Vad är ringa avvikelser?
Har läst en del utlåtande ifrån byggnadsnämnden och de använder sig av uttrycket ringa avvikelser eller kan ej avse ringa avvikelser...
Finns det något praxis vad som är ringa avvikelser? Såg ett fall med knappt 8 % större byggnad vilket nämden tyckte var ringa. Medan ett fall där någon hade byggt 32 % över gällande norm vilket inte kunde avses ringa.
Så är det byggnadsnämnden som själva bestämmer vad som är ringa? Eller finns det några kopplingar tillPBL som gör att det finns någon rättspraxis?
Finns det något praxis vad som är ringa avvikelser? Såg ett fall med knappt 8 % större byggnad vilket nämden tyckte var ringa. Medan ett fall där någon hade byggt 32 % över gällande norm vilket inte kunde avses ringa.
Så är det byggnadsnämnden som själva bestämmer vad som är ringa? Eller finns det några kopplingar tillPBL som gör att det finns någon rättspraxis?
Detta är en intressant fråga som varken går att säga ja eller nej på, utan det beror på. De största faktorerna som spelar in är: hur gammal är detaljplanen, hur ser området ut, finns det liknande avvikelser? Varje bygglov är unikt och det som funkar hos dig kanske inte funkar hos grannen.
När det gäller byggnadsyta så kan man säga att det på sätt och vis finns en praxis och det är 10% överyta. Dessa procent har "arbetats fram" av jurister som har bedömt överklagade ärenden (alltså inte kommunen). Det är alltså, framför allt, kammarrätten och regeringsrätten som avgör vad som ska betraktas som en mindre avvikelse. Dessa rättsfall ger kommunen vägledning i sin bedömning i andra ärenden. Om det däremot finns en helt ny detaljplan så ger man mycket sällan några avvikelser öht. Detta beror på att man i arbetet med att ta fram detaljplanen (förhoppningsvis) tänkt sig ett visst "utseende" och storlek på området och då ska man inte börja med att göra avvikelser.
Sammanfattningsvis: kopplingen till PBL vad som anses vara mindre avvikelse är de överklagade ärenden som avgjorts i högre rättsinstans.
När det gäller byggnadsyta så kan man säga att det på sätt och vis finns en praxis och det är 10% överyta. Dessa procent har "arbetats fram" av jurister som har bedömt överklagade ärenden (alltså inte kommunen). Det är alltså, framför allt, kammarrätten och regeringsrätten som avgör vad som ska betraktas som en mindre avvikelse. Dessa rättsfall ger kommunen vägledning i sin bedömning i andra ärenden. Om det däremot finns en helt ny detaljplan så ger man mycket sällan några avvikelser öht. Detta beror på att man i arbetet med att ta fram detaljplanen (förhoppningsvis) tänkt sig ett visst "utseende" och storlek på området och då ska man inte börja med att göra avvikelser.
Sammanfattningsvis: kopplingen till PBL vad som anses vara mindre avvikelse är de överklagade ärenden som avgjorts i högre rättsinstans.
Intressant fråga, och svaret beror på varifrån frågan ställs.
När företag och kommuner initierar frågan, kan otroliga avvikelser beslutas "som en mindre avvikelse från detaljplan". När höga radiomaster byggs nära bebyggelse inom detaljplanerat område, brukar kommuner besluta, att detta alltid är en mindre avvikelse från detaljplan. Detta trots att Regeringsrätten i just detta specifika fall i en prejudicerande dom klarlagt vad som gäller inom detaljplanelagt område. Företagen och kommunen räknar helt kallt med att Svensson inte vet detta, varför deras lösningar ofta strider mot Regeringsrättens stadgade villkor. För överklagar en enda individ till Länsrätten ett sådant övertramp med hänvisning till dessa domar, så återkallar man regelmässigt bygglovet där
När knegare Svensson gör detsamma (och handläggaren har sin dåliga dag just då) så kan gränserna för "mindre avvikelse från detaljplan" bli mycket snäva, vilket jag själv har erfarenhet av, när jag ville bygga taklutning 60 grader för att kunna sätta upp solfångare på optimalt sätt. Detaljplanen sa dock max 30 grader. Lösningen blev att bygga ett 60 graders ställning ovanpå själva taket med sina 30 graders lutning. Så taket har för nu för betraktaren på marken 60 graders lutning, men på ritningarna för bygglovet står det 30 grader. Sverige är alltid lika fantastiskt.
Svaret är kanske att det finns inga givna gränser för mindre avvikelser. Frågan avgörs från fall till fall, och det är först efter överklaganden till Länsrätten, som man reflekterar över var dessa gränser går.
Dessförinnan beror det nog mest på vilken kommun du bor i, vilken handläggare du har och vilken relation till denne handläggare du förmår skapa
När företag och kommuner initierar frågan, kan otroliga avvikelser beslutas "som en mindre avvikelse från detaljplan". När höga radiomaster byggs nära bebyggelse inom detaljplanerat område, brukar kommuner besluta, att detta alltid är en mindre avvikelse från detaljplan. Detta trots att Regeringsrätten i just detta specifika fall i en prejudicerande dom klarlagt vad som gäller inom detaljplanelagt område. Företagen och kommunen räknar helt kallt med att Svensson inte vet detta, varför deras lösningar ofta strider mot Regeringsrättens stadgade villkor. För överklagar en enda individ till Länsrätten ett sådant övertramp med hänvisning till dessa domar, så återkallar man regelmässigt bygglovet där
När knegare Svensson gör detsamma (och handläggaren har sin dåliga dag just då) så kan gränserna för "mindre avvikelse från detaljplan" bli mycket snäva, vilket jag själv har erfarenhet av, när jag ville bygga taklutning 60 grader för att kunna sätta upp solfångare på optimalt sätt. Detaljplanen sa dock max 30 grader. Lösningen blev att bygga ett 60 graders ställning ovanpå själva taket med sina 30 graders lutning. Så taket har för nu för betraktaren på marken 60 graders lutning, men på ritningarna för bygglovet står det 30 grader. Sverige är alltid lika fantastiskt.
Svaret är kanske att det finns inga givna gränser för mindre avvikelser. Frågan avgörs från fall till fall, och det är först efter överklaganden till Länsrätten, som man reflekterar över var dessa gränser går.
Dessförinnan beror det nog mest på vilken kommun du bor i, vilken handläggare du har och vilken relation till denne handläggare du förmår skapa
Tack för svaren, då var det som jag trodde att det inte går att säga. Det beror på omständigheterna.
Fallet är detta, har hittat en tomt där det inte finns någon detaljplan bara generella bestämmelser för området som ej är detaljplanerat. Runt omkring är detaljplanen gjord och där är största byggyta 160 kvm + 40 kvm
På tomten gäller de generella reglerna för fritidsboende 45 + 20...
Men tomten är lite udda den ligger i ett naturreservat.
Handläggarna som jag har pratat med säger att det i första hand går att göra ett enkelt planärende. Men det är inget som de prioriterar just nu, så enligt planchefen ligger det det åtminstone ett år framåt i tiden. Samt att det inte finns några garantier att det blir större bygglov, men det är högst sannolikt enl handläggaren.
En annan fråga, i de detaljplanerade områdena står det tydligt att ek och höga gamla tallar ska sparas i stor utsträckning anmälningsplikt med träd över 15 cm.
Någon som vet straffet om man råkar fälla några träd för mycket?
Fallet är detta, har hittat en tomt där det inte finns någon detaljplan bara generella bestämmelser för området som ej är detaljplanerat. Runt omkring är detaljplanen gjord och där är största byggyta 160 kvm + 40 kvm
På tomten gäller de generella reglerna för fritidsboende 45 + 20...
Men tomten är lite udda den ligger i ett naturreservat.
Handläggarna som jag har pratat med säger att det i första hand går att göra ett enkelt planärende. Men det är inget som de prioriterar just nu, så enligt planchefen ligger det det åtminstone ett år framåt i tiden. Samt att det inte finns några garantier att det blir större bygglov, men det är högst sannolikt enl handläggaren.
En annan fråga, i de detaljplanerade områdena står det tydligt att ek och höga gamla tallar ska sparas i stor utsträckning anmälningsplikt med träd över 15 cm.
Någon som vet straffet om man råkar fälla några träd för mycket?
Om de verkligen klämmer åt dig för otillåten avverkning så tror jag att straffet kan bli gansksa kännbart, gissningsvis liknande som för svartbygge, dvs kanske en 10-20 000 per träd.
Kanske också kan vara en ledning att i en annan tråd här diskuterades lämplig skadeståndsnivå för en entrepenör som hade tagit ner ett antal ekar som inte skulle blivit fällda på en tomt. Där bedömde en expert att ersättningsnivån skulle vara 1,4 miljoner. Visserligen viss skillnad på att få ett antal träd man äger felaktigt fällda och allmänhetens skada av att träd fälls olovandes av dess ägare.
