Ska bli spännande vad design-Simon säger nu. Jag vet inte hur många program han sagt "I don't know what it is with you swedes and your furu", och så målar de över det...
Aj då, är furu på väg att bli trendigt igen!? Då är det väl bara att riva ut New England-köket som var trendigt -08 och skaffa ett i furu. Man vill ju inte halka efter! Troligtvis hinner ivf inte träet gulna innan nästa trend. Om nu inte inredarna forskat fram en åldrande ytbehandlingsmetod som "löser" detta alltså. Men då klassas det säkert som ännu hetare... 
Suck. Allvarligt talat, mitt kök har mörkbruna(!) skåpluckor och "olivgrönvaror" istället för vitvaror. En smula retrocharmigt faktiskt även om det inte alls passar huset i övrigt. Om jag skulle tvingas välja den dagen det är dags att sätta tänderna i detta hörn av huset skulle jag mycket hellre bygga en exakt kopia av nuvarande situation än skaffa ett kök i obehandlad furu. (ryser)
Suck. Allvarligt talat, mitt kök har mörkbruna(!) skåpluckor och "olivgrönvaror" istället för vitvaror. En smula retrocharmigt faktiskt även om det inte alls passar huset i övrigt. Om jag skulle tvingas välja den dagen det är dags att sätta tänderna i detta hörn av huset skulle jag mycket hellre bygga en exakt kopia av nuvarande situation än skaffa ett kök i obehandlad furu. (ryser)
En fundering, när kommer panel i andra träslag än furu och gran få ett bredare genomslag? Se på bastuområdet där det nu är al och asp.
Skulle vara perfekt för vår skogs/träindustri.
Ljusa trädslag har väl ofta förknippats med lite av Norden och Furu lite av Norrland, men det kanske är en förvanskad bild.
Varför inte lite nya paneler som kan bilda fondväggar i våra ljusa träslag till ex. björk där man kan blanda in masur som?
Skulle vara perfekt för vår skogs/träindustri.
Ljusa trädslag har väl ofta förknippats med lite av Norden och Furu lite av Norrland, men det kanske är en förvanskad bild.
Varför inte lite nya paneler som kan bilda fondväggar i våra ljusa träslag till ex. björk där man kan blanda in masur som?
Vitt är vackert! Men å andra sidan känns det lite befriande att den vita trenden nu börjar släppa sitt järngrepp över inrednings Sverige.
Att måla ett helt hem i vitt: golv, väggar och tak och sedan ha vita möbler och vita tyger, det gör mig nästan lite förvirrad. Det finns liksom inget att fästa blicken på, inget får mig att känna något. Det känns känslodött på något sätt.
Att blanda ut det vita med lite färg är dock supersnyggt i mina ögon. Fram för lite variation!
Hälsningar
Sara Small Town
med bloggen
http://smalltownstyle.blogg.se
Att måla ett helt hem i vitt: golv, väggar och tak och sedan ha vita möbler och vita tyger, det gör mig nästan lite förvirrad. Det finns liksom inget att fästa blicken på, inget får mig att känna något. Det känns känslodött på något sätt.
Att blanda ut det vita med lite färg är dock supersnyggt i mina ögon. Fram för lite variation!
Hälsningar
Sara Small Town
med bloggen
http://smalltownstyle.blogg.se
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
I somras utbröt en jättediskussion på min blogg angående en krönika jag skrivit i en lokaltidning där jag kritiserar den "vita trenden". Då skrev forumets Aliback något som jag tyckte var helt suveränt - att ljust inte behöver vara vitt, ljust kan vara färg också.
Jag tycker jätteilla om monokromt vitt. Nej tack. Men gärna ljusa färger. Sedan måste jag erkänna att jag tycker att det är skittrist när hem inreds med endast ett träslag också, vare sig det är furu, teak eller björk. Jag älskar femtiotalsmöbler och sitter i skrivandets stund vid ett gammalt skrivbord i teak. Men skulle aldrig få för mig att inreda ett helt hem i det. Fram för blandning!
Jag tycker dessutom att folk som inreder efter "den senaste trenden" och som inom några år kommer att slänga ut sina ekkök till fromma för någonting annat, har så otroligt opersonliga hem. Har man ingen egen smak då?
