådde bestämt från att använda plast i gamla hus och motiverade det med att plast skall man bara ha om man har mekanisk ventilation i huset. Men han kunde inte förklara vad han menade, och just det där med mekaniska ventillationen förstår jag inte riktigt vad det har med saken (plast eller inte) att göra.
Tack för alla svar hittills. I vårt fall så är det ännu så länge tilläggsisolering av 1 och en halv sida av husets bottenvåning (köksrenovering). Ev. fukt som finns i väggen kommer att få leta sig upp på andra våningen, och sedan upp på vinden. Fast det är klart på litet sikt så vill vi ju isolera resten av väggarna också.
En sak som slog mig: den papp som verkar finnas på utsidan någonstans innanför putsen, (tror att den finns där efter att ha borrat hål i fasaden på ett ställe). Kan den vara för tät? Jag har antagit att det är vindskyddspapp, huset hade från början panel på utsidan, som byttes mot puts 1960. Men om den pappen är diffusionstät (kan papp vara det?) så är det ju risk att vi med plast på insidan skapar 2 tätskikt?
Skall tillägga att vi inte sett nägra tecken på fukt eller mögel i väggen hittils, men nu ändrar man ju förutsättningarna när man isolerar.
En kille på en byggmarknad här avrådde bestämt från att använda plast i gamla hus och motiverade det med att plast skall man bara ha om man har mekanisk ventilation i huset. Men han kunde inte förklara vad han menade, och just det där med mekaniska ventillationen förstår jag inte riktigt vad det har med saken (plast eller inte) att göra.
Om du plastar hela huset så kommer ju inte fukten ut någonstanns.. Då får du möggelskador..
Fukten måste ut ur huset. Det via Mekanisk ventelation.
Vindpapp andas så det är ingen fara där inte.. Och det låter som om du har vindpapp där, Det ska du iallfall ha.
Jag tror inte att det är någonfara om du plastar. Nu är du ju också införstådd i vad som kan hända..
Mögglet brukar/ om det kommer att hamla på vinden i första skedet efter som det är där den mästa funkten kommer till..
Fukten måste ut ur huset. Det via Mekanisk ventelation.
Vindpapp andas så det är ingen fara där inte.. Och det låter som om du har vindpapp där, Det ska du iallfall ha.
Jag tror inte att det är någonfara om du plastar. Nu är du ju också införstådd i vad som kan hända..
Mögglet brukar/ om det kommer att hamla på vinden i första skedet efter som det är där den mästa funkten kommer till..
njae
Om man har ett hus och inte ventilerar alls, men även om man ventilerar, så kommer fukten att vandra ut genom väggen om den kan (diffundera ut) och förutsättningar finns.
Den kommer också att börja falla ut/kondensera så fort den når en temperatur som ligger under daggpunkten
Och den relativa fukthalten i väggen(s olika delar) stiger med sjunkande temperatur
Och det finns erfarenheter vid vilka rel fukthalter olika saker trivs och frodas (men intuitivt så vet vår reptilhjärna att vid "fuktigt", vilket är redan innan det kondenserat och blivit vattendroppar, så börjar det snabbt lukta unk)
Vad är det då som gör att rel fukthalten stiger (över hälsosamt) och tom risk för att kondensering börjar?
jo i princip enbart temperatur i väggen
ty det finns "alltid" tillräckligt med fukt tillgängligt (utifrån el inifrån) för att det skall uppstå
vi kan ventilera hur mycket vi vill (nu pratar vi dock ett villaklimat) och det kommer i alla fall att kunna bli "ökad fuktigthet på vinden". Vattenånga vet inte vad som är uppåt eller nedåt utan den sprider sig från högre till lägre temp/tryck ung som när man pumpar cykeln, det blir lika ryck överallt i slangen.