Kanske också kan vara en ledning att i en annan tråd här diskuterades lämplig skadeståndsnivå för en entrepenör som hade tagit ner ett antal ekar som inte skulle blivit fällda på en tomt. Där bedömde en expert att ersättningsnivån skulle vara 1,4 miljoner. Visserligen viss skillnad på att få ett antal träd man äger felaktigt fällda och allmänhetens skada av att träd fälls olovandes av dess ägare.
Med andra ord om du söker förhandsbesked är det risk för att 45+15 är det som gäller, men i en riktig ansökan skulle troligen de större måtten funka ?LBviking skrev:
Lite jobbig situation om du tänkt dig köpa tomten för ett större bygge kan jag tänka mig
När det gäller träden så torde man kunna ansöka för att ta ned de som behövs i närheten av huset ?!
/K
Vi var i en liknande situation när vi köpte vår ganska stora, nyligen avstyckad tomt. Detaljplanerat, byggrätt 50+20, dock med förhandsbesked på 1½ plan hus med byggarea 90kvm. Vi begärde nytt förhandsbesked med annan placering av huset, dessutom enplan, större och inom strandskyddsområde. Vi fick igenom allt.
Anledningarna var nog flera. Dels att vår tomt egentligen inte riktigt hör till det petaljplanerade fritidshusområdet. dels att vår tomt var 6 ggr större än fritidshustomterna. Dels att fastigheten av skatteverket är klassad som permantboende (till skillnad mot fritidshusen). En stor anledning till det positiva bemötandet tror vi var att vi hade tillsammans med arkitekterna förberett en presentation av husen (bostadshus och sjöbod), deras läge och placering i naturen och den hänsyn till de vackra naturvärden samt den minimala påverkan och intrång på naturen vår placering av hus och infart skulle medföra. I presentationen ingick fotomontage, ritningar, färgsättning mm. Vi fick vårt nya förhandsbesked med strandskyddsdispens och allt. Det tog några månader. Själva bygglovet togs sedan på delegation av tjänsteman på en dag.
Kanske du kan ha en liknande approach, dvs. en presentation där du visar att all möjlig hänsyn kommer att tas till omgivande känslig natur. Det behöver inte heller vara fel att be om råd, de flesta människor (även kommunala tjänstemän) vill gärna hjälpa till.
Anledningarna var nog flera. Dels att vår tomt egentligen inte riktigt hör till det petaljplanerade fritidshusområdet. dels att vår tomt var 6 ggr större än fritidshustomterna. Dels att fastigheten av skatteverket är klassad som permantboende (till skillnad mot fritidshusen). En stor anledning till det positiva bemötandet tror vi var att vi hade tillsammans med arkitekterna förberett en presentation av husen (bostadshus och sjöbod), deras läge och placering i naturen och den hänsyn till de vackra naturvärden samt den minimala påverkan och intrång på naturen vår placering av hus och infart skulle medföra. I presentationen ingick fotomontage, ritningar, färgsättning mm. Vi fick vårt nya förhandsbesked med strandskyddsdispens och allt. Det tog några månader. Själva bygglovet togs sedan på delegation av tjänsteman på en dag.
Kanske du kan ha en liknande approach, dvs. en presentation där du visar att all möjlig hänsyn kommer att tas till omgivande känslig natur. Det behöver inte heller vara fel att be om råd, de flesta människor (även kommunala tjänstemän) vill gärna hjälpa till.
Ett antal rättsfall i tre delar för bedömningsunderlag om mindre avvikelse. Termen "mindre" avvikelse innebär av ringa intresse, eller betydelse, och värdet avvikelse beräknas som det direkta förhållandet mellan överyta och byggrätt multiplicerat med 100 uttryckt i procent. Jag beklagar om du finner inlägget mer än mycket långt, men jag tror att du också finner ett antal godbitar som vägledning om det flytande begreppet mindre avvikelse. Och, fler rättsfall ser dagens ljus i allt större omfattning.
Del 1 Mindre avvikelse
Ej bygglov för nybyggnation av fritidshus. Ej mindre avvikelse.
KR Göteborg 2007-03-16 (mål nr 1605-06, avd. 2).
