Kan ju flika in att mjuka träfiberskivor utvecklas och används fortfarande, tex inom ekologiska passivhus. Big in Germany. Vi har rivit ut mängder med 50-tals-treetex i vårt trähus, men när jag började läsa på har jag kommit på andra tankar.
På Gutex sida finns mycket info om isoleringsvärde och brandmotstånd. Men visst är det säkert stor skillnad på gammal och ny "tretex"
http://www.gutex.de/en/index_prod.html
http://www.constructionresources.com/products/envelope/thermal.asp
På Gutex sida finns mycket info om isoleringsvärde och brandmotstånd. Men visst är det säkert stor skillnad på gammal och ny "tretex"
http://www.gutex.de/en/index_prod.html
http://www.constructionresources.com/products/envelope/thermal.asp
Ja, förmodligen, men en intressant länk ändå. Ingen som hittat information om den äldre varianten?mandus skrev:
Så länge som det enda treetex-klädda rummet inte fungerar som sovrum, väljer jag att inte fundera alltför mycket på brandrisken. Men skulle det bli aktuellt att göra om rummet till barnrum, så kommer vi nog att starta en utredning.
Låter som mitt hus ungefär! Inte nog med det, utan på grund av fukten har spikarna släppt ur väggen och skivorna buktar på sina ställen.Bjarne Petersen skrev:
inte snyggt.Att tretexen måste bort är helt klart, men ska jag vara så tokig att jag sätter upp ny tretex i ett skånskt lertegelhus?
Kräver det i så fall att jag har värme på hela vintern för att den inte ska börja lukta?Din lösning låter mera attraktivt, även om jag är tveksam till extra innerväggar p.g.a rummen blir mindre. Kanske räcker dom gamla väggarna som dom är o bättre lägga krutet på isolering uppåt........
Redigerat:
Det finns ju olika slag av träullsskivor du kan fästa direkt mot ytterväggen. Näta dem och putsa sedan med kalkbruk. Det bygger ju inte lika mycket som en murad innervägg. Nackdelen är väl främst att det inte går så bra att fästa hyllor och dylikt i den väggkonstruktionen som i en genuin stenvägg.
I den mycket läsvärda boken Vi rustade en bondeskeppargård av Otto von Friesen använde man en 120 mm träullskiva av det slag som brukar finnas som ljudisolering i offentliga lokaler. Därefter nätades och putsades väggarna.
I den mycket läsvärda boken Vi rustade en bondeskeppargård av Otto von Friesen använde man en 120 mm träullskiva av det slag som brukar finnas som ljudisolering i offentliga lokaler. Därefter nätades och putsades väggarna.
I vårt gårdshus från 1890 sitter treetexen kvar i alla rum, sattes upp -47, på både golv o väggar.
I sovrummet har vi lagt trägolv ovanpå detta, i storstugan tog vi bort den på golvet och ska måla det golvet. Sparar t o m de treetexskivorna ett tag...
Det är verkligen ljuddämpande vilket vi värderar högt, men visst, nackdelar finns - känsligt för stötar och svårtapetserat. Har även lockat till flitigt reklamblads-uppsättande med häftstift om det är plus eller minus vet jag ej ;-)
Ingen dålig lukt alls, men så är det ett torrt timmerhus i Norrland.
På plussidan är det också ett riktigt bra isolermatreal som funkar utmärkt med timmerhus, vi märker stor skillnad gentemot det andra huset (som renoverades senast 1937).
Nu funderar vi mycket på vad för slags väggmatreal vi ska sätta mot timret på insidan av det äldre huset, hade treetexen varit mer stöttålig så hade vi tagit ny sådan, utan tvekan.Väggarna tätade i springorna med allt möjligt och sedan pappspända, tapetserade. Lerklining känns inte rätt här på nåt sätt.
I sovrummet har vi lagt trägolv ovanpå detta, i storstugan tog vi bort den på golvet och ska måla det golvet. Sparar t o m de treetexskivorna ett tag...
Det är verkligen ljuddämpande vilket vi värderar högt, men visst, nackdelar finns - känsligt för stötar och svårtapetserat. Har även lockat till flitigt reklamblads-uppsättande med häftstift om det är plus eller minus vet jag ej ;-)
Ingen dålig lukt alls, men så är det ett torrt timmerhus i Norrland.
På plussidan är det också ett riktigt bra isolermatreal som funkar utmärkt med timmerhus, vi märker stor skillnad gentemot det andra huset (som renoverades senast 1937).