Jag tycker jätteilla om monokromt vitt. Nej tack. Men gärna ljusa färger. Sedan måste jag erkänna att jag tycker att det är skittrist när hem inreds med endast ett träslag också, vare sig det är furu, teak eller björk. Jag älskar femtiotalsmöbler och sitter i skrivandets stund vid ett gammalt skrivbord i teak.
Men skulle aldrig få för mig att inreda ett helt hem i det. Fram för blandning!Jag tycker dessutom att folk som inreder efter "den senaste trenden" och som inom några år kommer att slänga ut sina ekkök till fromma för någonting annat, har så otroligt opersonliga hem. Har man ingen egen smak då?
Yes! Underbart! Monokromt vitt suger, som mina barn skulle säja! Våran lokala helgtidning Pralin, har nästan varje vecka ett sådant inredningsreportage. Jag tycker det är trist. Färg kan förstärka ljuset eller dämpa där det behövs. Framförallt så är ju färgval ett PERSONLIGT val. Det säger något. Precis som omålat trä. Det finns fantastiska gamla möbler som nu är vitmålade, Ja, jag hjälpte min mor att måla ekmöbler vita på 80-talet... Men 50-tal är såååå snyggt! Jag är ju lite knäpp så vår lägenhet (från 1954) i Tjockhult är verkligen helt möblerad med 50-tals möbler och lite tidigt 60-tal, teak och ek, har jagat textil som en tok. Har tidigt 60-tal i ateljén....(fast jag kan ju hävda att det är seriöst återbruk för att dämpa tokfaktorn....) Björkmöbler är dösnyggt och Carl Malmsten och Bruno Mattson och... Det går faktiskt att fynda såna möbler, med lite tur och tålamod. Furu kan också vara snyggt, med måtta och utan för mycket kvist. Jag tror att det ofta är formgivningen som missgynnat furun och då tänker jag på gigantiska gillestugemöbler och furuinvaderade kök. Jag har ett svagt minne av ett utställningsprojekt för några år sedan då formgivningselever tog sig an furu med fantastiskt resultat. Minns någon det? Konichiwa, har du kvar artikeln/länk? Är otroligt nyfiken! Ska kolla din blogg åxå.
Håller också med. Hem skall vara personliga. Själv blandar jag gärna modernt och gammalt och även olika träslag. Jag inbillar mig att smaken i sig har något som binder ihop inredningen.
Den vita trenden gillar jag inte alls. Och var kommer alla kors och madonnor ifrån t.ex. När blev vi katoliker?
Den vita trenden gillar jag inte alls. Och var kommer alla kors och madonnor ifrån t.ex. När blev vi katoliker?
http://spetsochsnor.blogspot.com/
Det här är en länk till ett sånt där übervackert hem i vitt, vitt, vitt. Nu har bloggerskan slutat blogga men ni kan ju kolla vad jag menar. Det är vita golv, vita tak, vita bord och stolar, vita sängar med vita sängöverkast och spetsvirkade kuddar, vitkalkade öppna spisar med vackert utvalda vedträn, skira gröna växter som slingrar sig ur zinkbaljor, vita emaljfat att tvätta ansiktet i efter att man hällt vatten ur en hundraårig zinkkanna. Allt är vackert! Allt är otroligt tillrättalagt och supertjusigt! (Skönt att läsa att familjen vanligen inte bäddar sängen och att de har legoklossar på golvet!).
Jag får genom mitt jobb en vansinnig massa inredningstidningar och jag HÄPNAR över hur oproportionerligt många människor som tycks äga ett sekelskifteshus (vitmålad fasad, spröjsade fönster, snickarglädje på förstukvisten, en punschveranda med utsikt över vattnet) och hur LIKA dessa hus är inredda.
Det är bakelitknappar och vävda elsladdar, latinska ordspråk skrivna rakt på vardagsrumsväggen i sirlig handstil, linoljemålat trä, spetsar och linne.
Det är förvånansvärt många gamla böcker - uppslagna med ett par gamla glasögon på (!) - och ännu fler vackra Fanny-och-Alexander-klänningar i vitt som hänger draperade som om någon JUST har tagit av sig plagget.
Det är badkar på tassar och madonnor med levande ljus framför, det är murgrönor i slingor och glasprismor som glittrar i köksfönstrets sol.
Det är bruna apoteksflaskor med saltsyra och burkar med kryddor, det är handdrejade vita skålar med rykande soppa och fyra olika vinglas i kristall vid dukningen.
HUR kan allt se så likadant ut? Var bor alla dessa människor i sina övernaturligt vackra och välstädade vita hem? Jag ser dem aldrig, men jag bor förstås i en förort till Stockholm och kanske behöver förflytta mig närmare havet för där tycks det finnas många som har såna här hus.
Jag tycker att det är väldigt vackert, men också kallt och själlöst på något vis, för det känns som om människorna inte LEVER där utan bara inreder och skapar det perfekta hemmet som existerar för att fotograferas i någon av alla mina inredningstidningar.
Det här är en länk till ett sånt där übervackert hem i vitt, vitt, vitt. Nu har bloggerskan slutat blogga men ni kan ju kolla vad jag menar. Det är vita golv, vita tak, vita bord och stolar, vita sängar med vita sängöverkast och spetsvirkade kuddar, vitkalkade öppna spisar med vackert utvalda vedträn, skira gröna växter som slingrar sig ur zinkbaljor, vita emaljfat att tvätta ansiktet i efter att man hällt vatten ur en hundraårig zinkkanna. Allt är vackert! Allt är otroligt tillrättalagt och supertjusigt! (Skönt att läsa att familjen vanligen inte bäddar sängen och att de har legoklossar på golvet!).
Jag får genom mitt jobb en vansinnig massa inredningstidningar och jag HÄPNAR över hur oproportionerligt många människor som tycks äga ett sekelskifteshus (vitmålad fasad, spröjsade fönster, snickarglädje på förstukvisten, en punschveranda med utsikt över vattnet) och hur LIKA dessa hus är inredda.
Det är bakelitknappar och vävda elsladdar, latinska ordspråk skrivna rakt på vardagsrumsväggen i sirlig handstil, linoljemålat trä, spetsar och linne.
Det är förvånansvärt många gamla böcker - uppslagna med ett par gamla glasögon på (!) - och ännu fler vackra Fanny-och-Alexander-klänningar i vitt som hänger draperade som om någon JUST har tagit av sig plagget.
Det är badkar på tassar och madonnor med levande ljus framför, det är murgrönor i slingor och glasprismor som glittrar i köksfönstrets sol.
Det är bruna apoteksflaskor med saltsyra och burkar med kryddor, det är handdrejade vita skålar med rykande soppa och fyra olika vinglas i kristall vid dukningen.
HUR kan allt se så likadant ut? Var bor alla dessa människor i sina övernaturligt vackra och välstädade vita hem? Jag ser dem aldrig, men jag bor förstås i en förort till Stockholm och kanske behöver förflytta mig närmare havet för där tycks det finnas många som har såna här hus.
Jag tycker att det är väldigt vackert, men också kallt och själlöst på något vis, för det känns som om människorna inte LEVER där utan bara inreder och skapar det perfekta hemmet som existerar för att fotograferas i någon av alla mina inredningstidningar.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
gafsan, tyvärr har jag inte kvar den vänsterspaltaren och den publicerades aldrig på nätet. Mitt största problem med den här trenden är faktiskt inte att den är vit (vilket man skulle kunna tro) utan att den kallas "gammaldags och lantlig". Suck. Det är ju bara att se hur vårt hus ser ut. På den gamla panelen finns det till exempel en massa stänk från mjölkseparatorn, taket är sotigt från fotogenlampan, väggen är sotig från den öppna spisen... jag har en massa flugskit på fönsterbrädan där det var otätt i somras! Man gick med lagårdsstövlarna inomhus och stänkmålade för att skiten inte skulle synas. Hur kan någonsin VITT bli "gammaldags och lantligt"?