Ansökan om bygglov för fritidshus med en byggnadsarea på 103,6 kvm och taktäckt uteplats på 8,4 kvm. Planen tillåter byggnadsarea om högst 80 kvm. Därutöver får bn efter särskild prövning medge uppförande av taktäckt uteplats om högst 15 kvm. Byggnaden avviker med 23,6 kvm vilket innebär 29,5 % mot vad som är tillåtet. En sådan avvikelse kan, enligt KR, med hänseende på vad Regeringsrätten uttalat i RÅ 1991 ref. 57 och med beaktande av omständigheterna i övrigt inte anses vara mindre. För att en sådan avvikelse ska kunna medges krävs en planändring. Bygglov kan inte meddelas.
3 kap. 2 § PBL samt ej mindre avvikelse.
KR Göteborg 2006-01-25 (mål nr 6183-04, avd. 1).
Bygglov har beviljats för nybyggnad av enbostadshus och garage i kustnära område. Byggnationen strider mot dp genom att den överstiger tillåten byggnadsarea och att garaget till en del placerats på punktprickad mark. Olägenheten av den försämrade utsikten från grannfastigheten kan, enligt KR, inte anses vara av den omfattningen att olägenheten kan anses som betydande i den mening som avses i 3:2 PBL. Med hänsyn till byggnadsarean och garagets placering finner KR sammantaget att beviljat bygglov inte kan anses innefatta en mindre avvikelse från gällande dp. Beslutet om bygglov upphävs i den del som avser garaget.
Ej mindre avvikelse. 8 kap. 11 § sista st PBL.
KR Göteborg 2006-02-13 (mål nr 205-05, avd. 2).
Nybyggnad av enbostadshus. Byggnaden placeras delvis (10 kvm) på punktprickad mark. Enligt planen får punktprickad mark inte bebyggas och vind får inte inredas. Enligt bygglovritningarna finns en taklucka upp till vindsvåningen och ordinärt stora fönster. Detta kan, enligt KR, inte medföra att inredning av vinden ska anses ha påbörjats. Avvikelsen när det gäller byggnadens placering kan inte anses utgöra en mindre avvikelse som är förenligt med planens syfte på sätt avses i 8 kap. 11 § sista st.
Garagebyggnad är del av huvudbyggnad.
KR Göteborg 2006-03-22 (Mål nr 7086-05, avd. 2).
Nybyggnad av enbostadshus med garage. Enligt dp ska huvudbyggnad placeras minst 4,5 m från tomtgräns som vetter mot gata och entréväg. Garage- eller carportbyggnad ska placeras minst 6,0 m från gata och entréväg. Enligt KR ska garagebyggnaden bedömas som en del av huvudbyggnaden. Den sökta åtgärden strider mot planen. Eftersom frågan om mindre avvikelse inte har prövats bör bygglovärendet prövas på nytt av BN. Målet visas åter till nämnden.
Carport. Ej mindre avvikelse. 8 kap 11 § PBL.
KR Göteborg 2006-10-30 (mål nr 6413-05, avd. 2).
Bygglov söks för carport som ska uppföras 1 meter från tomtgräns. Enligt detaljplan ska garage/förråd placeras minst 2 meter från tomtgräns. Dp reglerar också hur stort bostadshus resp. garage/förråd får vara. På tomten finns bostadshus, som är större än dp tillåter, och garage. Enligt KR strider carportens placering mot dp. Ett uppförande av carporten innebär att den totala arean för garage/förråd överskrider den i dp tillåtna byggarean. Redan uppförandet av bostadsbyggnaden innebar en avvikelse från dp. KR finner att de avvikelser från dp som uppförandet av carporten sammantaget skulle innebära inte kan hänföras till sådan mindre avvikelse som avses i 8:11 6 st. PBL. Ej bygglov.
Överskridande av bruttoarea är inte mindre avvikelse. 17:3, 8:12 PBL. (Yttrande av Boverket.)
KR Göteborg 2006-11-20 (mål nr 6753-04, avd. 1).
Bygglov söks för att sätta in en dörr i befintlig grundkonstruktion för att därefter använda utrymmet som förråd och pannrum. Takhöjden överstiger 1,9 m. Fråga är i målet om åtgärden medför att utrymmet utgör ett mätbart utrymme. Kommunen har antagit riktlinjer för hur områdesbestämmelserna ska tolkas och hänvisar till SS 02 10 52. Enl. KR:s mening medför åtgärden att utrymmet blir mätvärt och ska räknas med. Eftersom åtgärden syftar till att öka byggnadens volym är den att betrakta som en sådan tillbyggnad för vilken bygglov krävs. Tillbyggnaden skulle innebära ett överskridande med mer än 50 % av tillåten bruttoarea, vilket inte kan betraktas som en mindre avvikelse. Ej bygglov.
Ej bygglov för entrétillbyggnad inom dp. Ej mindre avvikelse. PBL 8:11.
KR Stockholm 2005-06-03 (mål nr. 6746-04, avd. 02).
Entrétillbyggnad av ett 6,6 m högt hus i sökandens ägo, inom dp och kulturhistoriskt värdefullt område, planeras 2,9 m från granntomten. En byggnad skall emellertid, enligt dp, placeras minst 6 m från gränsen, om den överstiger 5 m. Om huset överstiger 5, men inte 7, får byggnaden dock placeras på ett avstånd om 4,5 m. Entrétillbyggnaden kan, enligt KR, inte anses utgöra en sådan mindre avvikelse varom stadgas i PBL 8 kap, 11 §, 6 st.
(LR hade motsatt uppfattning.)
Ej bygglov för nybyggnad av enbostadshus inom detaljplan. Konstaterad byggnadshöjd ej mindre avvikelse. BFS 1995:3 bilaga 3.
KR Göteborg 2005-09-08 (mål nr. 3951-04, avd. 01).
Ett enbostadshus har två byggnadsvolymer om sammantaget cirka 140 m² i norr och söder, med en mindre mellanliggande del om 12 m² i öster. KR anser i likhet med LR (men till skillnad mot LSt), att byggnaden skall ses som en helhet, att det saknas anledning till beräkning av byggnadshöjden för olika byggnadsvolymer samt, att enbart den östra fasaden skall vara beräkningsgrundande. Den slutsatsen resulterar i att byggnadshöjden, enligt detaljplanen (vilken stadgar om max 3,6 m), överskrids med cirka två meter (en meter enlig LSt:s kalkyler). Husets mellanliggande del har dessutom en vind som enligt befintliga regler resulterar i att byggnaden skall konstateras ha två våningar, vilket också strider mot detaljplanen. KR konstaterar i likhet med LR (men till skillnad mot LSt), att ovan redovisade omständigheter inte kan anses utgöra mindre avvikelser från detaljplanen.
Ingripande med stöd av 10 kap PBL.
KR Göteborg 2004-03-12 (Mål 4215-03, avd 2)
Bygglov för altan erfordrades inte: KR konstaterade att en åtgärd som inte kräver bygglov kan inte bli föremål för ingripande enligt 10 kap. Åtgärden omfattas ju inte av PBL:s prövningssystem.
Observera här benämningen "altan" liktydigt med terrass, trädäck på låg höjd över markens medelnivå, yta som kan utgöra underlag för överbyggnad. Ofta används benämningen altan felaktigt för veranda och takförsedd uteplats (med överbyggnad) vilket föranleder begreppsförvirring.
Mindre avvikelse från dp? Förhållandevis stor yta på punktprickad mark. Samlad bedömning.
KR Göteborg 2004-04-14. (Mål 1456-04, avd 2)
En förhållandevis stor yta av en tillbyggnad har placerats på mark som inte får bebyggas enl. dp och det är tveksamt om avvikelsen kan anses som mindre. Grannen har dock inte haft något att erinra mot åtgärden. Det faktum att grannens yttrande inhämtades på felaktig blankett ändrade inte Lst:s uppfattning att kommuniceringsskyldigheten enligt PBL 8:22 uppfyllts. Med hänsyn till samtliga omständigheter ansåg Lst att avvikelsen kan accepteras och att tillbyggnaden inte utgjorde betydande olägenhet för grannen. Lst:s beslut överklagades, med stöd av övergångsbestämmelserna till SFS 1995:1730, till KR som avslog överklagandet.
Bygglov för uthus. Ej mindre avvikelse att placera närmare tomtgränsen än 4,5 m.
KR Jönköping 2004-04-28 (Mål 3809-02, avd 1)
Byggnaden var ca 30 kvm stor och man ville placera den närmare tomtgränsen än 4,5 m. Skriftligt medgivande från grannen saknades. Placeringen stred mot planen och placeringen ansågs inte innebära en mindre avvikelse KR nekade bygglov.
Balkong/altan mindre avvikelse?
KR Göteborg 2004-05-24 (mål nr 5137-03, avd. 4).
Balkongen ligger som närmast ca två m från gränsen och strider därför mot dp. P.g.a. balkongens höjd är insynen mot grannfastigheten mycket stor. KR anser att åtgärden innebär en sådan mindre avvikelse från planen som är förenlig med planens syfte och att den inte medför en betydande olägenhet för grannfastigheten.
Balkong mindre avvikelse? 8:11 6 st PBL.
KR Stockholm 2004-05-27 (Mål nr 2365-02, avd. 02).
Radhusområde. Balkong 12 kvm över mark som är punktprickad. I förevarande fall måste enl. KR särskilt beaktas att bn genomfört en planändring i avsikt att förhindra framtida tillbyggnader av enskilda hus varvid bl.a. beslutades att punktprickad mark inte får bebyggas. Den avsedda åtgärden kan, enl. KR, inte betraktas som en mindre avvikelse. Bygglovet skall därför undanröjas. (Bn beviljade bygglov. Lst och LR avslog överklagandet.)
Mindre avvikelse – byggnadsyta. PBL 8:11.
KR i Göteborg 2003-02-25 (mål nr 3000-2002, avd 4)
Miljönämnden beslutade att medge bygglov avseende ett fristående uthus om 15 kvm på en fastighet som var bebyggd med 90,9 kvm. Enligt detaljplanen fick fastigheten bebyggas med maximalt 75 kvm bostadsyta och 15 kvm uthusyta. Det beviljade bygglovet innebar att överytan kom att uppgå till 15,9 kvm eller ca 18 procent av den tillåtna byggnadsytan. Kammarrätten anförde att hänsyn inte enbart skall tas till absoluta mått och tal utan till samtliga omständigheter, samt att regeringsrätten i ett avgörande konstaterat att det finns en gräns där storleken i sig innebär att avvikelsen enligt normalt språkbruk inte längre kan uppfattas som mindre och att den just i det fallet utgjorde ca 16 procent. Enligt kammarrättens mening var avvikelsen om 18 procent inte att betrakta som mindre varför nämndens beslut om att bevilja bygglov upphävdes.
Del 1 Mindre avvikelse
Ej bygglov för nybyggnation av fritidshus. Ej mindre avvikelse.
KR Göteborg 2007-03-16 (mål nr 1605-06, avd. 2).
Ansökan om bygglov för fritidshus med en byggnadsarea på 103,6 kvm och taktäckt uteplats på 8,4 kvm. Planen tillåter byggnadsarea om högst 80 kvm. Därutöver får bn efter särskild prövning medge uppförande av taktäckt uteplats om högst 15 kvm. Byggnaden avviker med 23,6 kvm vilket innebär 29,5 % mot vad som är tillåtet. En sådan avvikelse kan, enligt KR, med hänseende på vad Regeringsrätten uttalat i RÅ 1991 ref. 57 och med beaktande av omständigheterna i övrigt inte anses vara mindre. För att en sådan avvikelse ska kunna medges krävs en planändring. Bygglov kan inte meddelas.
3 kap. 2 § PBL samt ej mindre avvikelse.
KR Göteborg 2006-01-25 (mål nr 6183-04, avd. 1).
Bygglov har beviljats för nybyggnad av enbostadshus och garage i kustnära område. Byggnationen strider mot dp genom att den överstiger tillåten byggnadsarea och att garaget till en del placerats på punktprickad mark. Olägenheten av den försämrade utsikten från grannfastigheten kan, enligt KR, inte anses vara av den omfattningen att olägenheten kan anses som betydande i den mening som avses i 3:2 PBL. Med hänsyn till byggnadsarean och garagets placering finner KR sammantaget att beviljat bygglov inte kan anses innefatta en mindre avvikelse från gällande dp. Beslutet om bygglov upphävs i den del som avser garaget.
Ej mindre avvikelse. 8 kap. 11 § sista st PBL.
KR Göteborg 2006-02-13 (mål nr 205-05, avd. 2).
Nybyggnad av enbostadshus. Byggnaden placeras delvis (10 kvm) på punktprickad mark. Enligt planen får punktprickad mark inte bebyggas och vind får inte inredas. Enligt bygglovritningarna finns en taklucka upp till vindsvåningen och ordinärt stora fönster. Detta kan, enligt KR, inte medföra att inredning av vinden ska anses ha påbörjats. Avvikelsen när det gäller byggnadens placering kan inte anses utgöra en mindre avvikelse som är förenligt med planens syfte på sätt avses i 8 kap. 11 § sista st.
Garagebyggnad är del av huvudbyggnad.
KR Göteborg 2006-03-22 (Mål nr 7086-05, avd. 2).
Nybyggnad av enbostadshus med garage. Enligt dp ska huvudbyggnad placeras minst 4,5 m från tomtgräns som vetter mot gata och entréväg. Garage- eller carportbyggnad ska placeras minst 6,0 m från gata och entréväg. Enligt KR ska garagebyggnaden bedömas som en del av huvudbyggnaden. Den sökta åtgärden strider mot planen. Eftersom frågan om mindre avvikelse inte har prövats bör bygglovärendet prövas på nytt av BN. Målet visas åter till nämnden.
Carport. Ej mindre avvikelse. 8 kap 11 § PBL.
KR Göteborg 2006-10-30 (mål nr 6413-05, avd. 2).
Bygglov söks för carport som ska uppföras 1 meter från tomtgräns. Enligt detaljplan ska garage/förråd placeras minst 2 meter från tomtgräns. Dp reglerar också hur stort bostadshus resp. garage/förråd får vara. På tomten finns bostadshus, som är större än dp tillåter, och garage. Enligt KR strider carportens placering mot dp. Ett uppförande av carporten innebär att den totala arean för garage/förråd överskrider den i dp tillåtna byggarean. Redan uppförandet av bostadsbyggnaden innebar en avvikelse från dp. KR finner att de avvikelser från dp som uppförandet av carporten sammantaget skulle innebära inte kan hänföras till sådan mindre avvikelse som avses i 8:11 6 st. PBL. Ej bygglov.
Överskridande av bruttoarea är inte mindre avvikelse. 17:3, 8:12 PBL. (Yttrande av Boverket.)
KR Göteborg 2006-11-20 (mål nr 6753-04, avd. 1).
Bygglov söks för att sätta in en dörr i befintlig grundkonstruktion för att därefter använda utrymmet som förråd och pannrum. Takhöjden överstiger 1,9 m. Fråga är i målet om åtgärden medför att utrymmet utgör ett mätbart utrymme. Kommunen har antagit riktlinjer för hur områdesbestämmelserna ska tolkas och hänvisar till SS 02 10 52. Enl. KR:s mening medför åtgärden att utrymmet blir mätvärt och ska räknas med. Eftersom åtgärden syftar till att öka byggnadens volym är den att betrakta som en sådan tillbyggnad för vilken bygglov krävs. Tillbyggnaden skulle innebära ett överskridande med mer än 50 % av tillåten bruttoarea, vilket inte kan betraktas som en mindre avvikelse. Ej bygglov.
Ej bygglov för entrétillbyggnad inom dp. Ej mindre avvikelse. PBL 8:11.
KR Stockholm 2005-06-03 (mål nr. 6746-04, avd. 02).
Entrétillbyggnad av ett 6,6 m högt hus i sökandens ägo, inom dp och kulturhistoriskt värdefullt område, planeras 2,9 m från granntomten. En byggnad skall emellertid, enligt dp, placeras minst 6 m från gränsen, om den överstiger 5 m. Om huset överstiger 5, men inte 7, får byggnaden dock placeras på ett avstånd om 4,5 m. Entrétillbyggnaden kan, enligt KR, inte anses utgöra en sådan mindre avvikelse varom stadgas i PBL 8 kap, 11 §, 6 st.
(LR hade motsatt uppfattning.)
Ej bygglov för nybyggnad av enbostadshus inom detaljplan. Konstaterad byggnadshöjd ej mindre avvikelse. BFS 1995:3 bilaga 3.
KR Göteborg 2005-09-08 (mål nr. 3951-04, avd. 01).
Ett enbostadshus har två byggnadsvolymer om sammantaget cirka 140 m² i norr och söder, med en mindre mellanliggande del om 12 m² i öster. KR anser i likhet med LR (men till skillnad mot LSt), att byggnaden skall ses som en helhet, att det saknas anledning till beräkning av byggnadshöjden för olika byggnadsvolymer samt, att enbart den östra fasaden skall vara beräkningsgrundande. Den slutsatsen resulterar i att byggnadshöjden, enligt detaljplanen (vilken stadgar om max 3,6 m), överskrids med cirka två meter (en meter enlig LSt:s kalkyler). Husets mellanliggande del har dessutom en vind som enligt befintliga regler resulterar i att byggnaden skall konstateras ha två våningar, vilket också strider mot detaljplanen. KR konstaterar i likhet med LR (men till skillnad mot LSt), att ovan redovisade omständigheter inte kan anses utgöra mindre avvikelser från detaljplanen.
