Jag var inne på nåt liknande för ett tag sen, här finns lite bilder på en metod
http://www.tangberget.blogspot.com/ (bandtäckning)
Numera har jag gått över på enplans eftersom byggytan som är tillåten ökat...
http://www.tangberget.blogspot.com/ (bandtäckning)
Numera har jag gått över på enplans eftersom byggytan som är tillåten ökat...
Mikael_L skrev:
Det finns över tiden inget 100% säkert sätt att bygga en sådan balkong. Dels för att material utröttas, dels för att byggnaden 'lever' under sin ålder. Det kan hålla tätt både 20 och 25 år, men sen börjar smygläckaget innan husägaren upptäcker att det inte är tätt längre.
Man har allt sedan urminnes tider försökt hitta material och byggsätt som ska klara av horisontell täthet. Ingen har lyckats ännu, trots att många trott sig vara lösningen nära. Otätheten kommer förr eller senare. Ibland t.o.m ganska snart.
Det finns lösningar med papp, gummiduk, plåt och andra material. Byggsystem av typ built-up med btg. i kombination med dessa, m.m.
Det enda sättet att vara något så när garderad är att luta underlaget och bygga i två skilda lag. Den undre låglutande för vattenavrinningens skull med möjlighet till att göra om avtäckningen. Den övre horisontell, helst demonteringsbar. Men gör man lutningen för flack (3-4 grader) som avtäckningsmaterialet tillåter, är det princip vatten på taket att räkna med. Det krävs betydligt mer för att inte snö, dagsmeja, påfrysning, osv. ska sabotera avtäckningsmaterialet (tränga in i skarvar och lyfta). Lutning (>10 grader) är i närheten av att komma upp till någotsånär säker nivå. Men mottryck av vind kan i flera fall ställa till det ändå. Särskilt när balkongen ligger med en sida mot en vertikal yta (och jag vet ingen balkong som inte har en sådan).
En annan möjlighet är att bygga med naturmaterial som suger upp det våta. Det finns flera exempel på att sådana lösningar har lyckats bättre än de tekniska. Bl.a. är gamla panncentralen på Augustenborgsområdet (+ flera hus inom området) i Malmö omlagda med sedumtak. Och grönt golv på balkongen är kanske inte så tokigt att trampa i?
_________________
Byggaren
Ett sånt där torvtak med gräs på verkar ju rätt kul. Då behöver jag inte snickra någon trall att gå på heller, gräs mellan tårna är skönt. Sen om vi skaffar kaniner så är det bara att släppa ut dom på balkongen när dom är hungriga.imported_Byggaren skrev:
Nä, det ligger kanske något i snacket om riskkonstruktion.
Ang det snailman skickade så är det ju en låglutande plåttäckning, och den ger jag mig knappast på själv, utan måste ta in en plåtis för. Då blir antagligen kostnaden större än att jag istället bygger övervåning på den undre delen och sen utanför denna sätter en helt fri balkong (dvs inget hus under).
Om jag kan få tag i en tillräckligt stor plåtskiva, så det inte blir några skarvar alls. Tror ni då att det blir ett projekt som en icke plåtslagarkunnig (har bara hållt på litet med bilplåt) kan gå iland med.
Och skulle en hel plåt även minska risken för framtida problem tro ...
... snillet spekulerar, eller hur det nu var ...
Inte ens sömsvetsad rostfri plåt håller i alla evinnerlighet.
Att hitta så stor plåt i ett enda sjok blir nog svårt. Rullarna brukar ligga på en meters bredd som max. Du får nog räkna med en plåtis i.a.f.
_____________
Byggaren
Att hitta så stor plåt i ett enda sjok blir nog svårt. Rullarna brukar ligga på en meters bredd som max. Du får nog räkna med en plåtis i.a.f.
_____________
Byggaren
Jag tror jag ska försöka undvika balkong ovanför bostadsutrymme då.
Men nu har jag kommit på en ny fråga...
Om man har ett pulpettak vars övre sida ansluter mot en högre byggnadsdel. Hur gör man med ventilationen av luftspalten. Är det sådana där mögelstoppers som ansluter ut under plåttaket som gäller då?
Fungerar det bra i så fall, även plåttaket ansluter ju ganska tätt mot väggen ovanför.
Och tänk om det är ett bandfalsat tak som ligger helt kloss mot råsponten!?
edit: jag lägger in en bild som belyser det jag menar.
Men nu har jag kommit på en ny fråga...
Om man har ett pulpettak vars övre sida ansluter mot en högre byggnadsdel. Hur gör man med ventilationen av luftspalten. Är det sådana där mögelstoppers som ansluter ut under plåttaket som gäller då?