Mycket handlar onekligen om smak, men mardrömsexemplet var ju till exempel i ett nummer av lantliv där husägarna hade rivit ut en massa masonit för att ta fram den "gamla charmen". Vad var den gamla charmen? Jo, råspont. Och det de hade tagit bort var förstås de ursprungliga ytskikten. Det blir så himla fel.
Jag tycker faktiskt om furu - mina föräldrar har ett fantastiskt långbord i furu som är jättevackert - och jag gillar björk, ek och teak mycket. Jag tror också att formgivningen har legat furun i fatet. INGET träslag en masse blir snyggt.
Sen blir jag grinfärdig när jag tänker på hur många möbler som är ådringsmålade eller laminerade i något träslag (typ trettio- och fyrtiotalsmöbler) som målas om i vitt. Skräckexemplet var en kvinna som målade om en fantastisk säng med intarsia i vitt. Vitmålning är vår tids motsvarighet till avlutning.
Mycket handlar onekligen om smak, men mardrömsexemplet var ju till exempel i ett nummer av lantliv där husägarna hade rivit ut en massa masonit för att ta fram den "gamla charmen". Vad var den gamla charmen? Jo, råspont. Och det de hade tagit bort var förstås de ursprungliga ytskikten. Det blir så himla fel.
Jag tycker faktiskt om furu - mina föräldrar har ett fantastiskt långbord i furu som är jättevackert - och jag gillar björk, ek och teak mycket. Jag tror också att formgivningen har legat furun i fatet. INGET träslag en masse blir snyggt.
Sen blir jag grinfärdig när jag tänker på hur många möbler som är ådringsmålade eller laminerade i något träslag (typ trettio- och fyrtiotalsmöbler) som målas om i vitt. Skräckexemplet var en kvinna som målade om en fantastisk säng med intarsia i vitt. Vitmålning är vår tids motsvarighet till avlutning.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ja, "stilleben" brukar det kallas. Det ser jättefint ut, men jag vet inte riktigt om jag skulle ha tålamodet med att göra sådant. Känns lite jobbigt, helt enkelt. Många av de där hemmen är ju jättevackra, men jag gillar verkligen kontraster och tycker som sagt att det känns lite opersonligt. Det känns osannolikt att allt man gillar är spets och gamla grejer och nötta fotografier, typ. Själv har jag länge samlat på porslinsföremål från femtio- och sextiotalet och jag älskar modern och postmodern konst (mitt senaste inköp ses här, och jag älskar den!) till min mans förtret.Lycke skrev:
Just DET är något jag verkligen saknar i de här hemmen. Familjeporträtten, konsten, de udda prydnadsföremålen - allt sådant som man samlar på sig under en livstid. Jag är bara trettiotvå och jag har ju massor av sådant. Inte skulle jag vilja göra mig av med det bara för att det inte passar in i en viss stil.Vitt är inte gammaldags och lantligt. Som du säger så målade man för att inte sot och skit skulle synas. Detta varade ända in på 1900-talet. Lortsverige minns nog ingen nu. Färg var också status när man på välbärgade gårdar och egendomar kunde dekorationsmåla sitt hem. Att måla vitt i taket var knappt lönt, det blev snart sotigt. I våra trakter och på många andra ställen i Sverige hade man ofta ett "sommarhus" eller en bagarstuga där man flyttade ut på sommaren för att kunna göra rent i stora huset. Många gånger var inte gårdarna eller byggningarna stora men fler-hus-funktionen i Sverige är utbredd och gammal. Ett annat "otyg" i "gammal och lantligt" är råspont och rensade nakna timmerväggar i bostadshus, ofta vitmålade. Var det inte i ladugården som väggarna var vitkalkade? Inredningsambitionerna står ju på olika grunder. Vissa vet exakt hur det skall vara, en del får till det med hjälp av till synes ingenting. Ointresse finns faktiskt också. Sen finns copycaten, det är väl där vi ser mycket vitt och chabby chic. Stilen är ju svår att variera tack vare myllret av prylar. När det gäller inredningsreportagen, många gånger stylas faktiskt hemmen om. Antingen så vill ägaren det, så det inte går att härleda hemmet eller så har stylisten specifika krav i sitt arbete. Men hemmets grund finns ju där, är det bra så håller den på bild och jag skulle ju inte störas av en illgrön legobit.... tvärtom!
Inredningsambitionerna står ju på olika grunder. Vissa vet exakt hur det skall vara, en del får till det med hjälp av till synes ingenting. Ointresse finns faktiskt också. Sen finns copycaten, det är väl där vi ser mycket vitt och chabby chic. Stilen är ju svår att variera tack vare myllret av prylar. När det gäller inredningsreportagen, många gånger stylas faktiskt hemmen om. Antingen så vill ägaren det, så det inte går att härleda hemmet eller så har stylisten specifika krav i sitt arbete. Men hemmets grund finns ju där, är det bra så håller den på bild och jag skulle ju inte störas av en illgrön legobit.... tvärtom!Här är lite furu-godis! http://www.skonahem.com/aktuellt-utvalt/nyheter/2008/09/15/traren-trend/index.xml och en till. http://www.plazamagazine.se/design/2008-09-29/en-fanfar-for-furu/
Lycke skrev:
Det var nåt av det vidrigaste jag sett, hade inte bott där en vecka, är människorna albinos oxå??
Men, var och en gör ju som den tycker...........
konichiwa girl skrev:
Nej det har man inte.
Felet är att många tittar aaaldeles för mycket i dessa inredningstidningar och tycker allt är såååå snyggt (och tänk så snyggt våra vänner skulle tycka det var!)
Just i detta nu damp en ny Allt i Hemmet ner i brevlådan (jag får den tidigare eftersom jag är prenumerant- eller snarare: mitt företag prenumererar). Tror ni inte att ÄNNU EN familj presenteras som säger att de gillar "vitt, romantiskt och gammaldags"! En småbarnsfamilj i Göteborg med två små ungar - och ett helt hus i vitt. Jag höll på att garva läppen av mig när jag såg:
1) en tunn vit klänning fladdrandes på en galge
2) ännu en schalbonmålad text i snirklig skrivstil på väggen
3) vita möbler överallt, vita golv, vita tak, vita väggar - en grön blomma
4) madonnor på flera ställen i huset (håller med annan skribent här: är vi plötsligt katoliker i Sverige?!?)
5) gamla burkar, nötta krukor och zinkbaljor - obligatoriskt
Det är så himla fint och så himla opersonligt!
Konichiwa - jag gillar böcker och skulle inte kunna leva utan dem (jo, det är klart att jag skulle - men helst inte...) och de är min variant på din konst. Jag inreder mitt hem rätt enkelt och sobert i milda naturfärger (vitt, grönt, björkträ) men sedan har vi böcker i vartenda rum och utmed varenda vägg. De är färggranna, spännnade och livfulla, åtminstone för mig. Jag gillar också kaktusar och har dem i vartenda fönster. Hos oss är det meningen att det ska kännas vilsamt och lite japanskt asketiskt men MYSIGT och inbott. Vet inte om jag lyckats förmedla det till andra men vi fem gillar det i alla fall!
1) en tunn vit klänning fladdrandes på en galge
2) ännu en schalbonmålad text i snirklig skrivstil på väggen
3) vita möbler överallt, vita golv, vita tak, vita väggar - en grön blomma
4) madonnor på flera ställen i huset (håller med annan skribent här: är vi plötsligt katoliker i Sverige?!?)
5) gamla burkar, nötta krukor och zinkbaljor - obligatoriskt
Det är så himla fint och så himla opersonligt!
Konichiwa - jag gillar böcker och skulle inte kunna leva utan dem (jo, det är klart att jag skulle - men helst inte...) och de är min variant på din konst. Jag inreder mitt hem rätt enkelt och sobert i milda naturfärger (vitt, grönt, björkträ) men sedan har vi böcker i vartenda rum och utmed varenda vägg. De är färggranna, spännnade och livfulla, åtminstone för mig. Jag gillar också kaktusar och har dem i vartenda fönster. Hos oss är det meningen att det ska kännas vilsamt och lite japanskt asketiskt men MYSIGT och inbott. Vet inte om jag lyckats förmedla det till andra men vi fem gillar det i alla fall!