Okey då, om man blåser luft så följer ångan i den med men ändå
om man "blåser luft" förbi en kall plåt så sticker en del av ånga över till plåten och blir till vattendroppar
Av detta då så - den enda ånga som den stigande värmen kan transportera det är om det drar rakt igenom vägg eller vind - och det är marginellt i sammanhanget
men härav också att läckage gm vägg bör vara inåt (dvs undertryck i huset)
att det blir fuktigt i väggen beror på att det är fuktigt/varmare inne och att temperaturen är lägre i väggen än inne
det kan också vara så att när det blir varmare ute så är väggen fortfarande så kall att fukten går åt det hållet
det är bl.a därför som det ibland vid tilläggsisolering av vind (i kombination med bl.a ej tillr absorbtionsförmåga av kondenserat utifrån) uppstår fuktproblem även om man har ett plastskal i huset
men åter då till plast eller ej
i det stora hela så är ute, och därmed väggen, kallare än inne
de gånger det är omvänt så får vi hoppas att relativa fuktigheten och fukthalter i byggnadsmaterial inte hinner ställa till för mycket innan det torkar upp igen
och sänker du tempen i en vägg i huset (för att spara energi) så skulle då mitt resonemang (avbruten av flera telsamtal) betyda att man bör förhindra att fukten inifrån kan söka sig utåt.
man skulle ju kunna tänka sig att plasta både ute och inne, och det funkar om man lyckas göra det helt tätt, men vid minsta hål som en spik i däcket så uppstår det förr eller senare fuktproblem om temperaturen är lägre än i rummet
Om man har ett hus och inte ventilerar alls, men även om man ventilerar, så kommer fukten att vandra ut genom väggen om den kan (diffundera ut) och förutsättningar finns.
Den kommer också att börja falla ut/kondensera så fort den når en temperatur som ligger under daggpunkten
Och den relativa fukthalten i väggen(s olika delar) stiger med sjunkande temperatur
Och det finns erfarenheter vid vilka rel fukthalter olika saker trivs och frodas (men intuitivt så vet vår reptilhjärna att vid "fuktigt", vilket är redan innan det kondenserat och blivit vattendroppar, så börjar det snabbt lukta unk)
Vad är det då som gör att rel fukthalten stiger (över hälsosamt) och tom risk för att kondensering börjar?
jo i princip enbart temperatur i väggen
ty det finns "alltid" tillräckligt med fukt tillgängligt (utifrån el inifrån) för att det skall uppstå
vi kan ventilera hur mycket vi vill (nu pratar vi dock ett villaklimat) och det kommer i alla fall att kunna bli "ökad fuktigthet på vinden". Vattenånga vet inte vad som är uppåt eller nedåt utan den sprider sig från högre till lägre temp/tryck ung som när man pumpar cykeln, det blir lika ryck överallt i slangen.
Okey då, om man blåser luft så följer ångan i den med men ändå
om man "blåser luft" förbi en kall plåt så sticker en del av ånga över till plåten och blir till vattendroppar
Av detta då så - den enda ånga som den stigande värmen kan transportera det är om det drar rakt igenom vägg eller vind - och det är marginellt i sammanhanget
men härav också att läckage gm vägg bör vara inåt (dvs undertryck i huset)
att det blir fuktigt i väggen beror på att det är fuktigt/varmare inne och att temperaturen är lägre i väggen än inne
det kan också vara så att när det blir varmare ute så är väggen fortfarande så kall att fukten går åt det hållet
det är bl.a därför som det ibland vid tilläggsisolering av vind (i kombination med bl.a ej tillr absorbtionsförmåga av kondenserat utifrån) uppstår fuktproblem även om man har ett plastskal i huset
men åter då till plast eller ej
i det stora hela så är ute, och därmed väggen, kallare än inne
de gånger det är omvänt så får vi hoppas att relativa fuktigheten och fukthalter i byggnadsmaterial inte hinner ställa till för mycket innan det torkar upp igen
och sänker du tempen i en vägg i huset (för att spara energi) så skulle då mitt resonemang (avbruten av flera telsamtal) betyda att man bör förhindra att fukten inifrån kan söka sig utåt.