Fungerar det bra i så fall, även plåttaket ansluter ju ganska tätt mot väggen ovanför.
Och tänk om det är ett bandfalsat tak som ligger helt kloss mot råsponten!?
edit: jag lägger in en bild som belyser det jag menar.
Jag vill återvända till ursprungsfrågan om spännvidd, golvbjälklag och bärkraft.
Jag ska bygga en övervåning på vårt befintliga enplanshus.
Golvbjälklaget på övervåningen kommer att ligga över en 9 meters längd och på undervåningen kommer jag att sätta upp bärande väggar och järnbalkar (14-18 cm h-balk), men för att minimera antalet järnbalkar vill jag veta det maximala avståndet på upplagen, dvs spännvidden.
Kan ett normalbelastat golv med bjälkar på 220 mm klara av en spännvidd på 4,5 m? Har hört att vissa husleverantörer kör upp till 4,2 med c/c 60.
Räcker det med H-balk 18 cm hög som stöd. Limträbalkar tar ju så oerhört mycket plats i taket. Jag vill inte göra infällningar i bjälklaget. För jobbigt!
Bygglovsritningarna finns på http://hem.fyristorg.com/warnby/bostad/
Enligt en tråd som jag startat tidigare verkar Träguiden inte gilla detta. Uppenbarligen, enligt som jag förstår Träguiden, ska en golvbjälke inte vara längre än 7 meter. http://www.byggahus.se/forum/byggma...4-max-spaennvidd-pa-golvbjaelklag-220-mm.html
I så fall tänker jag mig att jag lägger en 5 meters längd från ena hållet och en från andra hållet och så spikar jag ihop dem parallellt. C/c-avståndet blir ju 60 cm ändå, men på ena halvan av huset förskjuts det lite åt sidan. Borde väl gå? Gjorde en liten skiss på vad jag menar.
Jag ska bygga en övervåning på vårt befintliga enplanshus.
Golvbjälklaget på övervåningen kommer att ligga över en 9 meters längd och på undervåningen kommer jag att sätta upp bärande väggar och järnbalkar (14-18 cm h-balk), men för att minimera antalet järnbalkar vill jag veta det maximala avståndet på upplagen, dvs spännvidden.
Kan ett normalbelastat golv med bjälkar på 220 mm klara av en spännvidd på 4,5 m? Har hört att vissa husleverantörer kör upp till 4,2 med c/c 60.
Räcker det med H-balk 18 cm hög som stöd. Limträbalkar tar ju så oerhört mycket plats i taket. Jag vill inte göra infällningar i bjälklaget. För jobbigt!
Bygglovsritningarna finns på http://hem.fyristorg.com/warnby/bostad/
Enligt en tråd som jag startat tidigare verkar Träguiden inte gilla detta. Uppenbarligen, enligt som jag förstår Träguiden, ska en golvbjälke inte vara längre än 7 meter. http://www.byggahus.se/forum/byggma...4-max-spaennvidd-pa-golvbjaelklag-220-mm.html
I så fall tänker jag mig att jag lägger en 5 meters längd från ena hållet och en från andra hållet och så spikar jag ihop dem parallellt. C/c-avståndet blir ju 60 cm ändå, men på ena halvan av huset förskjuts det lite åt sidan. Borde väl gå? Gjorde en liten skiss på vad jag menar.
Om vi räknar med 100 kg/kvm i jämnt utbredd last (nyttig last) + egenvikt och rörlig last av en person i farligaste lastställningen (mitt emellan upplagen) med ett cc på 600 mellan bjälkarna och tar hänsyn till att det är långtidsdeformationen som bestämmer dimensionen slutligt, så räcker 45x220 gott och väl till för detta. (Då får inte takkonstruktionen till någon del belasta bjälklaget .)
Det krävs ett böjmotstånd (Wx) på c:a 285 cm^3 för lasten (=> 45x195 i virkeskvalitet K24) + ett snäpp uppåt för långtidsdeformationen och då hamnar vi ganska exakt på en 45x220 i virkeskvalitet K24.
Genom att spika samman dem över mittstöd (som du visar) får du därtill extra styvhet i bjälklaget (beroende på hur spikningen sker). Överlappningen blir dock inte mer än halvmetern p.b.s. och det är för kort för att göra den rätta inverkan. Bjälkändarna ska dras fram till den punkt där stödmomentet växlar tecken och det är cirka 1,5 m från mittstödet p.b.s. Alltså skulle bjälkarna behöva vara 6,5 meter långa för att få full effekt av omlottskarvningen. Då går bjälklaget att räkna som kontinuerligt upplagt på tre stöd, där stödmomentet blir det dimensionerande.