Nu funderar vi mycket på vad för slags väggmatreal vi ska sätta mot timret på insidan av det äldre huset, hade treetexen varit mer stöttålig så hade vi tagit ny sådan, utan tvekan.Väggarna tätade i springorna med allt möjligt och sedan pappspända, tapetserade. Lerklining känns inte rätt här på nåt sätt.
Treetex är samma sak som masonit, som ju är tåligt. Masonit tillverkas i många tjocklekar och hårdhetsgrader. 6 och 9mm brukar rekommenderas för Tvärsnetts ändamål.
http://byggmagroup.se/dt_article.aspx?m=2289
http://byggmagroup.se/dt_article.aspx?m=2289
Det kan vara svårt att fästa gipsskruven i tretex. Det är inte helt enkelt om du inte har plyfa eller något annat greppvänligt bakom. Att leta reglar (som man tror har 45 lr 60 cc ) är som nålen i höstacken. Vet du exakt vart reglarna är så är det bara att gasa.glenn30 skrev:
Har du plyfa bakom kan det vara bra med 40mm skruv för att komma ända in. Det är lätt hänt att man tar den "vanliga" och bara kör på.
Gipsskruv
Nej Mandus, jag tror inte treetex och masonit är synonymt, treetexen tillverkas inte under samma tryck och har inte den hårda blanka ytan som masonit har. Har försökt läsa mig till lite på länken du uppgav också. Numera kallas ofta treetex mjuk board på brägårn.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag anar en viss begreppsförvirring...
Även Masonite har tillverkat mjuk board - och så får man ju komma ihåg att Masonite och Treetex ju är varumärken och egentligen inte namnet på en viss produkt. Skillnaden mellan hård och porös fiberboard är att den förra pressas, men inte den andra.
Även Masonite har tillverkat mjuk board - och så får man ju komma ihåg att Masonite och Treetex ju är varumärken och egentligen inte namnet på en viss produkt. Skillnaden mellan hård och porös fiberboard är att den förra pressas, men inte den andra.
Jag uttrycker mig otydligt.mandus skrev:
Jag menade att treetex och masonit tillverkas av samma träfibermassa, samma råvara.
Angående begreppsförvirringen så tillverkades board av bla Masonite, Unitex, Fibrex, Rockhammar, Karlit, och Asfarock. Idag finns bara Karlit och Masonite kvar. Masonite var störst och därför används ofta begreppet masonit (utan -e) som generell beteckning på board. Fast enklast nuförtiden är väl att säga... board.
I ett timmerhus är inte treetex så hemskt, men det ger en lite konstig väggyta som lätt får sina hack. Det isolerar nog en del, lite samma idé som vindpapp fast tjockare. Däremot skulle jag inte sätta upp ny treetex och gärna ta bort den gamla.
I de mer välbevarade rummen hos oss är det en väggpapp man tapetserat på, det känns lite främmande idag, men kanske det är ett alternativ trots allt?
I de mer välbevarade rummen hos oss är det en väggpapp man tapetserat på, det känns lite främmande idag, men kanske det är ett alternativ trots allt?
Medlem
· Korpilombolo
· 3 311 inlägg
Tretex främsta fördel är nog att hela väggen blir som en stor anslagstavla. Man kan sätta upp nålar och häftstift utan problem.
Jag valde att ersätta väggskiktet (en c:a 7 mm tjock tretexvariant) med 6mm gips (efter att ha isolerat med 50 mm linull istället för luftspalten på en tum som fanns mellan råsponten och plankväggen).
Tretex och masonit bidrog till en unken sommarstugelukt som fanns tidigare.
Jag valde att ersätta väggskiktet (en c:a 7 mm tjock tretexvariant) med 6mm gips (efter att ha isolerat med 50 mm linull istället för luftspalten på en tum som fanns mellan råsponten och plankväggen).
Tretex och masonit bidrog till en unken sommarstugelukt som fanns tidigare.
Mitt hus byggt -37 med stående plank i två våningar är tretexat i original. Inga problem med det, jag har tapetat om ovanpå gamla tapeter. Har aldrig sett någon anledning att ta bort det.
Nackdelen jämfört med spånskiva är att det gärna blir lite större hål om man skall dra in en träskruv. Skruven fjädrar omkring lite grand och river i tretexen. Så illa som gips är det förstås inte.
'Nöjd tretexägare'
Nackdelen jämfört med spånskiva är att det gärna blir lite större hål om man skall dra in en träskruv. Skruven fjädrar omkring lite grand och river i tretexen. Så illa som gips är det förstås inte.
'Nöjd tretexägare'
Redigerat:
