Tolkning av äldre detaljplan

[sokor]

Visst ska äldre detaljplaner tolkas i ljuset av de praxis och regler som gällde vid tiden för detaljplanens framtagande?

Frågan gäller vad som är att betrakta som "våning".
Situationen är som följer:
- Detaljplanen upprättades 1948 och har speciella regler avseende taklutning beroende på antal våningar
- Byggnadsstadgan 1947 säger:
Såsom våning skall ock, där ej annat är föreskrivet eller uppenbarligen förutsatt, anses vind, å vilken bonings- eller arbetsrum finnes inrett.

Vår kommun har nu applicerat standardsen från PBF för att bedöma vad som är att betrakta som en våning (avstånd mellan vindsbjälklag och byggnadshöjd ska vara >70 cm).
Min bild är att det inte är korrekt att tolka en gammal detaljplan utifrån nuvarande praxis och regelverk. Det står tydligt på Boverket att gamla detaljplaner ska tolkas utifrån regler och praxis som gällde när planen framtogs.

Stämmer inte detta?
Anledningen till att jag frågar är att kommunen inte vill svara på detta när jag lyfter det.

 

[Claes Sörmland]

Ja, du ha rätt. Gamla detaljplaners bestämmelser ska tolkas utifrån förutsättningarna när de togs fram och planen vann laga kraft.

 

[sokor]

Ja, du ha rätt. Gamla detaljplaners bestämmelser ska tolkas utifrån förutsättningarna när de togs fram och planen vann laga kraft.

Kommunen har bedömt vårt hus som planstridigt baserat på flertalet liknande bedömningar och vi har valet att dra tillbaka ansökan eller fortsätta.

När jag tar upp dessa punkter med dem svarar de endast att de står fast vid sin bedömning och att de kommer ge denna rekommendationen till Byggnadsnämnden.

Är det orimligt att förvänta sig att de återkommer med svar på hur de gjort sin bedömning i denna fas?

 

[Claes Sörmland]

Kommunen har bedömt vårt hus som planstridigt baserat på flertalet liknande bedömningar och vi har valet att dra tillbaka ansökan eller fortsätta.

När jag tar upp dessa punkter med dem svarar de endast att de står fast vid sin bedömning och att de kommer ge denna rekommendationen till Byggnadsnämnden.

Är det orimligt att förvänta sig att de återkommer med svar på hur de gjort sin bedömning i denna fas?

Av trådar här att döma och vad jag har sett av min kommuns bygglovsavdelnings agerande så får man sällan veta hur medarbetarna resonerar i sak för att nå sin "bedömning". Jag tror det handlar om en rädsla för kritik och man vill inte hamna i en tjafsig sakdiskussion med den sökande. Kanske är det också att man ofta saknar den utbildnings som krävs?

Sen skyfflas den innehållslösa "bedömningen" i tjänsteutlåtandet vidare till politikerna i nämnden och i överensstämmelse med svensk förvaltningstradition så sker dragningen muntligen. D v s politikerna (ofta presidiet i byggnadsnämnden) får en muntlig dragning och kan ställa frågor. Här kan medarbetarna berätta mer fritt hur man faktiskt resonerar i sak utan att det dokumenteras på något sätt. Sen fattar nämnden beslut, ofta följer man tjänstemännens förslag om inte någon politiker av lite tyngd har vaknat till liv och faktiskt är beredd att utreda sakfrågan. Efter beslutet är det istället nämnden som "bedömer" något. Fortfarande ofta helt utan redovisade sakskäl.

Först när man överklagar så får man en prövning av jurister hos Länsstyrelsen som faktiskt resonerar i sak och inte bara kommer med "bedömningar" på oklara grunder.

 

[sokor]

Av trådar här att döma och vad jag har sett av min kommuns bygglovsavdelnings agerande så får man sällan veta hur medarbetarna resonerar i sak för att nå sin "bedömning". Jag tror det handlar om en rädsla för kritik och man vill inte hamna i en tjafsig sakdiskussion med de sökande. Kanske är det också att man ofta saknar den utbildnings som krävs?

Sen skyfflas den innehållslösa "bedömningen" i tjänsteutlåtandet vidare till politikerna i nämnden och i överensstämmelse med svensk förvaltningstradition så sker dragningen muntligen. D v s politikerna (ofta presidiet i byggnadsnämnden) får en muntlig dragning och kan ställa frågor. Här kan medarbetarna berätta mer fritt hur man faktiskt resonerar i sak utan att det dokumenteras på något sätt. Sen fattar nämnden beslut, ofta följer man tjänstemännens förslag om inte någon politiker av lite tyngd har vaknat till liv och faktiskt är beredd att utreda sakfrågan. Efter beslutet är det istället nämnden som "bedömer" något. Fortfarande ofta helt utan redovisade sakskäl.

Först när man överklagar så får man en prövning av jurister hos Länsstyrelsen som faktiskt resonerar i sak och inte bara kommer med "bedömningar" på oklara grunder.

Tusen tack för dina inspel. Hjälper mycket.
Verkar så byråkratiskt och lite orättvist att vår bild av dessa frågor ska tillåtas så sent i processen. I synnerhet då vi kommer med tolkningsinspel och ej tyckande. Vi får sikta på att överklaga hos nämnden verkar det som.

 

[Claes Sörmland]

Tusen tack för dina inspel. Hjälper mycket.
Verkar så byråkratiskt och lite orättvist att vår bild av dessa frågor ska tillåtas så sent i processen. I synnerhet då vi kommer med tolkningsinspel och ej tyckande. Vi får sikta på att överklaga hos nämnden verkar det som.

Det finns ju 290 kommuner och en enorm massa handläggare med olika personligheter och kompetensnivå. Så mycket handlar nog om vem som råkar handlägga och den lokalkultur som finns på bygglovsavdelningen och vad som händer där på veckomötet när frågan kanske diskuteras. Är man nyfiken och är beredd att ompröva vad man felaktigt tror eller är man fast i sina föreställningar och prestigespel? Sånt varierar stort mellan människor.