Vilka HE-balkar som sen krävs för att bära upp bjälklaget är beroende av den största spännvidden och möjligheten till mittstöd. Mått på balkens längd från innerkant vägg till innerkant vägg, mått på husbredden innerkant yttervägg till innerkant yttervägg, mått på placeringen av event. mittstöd erfordras. Det är ingen omöjlighet att lägga upp en balk, som inte tvunget behöver vara en HE-profil (det kan bli en kvadratisk eller rektangulär hålprofil av typ VKR, KKR eller RHS oxå). Vad som däremot krävs, är att denna profil blir brandskyddande inklädd eftersom all bärighet i järnet försvinner redan vid +620C. Då är det lättare att limma gipsskivor på en hålprofil än att klä in en HE-profil.
Sen måste lasten från balken/balkarna tas om hand och vidarföras ner till mark. Hur ser underlaget ut som de ska stå på? Klarar det av punktlasterna (som kan räknas i flera ton)?
Återkom med fler detaljer så ska jag se vad som behövs. Visa oxå hur du tänkt dig att takkonstruktionen ska utföras.
________________
Byggaren
Det krävs ett böjmotstånd (Wx) på c:a 285 cm^3 för lasten (=> 45x195 i virkeskvalitet K24) + ett snäpp uppåt för långtidsdeformationen och då hamnar vi ganska exakt på en 45x220 i virkeskvalitet K24.
Genom att spika samman dem över mittstöd (som du visar) får du därtill extra styvhet i bjälklaget (beroende på hur spikningen sker). Överlappningen blir dock inte mer än halvmetern p.b.s. och det är för kort för att göra den rätta inverkan. Bjälkändarna ska dras fram till den punkt där stödmomentet växlar tecken och det är cirka 1,5 m från mittstödet p.b.s. Alltså skulle bjälkarna behöva vara 6,5 meter långa för att få full effekt av omlottskarvningen. Då går bjälklaget att räkna som kontinuerligt upplagt på tre stöd, där stödmomentet blir det dimensionerande.
Vilka HE-balkar som sen krävs för att bära upp bjälklaget är beroende av den största spännvidden och möjligheten till mittstöd. Mått på balkens längd från innerkant vägg till innerkant vägg, mått på husbredden innerkant yttervägg till innerkant yttervägg, mått på placeringen av event. mittstöd erfordras. Det är ingen omöjlighet att lägga upp en balk, som inte tvunget behöver vara en HE-profil (det kan bli en kvadratisk eller rektangulär hålprofil av typ VKR, KKR eller RHS oxå). Vad som däremot krävs, är att denna profil blir brandskyddande inklädd eftersom all bärighet i järnet försvinner redan vid +620C. Då är det lättare att limma gipsskivor på en hålprofil än att klä in en HE-profil.
Sen måste lasten från balken/balkarna tas om hand och vidarföras ner till mark. Hur ser underlaget ut som de ska stå på? Klarar det av punktlasterna (som kan räknas i flera ton)?
Återkom med fler detaljer så ska jag se vad som behövs. Visa oxå hur du tänkt dig att takkonstruktionen ska utföras.
________________
Byggaren
Hej Byggaren!
Tack för svaren.
Taket ska vara ett puplettak med takstolar som ligger åt andra hållet, dvs med upplag på ytterväggarna. Spännvidden är 7 meter och lutningen 6 grader. Skulle gärna slippa bärande väggar där. Kör hellre på riktigt feta Kerto alt. limträbalkar. Dimension? Papptak? Plåt?
Punkterna för stödbenen för järnbalkarna har jag inte tänkt på. Det var ju klokt sagt. Ska kolla detta. Idag finns källarväggar murade som står på berg på de flesta ställen.
mvh
marcus
Tack för svaren.
Taket ska vara ett puplettak med takstolar som ligger åt andra hållet, dvs med upplag på ytterväggarna. Spännvidden är 7 meter och lutningen 6 grader. Skulle gärna slippa bärande väggar där. Kör hellre på riktigt feta Kerto alt. limträbalkar. Dimension? Papptak? Plåt?
Punkterna för stödbenen för järnbalkarna har jag inte tänkt på. Det var ju klokt sagt. Ska kolla detta. Idag finns källarväggar murade som står på berg på de flesta ställen.
mvh
marcus
Ja det där ser bra ut.macaroni skrev:
Man får ju även fördel av att solens uppvärmning av fasaden skapar en naturlig konvektion.