man skulle ju kunna tänka sig att plasta både ute och inne, och det funkar om man lyckas göra det helt tätt, men vid minsta hål som en spik i däcket så uppstår det förr eller senare fuktproblem om temperaturen är lägre än i rummet
ja, frågan är hur mycket. Tar man bort mycket av den tillkommande fukten så grejar sig ju väggen mycket bättre, efter som väggen med eller utan plast grejar en viss del fukt. :-/Yondalar skrev:
Kallt möter varm = kondens kan leda till fuktskador. Håller med..Yondalar skrev:
Sant. Dock så utomhus torkar det, blir fuktigt igen, torkar osv.. Innomhus är fukten mer eller mindre konstant. Vi tillför alltid fuktinnomhus det torkar nästan aldrig ut.Yondalar skrev:
Yondalar skrev:
Håller inte alls med. Fukt innomhus är den största faran för vinden & väggarna. kommer det ingen fukt in på vinden så kan det heller inte bli kondens där. Varm Luft bär mera fukt änn kall. Men varm luft kan bära 99% luft fuktighet även 30%. Jag föredrar att ha 30% varm luftfuktighet på vinden änn 99%. Varm fuktig luft går igenom & upp på vinden om du inte har plast. Med plast så kommer inte den fuktiga luften upp (dock så värmer den fortfarande vinden med torrare luft), annars kan man ju lika gjärna skippa plasten helt. Kallt möter varmt ja..Yondalar skrev:
Tror att det är mycket ovanligt att man får fuktskador i väggen pga tillförd fukt utefrån, men teoretisk så kan det bli så ja.
Ja det är ju det jag menar vi är ju överännsYondalar skrev:
Men jag förordar att man ventelar bort fukten så att det mästa av fukten åker ut med ventelationen och där av inte stannar i huset.
Ja det där ska man inte göra..Yondalar skrev:
Kan ju återberätta en tråd
det var en kille här på forumet (för några år sedan tråden finns tyvvär ej kvar) som hade köpt ett 2 år gammalt Ekologist hus (inget plast), nu var huset 5 år gammalt Och möggel hade spridit sig på vinden. Man hade aldrig installerat frånluft pumpen av någon anledning. Dock så bodde man i huset.
Jag menar att om han hade haft ventelation i huset så hade det aldig hänt.
Kul o diskutera
sorry, jag har uttryckt mig slarvigt (man borde läsa det man skrivit innan man trycket på knappen)
bra med kommentarer, P-E, vi är nog i det hela överens (men plikten kallar att för ev andra läsare försöka reda ut vad man ställt till med)
mitt översta påstående var tänkt som något allmänt generellt, dvs när förutsättningar finns
där vi skiljer oss, tror jag, är angreppssätt/synvinkel, att jag tänkte mera på temperaturgradienter och du på ångkvot (relativ fuktighet, alltså vattenmängd i luften). Sen utgick/förutsatte jag slarvigt ("nu pratar vi dock villaklimat") ifrån den ventilation man uppnår normalt i dåligt resp mycket bra ventilerade ("hur mycket du vill") hus.
och då menar jag fortfarande att i praktiken så uppstår då vid felaktig vägg/takkonstruktion sådana tempgradienter (och pga tex köldbryggor) att man lätt kan hamna i oönskade fuktkvot-/fukthaltsområden på/i vägg tak. Och jag menar att om det är felkonstruerat så är risken mycket stor man hamnar där även om man har ett välventilerat hus.
Men visst, (och här var jag spec slarvig)
högre rel fuktighet inne - med eller utan plastfilm (den läcker ändå "alltid" i praktiken) - så uppnås en viss (skadlig) fuktkvot i tex träreglar redan vid en högre temp än om man startat med en lägre rel fuktighet
men inom de vanliga villaklimatförhållandena (plast, vi ventilerar bort bad, tork och kök etc så att det blir ung som övrigt) så menar jag att det till syvende o sist är temperaturen (och utåtfallande ånggenomgångsmotstånd) som dominerar när skadligt läge inträffar
men det finns många situationer under året när vi kan hamna i tråkiga lägen
(tex just nu har jag 75% rel fukt inne, ensam hemma ingen övrig fuktavgång, dvs ung det jag får med en normal villavent i detta skitiga höstväder och ånghalten i inneluften ändras marginellt även om jag drar upp fläkthastigheten. Har vi haft en kall natt eller en längre tid kallt så är det rätt säkert inte de bästa förhållandena ens i väggen, men vi börjar snart värma på inifrån och med låg temp och rel fuktighet i uteluften gör att det (partiella ångtrycket) förhoppningsvis driver ut fukten ur husskalet i tid )
och det är kul att diskutera
bra med kommentarer, P-E, vi är nog i det hela överens (men plikten kallar att för ev andra läsare försöka reda ut vad man ställt till med)
mitt översta påstående var tänkt som något allmänt generellt, dvs när förutsättningar finns
där vi skiljer oss, tror jag, är angreppssätt/synvinkel, att jag tänkte mera på temperaturgradienter och du på ångkvot (relativ fuktighet, alltså vattenmängd i luften). Sen utgick/förutsatte jag slarvigt ("nu pratar vi dock villaklimat") ifrån den ventilation man uppnår normalt i dåligt resp mycket bra ventilerade ("hur mycket du vill") hus.
och då menar jag fortfarande att i praktiken så uppstår då vid felaktig vägg/takkonstruktion sådana tempgradienter (och pga tex köldbryggor) att man lätt kan hamna i oönskade fuktkvot-/fukthaltsområden på/i vägg tak. Och jag menar att om det är felkonstruerat så är risken mycket stor man hamnar där även om man har ett välventilerat hus.
Men visst, (och här var jag spec slarvig)
högre rel fuktighet inne - med eller utan plastfilm (den läcker ändå "alltid" i praktiken) - så uppnås en viss (skadlig) fuktkvot i tex träreglar redan vid en högre temp än om man startat med en lägre rel fuktighet
men inom de vanliga villaklimatförhållandena (plast, vi ventilerar bort bad, tork och kök etc så att det blir ung som övrigt) så menar jag att det till syvende o sist är temperaturen (och utåtfallande ånggenomgångsmotstånd) som dominerar när skadligt läge inträffar
men det finns många situationer under året när vi kan hamna i tråkiga lägen
(tex just nu har jag 75% rel fukt inne, ensam hemma ingen övrig fuktavgång, dvs ung det jag får med en normal villavent i detta skitiga höstväder och ånghalten i inneluften ändras marginellt även om jag drar upp fläkthastigheten. Har vi haft en kall natt eller en längre tid kallt så är det rätt säkert inte de bästa förhållandena ens i väggen, men vi börjar snart värma på inifrån och med låg temp och rel fuktighet i uteluften gör att det (partiella ångtrycket) förhoppningsvis driver ut fukten ur husskalet i tid )
och det är kul att diskutera
Som jag har förstått detta så bildas kondens när varmluft träffar en kall yta. Den varma luft kan innehålla mer fukt än kall så när den träffar en kall yta och kyls måste den släppa ifrån sig fukt. Därför borde de största problemen uppstå mellan isoleringen och ytbeläggningen, alltså där varm luft möter en kall yta.
Ett sätt att förhindra detta är ju att inte ha någon kall yta, alltså dåligt isolerat, eller genom att ha torr luft mellan isolering och ytter ytan. På gamla hus gällde taktiken värma enda ut och på det sättet inte få någon ansamling av fukt. När vi isolerar mera så uppstår problem och då måste vi ventilera istället.
Ventileringen bör alltså fungerar som torkning av luften. Hur vida man ska ha mekanisk eller självdrag tycker jag låter som en smak sak, att över- eller undertryck skulle påverka är nog marginellt. Skulle man vandra ner den mekaniska vägen så kan man ju lika gärna gå hela vägen och installera en avfuktare på vinden.
Plast eller inte plast? Plasten borde ju göra att vi skapar en yta där vattnet kan samlas och skapa en gynnsam miljö för svampar dvs varmt och fuktigt. Och vill man som vissa förespråkar ha vandring från ute till inne så blockerar plasten den vägen.
Ok, plast är lättare att arbeta med den är följsam och tålig att montera. Jag föredrar att sätta upp plastfolie jämfört med papp. Men det borde ju i så fall gå att ordna med en plast som är ventilationsbar.
Slutligen, vi borde ju ha facit ute i landet någonstans. Det har ju isolerats hus nu i åtminstone 30år så de metoder som funkar eller inte funkar borde ju skina igenom. Många olika varianter har ju monterats under åren så det är i stort sätt bara en sammanställning som behöver göras. Finns det någon forskning om detta?
PS se detta inlägg som en stor fråga, jag vill inte påstå något just nu.ds
Ett sätt att förhindra detta är ju att inte ha någon kall yta, alltså dåligt isolerat, eller genom att ha torr luft mellan isolering och ytter ytan. På gamla hus gällde taktiken värma enda ut och på det sättet inte få någon ansamling av fukt. När vi isolerar mera så uppstår problem och då måste vi ventilera istället.
Ventileringen bör alltså fungerar som torkning av luften. Hur vida man ska ha mekanisk eller självdrag tycker jag låter som en smak sak, att över- eller undertryck skulle påverka är nog marginellt. Skulle man vandra ner den mekaniska vägen så kan man ju lika gärna gå hela vägen och installera en avfuktare på vinden.
Plast eller inte plast? Plasten borde ju göra att vi skapar en yta där vattnet kan samlas och skapa en gynnsam miljö för svampar dvs varmt och fuktigt. Och vill man som vissa förespråkar ha vandring från ute till inne så blockerar plasten den vägen.
Ok, plast är lättare att arbeta med den är följsam och tålig att montera. Jag föredrar att sätta upp plastfolie jämfört med papp. Men det borde ju i så fall gå att ordna med en plast som är ventilationsbar.
Slutligen, vi borde ju ha facit ute i landet någonstans. Det har ju isolerats hus nu i åtminstone 30år så de metoder som funkar eller inte funkar borde ju skina igenom. Många olika varianter har ju monterats under åren så det är i stort sätt bara en sammanställning som behöver göras. Finns det någon forskning om detta?
PS se detta inlägg som en stor fråga, jag vill inte påstå något just nu.ds
Hemmapularen skrev puts med vassisolering:
De flesta byggnadsvårdsrådgivare avråder från plast då man flyttar ut "daggpunkten" utåt, dvs mot ytterväggen-och då spricker putsen upp snabbare. Detta beror på att alla äldre hus är konstruerade efter principen självdrag = undertryck = fukten inne i huset går en bit in i väggen och stannar i den luftisolering som finns mellan inner/ytterplank, övrig värme fukt går uppåt och söker sig mot närmsta frånluftsventil.
Med extra isolering och plast "stannar" värmen fortare i väggen och går inte lika långt in i ytterväggen, kylan utifrån går då längre in = vid väderomslag blir det då frossprängningar som sker mellan puts och vassen, konstruktionen är alltså avhängig att det finns viss värmeläckage genom vägg.
Hur mycket man nu ev kan isolera är föremål för en livlig debatt, själv kör jag vindpapp/tjärpapp efter husets grundprincip-max 1 gipsskiva på befintlig masonit mot träplank - mot yttervägg (jag har också puts). Eftersom mitt hus har luftspalt i väggen plank -luft 2cm -tjärpapp -luft 2cm plank, blir detta alltså ett högriskområde om "daggpunkten" skulle börja röra på sig inåt .
Eftersom det inte finns 100% garantier att en förbättrad isolering inte påverkar och ev försämrar husets originalkonstruktion gällande fukt, väljer jag att betala lite mer i uppvärmning, än att riskera att behöva riva upp väggarna i framtiden.
De flesta byggnadsvårdsrådgivare avråder från plast då man flyttar ut "daggpunkten" utåt, dvs mot ytterväggen-och då spricker putsen upp snabbare. Detta beror på att alla äldre hus är konstruerade efter principen självdrag = undertryck = fukten inne i huset går en bit in i väggen och stannar i den luftisolering som finns mellan inner/ytterplank, övrig värme fukt går uppåt och söker sig mot närmsta frånluftsventil.
Med extra isolering och plast "stannar" värmen fortare i väggen och går inte lika långt in i ytterväggen, kylan utifrån går då längre in = vid väderomslag blir det då frossprängningar som sker mellan puts och vassen, konstruktionen är alltså avhängig att det finns viss värmeläckage genom vägg.
Hur mycket man nu ev kan isolera är föremål för en livlig debatt, själv kör jag vindpapp/tjärpapp efter husets grundprincip-max 1 gipsskiva på befintlig masonit mot träplank - mot yttervägg (jag har också puts). Eftersom mitt hus har luftspalt i väggen plank -luft 2cm -tjärpapp -luft 2cm plank, blir detta alltså ett högriskområde om "daggpunkten" skulle börja röra på sig inåt .
Eftersom det inte finns 100% garantier att en förbättrad isolering inte påverkar och ev försämrar husets originalkonstruktion gällande fukt, väljer jag att betala lite mer i uppvärmning, än att riskera att behöva riva upp väggarna i framtiden.