Företag som utför takvård mot mossa.
Hej! Har ett hus som har några år på nacken. Vi har betongpannor som på norrsidan fått väldigt mycket mossa. Taklutning 34 grader och 27 grader på en sidobyggnad.
Vi bor i Småland. Är det någon som har erfarenhet av firmor som utför takvård. Är ni nöjda med resultatet?
Gärna rekommendationer på företag (eller varningar).
Vi bor i Småland. Är det någon som har erfarenhet av firmor som utför takvård. Är ni nöjda med resultatet?
Gärna rekommendationer på företag (eller varningar).
Hej.S SuperTuva skrev:
Jag arbetar i branschen.
Det finns massvis med företag som marknadsför ”taktvätt” fast de bara lägger på kem.
Ett kem som fräter så mycket att det befintliga skyddet om du fortfarande har något fräts bort. Dessutom grusar pannorna av sig ännu mer än vanligt efter en behandling med algmedel.
Skonsamt är det inte.
Skonsammast är det att högtryckstvätta taket.
Om du ska använda dig av kem så se till att spä ut det maximalt enligt föreskrifterna
HejGbgFamiljen skrev:
Vi håller på att handla upp rengöring av vårt tak.
Blir därför nyfiken på argumenteringen ovan.
Hur kan högtryckstvätt vara det bästa? T.ex. hur undviks att vatten sprutas in vid vindskivor, takfönster etc.
Vad är det för kem som fräter?
Kan takpannor som är 15 år gamla börja grusa av sig?
Hej,U Ursus4711 skrev:
Jag gör ca 100 behandlingar per år, i regel på lertegeltak.
Lertegel är det utmärkt att använda kem.
När det kommer till takpannor av betong så blir ytskiktet poröst. Gissningsvis rör det sig om 0,2-0,3mm av ytan.
Taket kan se bra ut men smutsigt.
När du tvättar med högtryck så försvinner det som är poröst och det blir rent direkt.
Använder ni kem så sker samma sak fast det tar längre tid.
Min erfarenhet är att kemet fräter och påverkar ytan mer än högtryckstvätt.
Det beror helt på skicket med skulle jag säga.
Högtryckstvätt av en helt ny takpanna sker inget ting. Efter 1 år hade den fortfarande sett ny ut.
Lägga på kem på en ny takpanna så hade mycket av ytskiktet varit borta efter 1-2 år.
Med tusentals takbesiktningar bakom mig skulle jag säga att 29 av 30 tak får vatten in på pappen genom nock och genom att det blåser upp vatten mellan takpannorna.
Takpannorna borde läggas mer omlott än vad det i regel görs.
Det kan bero på att det finns mått att gå efter, eller att takstolarna ska klara av vikten.
Jag hade krävt minst 8cm eller helst 10cm överlapp mellan varje panna om takläggare lagt om mitt tak. Förutsatt att taket klarar av den extra vikt det innebär.
Tillräckligt omlott och en bra nocktäting.
Bra underlagsmaterial så kan taket hålla i över 70 år.
Oljehärdad tunn Massonit fungerar utmärkt så länge man inte får läckage. Då är masoniten på ett sätt sämsta alternativet, dock lätt och relativt billigt att laga lokalt.
Har man underlagspapp så klarar pappen mycket läckage under lång tid.
MEN.. ju mindre fukt och vatten på pappen desto längre håller ditt tak.
Dvs en taktvätt där det kommer in lite vatten på underlaget är absolut ingen fara.
En bra tumregel är även att om det kommer in vatten en gång pga storm eller läckage så betyder inte det att huset ruttnar eller möglar.
Vatten som kommer in en enstaka gång och torkar upp är ingen fara.
Där emot ska man se till att ha det rätt från vatten oavsett, så det hade vart bra att åtgärda så snart som möjligt om det kommer ett läckage.
Vatten leder även vatten, så har de väl börjat så kan de lätt bli större problem.
Vatten som kommer in men inte kommer ur virke eller konstruktion innebär ett växande problem.
Det blir röta och mögel.
Exempelvis om det kommer in vatten mellan takpapp och råspont, eller i tighta utrymmen.
Med det sagt är det största sannolikheten att ni redan får vatten på pappen.
Ränder från rinnande vatten på pappen, även kalkavlagringar på pannan vittnar om att vatten blåser mellan takpannorna Se bild
I vissa fall kan det vara mer ekonomiskt att köra en algbehanding.
Be de som gör behandlingen att inte lägga så starkt, resultatet blir bra ändå.
Ofta lägger arbetare lite starkare för att få resultat snabbare och minska risken för reklamation.
Jag har lertegel som börjar bli lite lavar och missfärgning, vi har tagit ett träd som stod för nära, nu har vi ett annat träd som har grenar ut över taket som jag borde åtgärda.
Jag har hjälpt till att spruta på taket på min pappas hus för många år sen, men jag vet inte vad som användes då (pappa finns inte längre i livet att fråga om sånt här).
Jag funderar att skaffa nåt medel och spruta på, för de hus jag hjälpte honom med (ganska utspätt medel) blev fina efter ett par år (nu vet jag inte hur det ser ut efter ytterligare år).
Vilket medel, och bör man gå på redan nu, eller kan man vänta? Eller blir det svårare och svårare?
Jag tycker personligen att tegeltak är vackrare när de inte är helt nya, utan fått lite liv. Men samtidigt får det ju inte bli så illa att det samlar fukt och riskerar frysskador...
Men lertegel rekommenderas inte högtryck eller? Känner också att det inte är så lätt att få upp mitt lilla högtryck och slangar på taket...
Högre fungerar på lertegel men inget vi kör med. Då kör vi Istället med kem.J JohanLun skrev:
Bensaltensid är det verksamma ämnet. Finns flera olika märken och produkter. Japes grönfri är det mest kända och även dyrt i min värld.
Finns ofta sådana små dunkar med blandare direkt i dunken. Du kopplar på det på din gardenaslang och blöter ner taket så mixar munstycket själv med vatten och kem.
Kostar ca 250-350kr
Man behöver ofta köpa lite extra kem att ha för att fylla på dunken med munstycket som mixar själv.
Behandla 1 gång så tar det upp till 2 år innan det blir rent.
Vår och höst skulle jag säga är optimalt att behandla.
Kör en sån liten dunk man kan köpa i trädgårdsavdelningen på bauhouse eller likande butik.J JohanLun skrev:
Lägg på så blir taket till 98% rent på 1 år
Värsta laven kan ta upp till 2 år,
Ingen ny påväxt generellt på 4 år
Hej,U Ursus4711 skrev:
Jag gör ca 100 behandlingar per år, i regel på lertegeltak.
Lertegel är det utmärkt att använda kem.
När det kommer till takpannor av betong så blir ytskiktet poröst. Gissningsvis rör det sig om 0,2-0,3mm av ytan.
Taket kan se bra ut men smutsigt.
När du tvättar med högtryck så försvinner det som är poröst och det blir rent direkt.
Använder ni kem så sker samma sak fast det tar längre tid.
Min erfarenhet är att kemet fräter och påverkar ytan mer än högtryckstvätt.
Det beror helt på skicket med skulle jag säga.
Högtryckstvätt av en helt ny takpanna sker inget ting. Efter 1 år hade den fortfarande sett ny ut.
Lägga på kem på en ny takpanna så hade mycket av ytskiktet varit borta efter 1-2 år.
Med tusentals takbesiktningar bakom mig skulle jag säga att 29 av 30 tak får vatten in på pappen genom nock och genom att det blåser upp vatten mellan takpannorna.
Takpannorna borde läggas mer omlott än vad det i regel görs.
Det kan bero på att det finns mått att gå efter, eller att takstolarna ska klara av vikten.
Jag hade krävt minst 8cm eller helst 10cm överlapp mellan varje panna om takläggare lagt om mitt tak. Förutsatt att taket klarar av den extra vikt det innebär.
Tillräckligt omlott och en bra nocktäting.
Bra underlagsmaterial så kan taket hålla i över 70 år.
Oljehärdad tunn Massonit fungerar utmärkt så länge man inte får läckage. Då är masoniten på ett sätt sämsta alternativet, dock lätt och relativt billigt att laga lokalt.
Har man underlagspapp så klarar pappen mycket läckage under lång tid.
MEN.. ju mindre fukt och vatten på pappen desto längre håller ditt tak.
Dvs en taktvätt där det kommer in lite vatten på underlaget är absolut ingen fara.
En bra tumregel är även att om det kommer in vatten en gång pga storm eller läckage så betyder inte det att huset ruttnar eller möglar.
Vatten som kommer in en enstaka gång och torkar upp är ingen fara.
Där emot ska man se till att ha det rätt från vatten oavsett, så det hade vart bra att åtgärda så snart som möjligt om det kommer ett läckage.
Vatten leder även vatten, så har de väl börjat så kan de lätt bli större problem.
Vatten som kommer in men inte kommer ur virke eller konstruktion innebär ett växande problem.
Det blir röta och mögel.
Exempelvis om det kommer in vatten mellan takpapp och råspont, eller i tighta utrymmen.
Med det sagt är det största sannolikheten att ni redan får vatten på pappen.
Ränder från rinnande vatten på pappen, även kalkavlagringar på pannan vittnar om att vatten blåser mellan takpannorna Se bild
I vissa fall kan det vara mer ekonomiskt att köra en algbehanding.
Be de som gör behandlingen att inte lägga så starkt, resultatet blir bra ändå.
Ofta lägger arbetare lite starkare för att få resultat snabbare och minska risken för reklamation.
ja fast kemet fräter en del på taket.U Ursus4711 skrev:
Ja de gör det, mycket bättre.J JohanLun skrev:
Betongpannor är antingen pigmenterade i betongen. Dvs samma färg på ovansidan som undersidan av takpannorna. Dessa pannor sandar av sig mycket mer än de pannor som är betong på undersidan och målade på ovansidan.
Kemet fräter bort färgen på ovansidan, och gör taket rent. Men får efter får mossan lättare grepp på betongen och då är det bara att behandla igen. Nackdelen är att utan vattenavvisande skydd så suger pannorna åt sig mer vatten och där med får du oftare frostsprängningar och läckage.
Samt att pannorna sandar av sig extra mycket när man behandlar med kem.
Behandla mer rekommenderad styrka och blanda inte starkare än nödvändigt så går det nog bra.
Att behandla taken är väldigt individuellt hur man ska göra. Få bort mossa är bra, ha ett tak med bra skydd är bra. Det är från fall till fall, hur gammalt taket är, hur utsatt det är etc.
Att ha någon form av ytskydd är alltid bra att ha på taken när originalskyddet försvunnit.
Ju flackare tak dessto mer bekymmer och frostsprängningar får man. Ju brantare tak desto bättre.
Zandapannor och brant lutning, en bra nocktätning så håller taket i över 70år så länge det är bra byggt och pannorna lagda tillräckligt omlott
Medlem
· Nuevo Estockholmo
· 3 527 inlägg
Att bensalkoniumklorid som de flesta slgmedel innehåller skulle fräta på pannorna är inte sant. Det innehåller inget frätande utan är bara positivt laddatjämfört med cellväggarna i påvöxten som är negativt laddade.
Högtryckstvätt däremot sliter på pannorna, det säger sig själv. På äldre tak försvinner förgen när man tvättar med högtryck
Högtryckstvätt däremot sliter på pannorna, det säger sig själv. På äldre tak försvinner förgen när man tvättar med högtryck
Vet inte vad du använder för medel men här är två mycket vanliga kem.Att bensalkoniumklorid som de flesta slgmedel innehåller skulle fräta på pannorna är inte sant. Det innehåller inget frätande utan är bara positivt laddatjämfört med cellväggarna i påvöxten som är negativt laddade.
Högtryckstvätt däremot sliter på pannorna, det säger sig själv. På äldre tak försvinner förgen när man tvättar med
Jag kan erkänna att slänga på kem är det mest lukrativa jag kan göra i mitt yrke. Jag driver ett av Sveriges mest rekommenderade företag inom branschen med högst betyg. Och som det ser ut tar jag nog hem priset som Sveriges bästa företag inom branschen 2024.
Jag får bra betyg eftersom jag är pålitlig och är noga med att göra rätt för mig framför att tjäna pengar. Jag hade kunnat göra som många andra och bara sälja in kempåläggning, kalla det för taktvätt och lura kunder att det är farligt att tvätta tak med högtryck.
Lite som att lägga på avfettning och kalla det för biltvätt.
Lägg på kemet 6 år i rad på ett nytt tak så är taket helt betongrent och pannans skydd är helt borta. Jag vet det för att vi har en kund som gjort exakt det. Hans trädgårdsslang nådde dock inte till hans garage. Hans 6 år gamla garagetak såg nästan som nytt ut förutom att de hade lite mossa på taket, till skillnad fråga hans hus som inte hade verken kvar färg eller någon mossa på taket.
Bra kunskap att besitta när du arbetar på tak är:
Pannor som saknar ytskydd suger åt sig betydligt mer vatten.
Vatten expanderar ca 10% när det fryser, vilket påverkar takpannorna. Ofta spricker takpannor på taket och det blir läckage.
Läckage torkar ut underlaget och förkortar livslängden, i värsta fall blir det rötskador invändigt.
Lika så med pannor som suger åt sig fukt gör att det alltid är fuktigt nära pappen som leder till att pappen torkar ut snabbare, där med förkortas takets livslängd.
Men om takpannorna har ett vattenavvisande ytskydd så skyddas underlaget betydligt mer och risken för frostsprängningar minskar avsevärt.
Tak som behandlas ofta med algmedel sandar även av sig mycket mer. Vilket leder till sand i hängrännorna som i sin tur leder till att man får gräs som växer i hängrännan tillslut.
Utan att nämna namn kan jag säga att Sveriges största franchise takvårdsföretag marknadsför att de använder A-delet samt att de marknadsför moss-skrapning som taktvätt, och att de förlänger takets livslängd med upp till 20 år🤣🤣 🤥
mer av ett bedrägeri skulle jag påstå.
De förlänger delvis vissa tak och andra inte alls. Och knappast med så många år som de påstår. 🤥
Sen undrar jag lite hur mycket yrkesstolthet det finns i moss-skraparbranschen när den enda kunskapen som besitts är att skrapa mossa och blöta ner ett tak.
Den mest avancerade utbildningen som krävs är att ta fallskyddsutbildning och möjligen körkort.
Yrkesutbildning behövs inte då kunskapen är lika avancerad som att sopa en gata.
Medlem
· Nuevo Estockholmo
· 3 527 inlägg
Jag använder inga medel alls då mitt tak är nybytt och jobbar med annat. Behöver ej marknadsföra mig på olika forum utan har tillräckligt med jobb.
Vilken utbildning har du som gör dig så grym på att högtryckstvätta tak om man får fråga?
Utöver fallskydd och körkort då vill säga?