Ingripande med stöd av 10 kap PBL.
KR Göteborg 2004-03-12 (Mål 4215-03, avd 2)
Bygglov för altan erfordrades inte: KR konstaterade att en åtgärd som inte kräver bygglov kan inte bli föremål för ingripande enligt 10 kap. Åtgärden omfattas ju inte av PBL:s prövningssystem.
Observera här benämningen "altan" liktydigt med terrass, trädäck på låg höjd över markens medelnivå, yta som kan utgöra underlag för överbyggnad. Ofta används benämningen altan felaktigt för veranda och takförsedd uteplats (med överbyggnad) vilket föranleder begreppsförvirring.
Mindre avvikelse från dp? Förhållandevis stor yta på punktprickad mark. Samlad bedömning.
KR Göteborg 2004-04-14. (Mål 1456-04, avd 2)
En förhållandevis stor yta av en tillbyggnad har placerats på mark som inte får bebyggas enl. dp och det är tveksamt om avvikelsen kan anses som mindre. Grannen har dock inte haft något att erinra mot åtgärden. Det faktum att grannens yttrande inhämtades på felaktig blankett ändrade inte Lst:s uppfattning att kommuniceringsskyldigheten enligt PBL 8:22 uppfyllts. Med hänsyn till samtliga omständigheter ansåg Lst att avvikelsen kan accepteras och att tillbyggnaden inte utgjorde betydande olägenhet för grannen. Lst:s beslut överklagades, med stöd av övergångsbestämmelserna till SFS 1995:1730, till KR som avslog överklagandet.
Bygglov för uthus. Ej mindre avvikelse att placera närmare tomtgränsen än 4,5 m.
KR Jönköping 2004-04-28 (Mål 3809-02, avd 1)
Byggnaden var ca 30 kvm stor och man ville placera den närmare tomtgränsen än 4,5 m. Skriftligt medgivande från grannen saknades. Placeringen stred mot planen och placeringen ansågs inte innebära en mindre avvikelse KR nekade bygglov.
Balkong/altan mindre avvikelse?
KR Göteborg 2004-05-24 (mål nr 5137-03, avd. 4).
Balkongen ligger som närmast ca två m från gränsen och strider därför mot dp. P.g.a. balkongens höjd är insynen mot grannfastigheten mycket stor. KR anser att åtgärden innebär en sådan mindre avvikelse från planen som är förenlig med planens syfte och att den inte medför en betydande olägenhet för grannfastigheten.
Balkong mindre avvikelse? 8:11 6 st PBL.
KR Stockholm 2004-05-27 (Mål nr 2365-02, avd. 02).
Radhusområde. Balkong 12 kvm över mark som är punktprickad. I förevarande fall måste enl. KR särskilt beaktas att bn genomfört en planändring i avsikt att förhindra framtida tillbyggnader av enskilda hus varvid bl.a. beslutades att punktprickad mark inte får bebyggas. Den avsedda åtgärden kan, enl. KR, inte betraktas som en mindre avvikelse. Bygglovet skall därför undanröjas. (Bn beviljade bygglov. Lst och LR avslog överklagandet.)
Mindre avvikelse – byggnadsyta. PBL 8:11.
KR i Göteborg 2003-02-25 (mål nr 3000-2002, avd 4)
Miljönämnden beslutade att medge bygglov avseende ett fristående uthus om 15 kvm på en fastighet som var bebyggd med 90,9 kvm. Enligt detaljplanen fick fastigheten bebyggas med maximalt 75 kvm bostadsyta och 15 kvm uthusyta. Det beviljade bygglovet innebar att överytan kom att uppgå till 15,9 kvm eller ca 18 procent av den tillåtna byggnadsytan. Kammarrätten anförde att hänsyn inte enbart skall tas till absoluta mått och tal utan till samtliga omständigheter, samt att regeringsrätten i ett avgörande konstaterat att det finns en gräns där storleken i sig innebär att avvikelsen enligt normalt språkbruk inte längre kan uppfattas som mindre och att den just i det fallet utgjorde ca 16 procent. Enligt kammarrättens mening var avvikelsen om 18 procent inte att betrakta som mindre varför nämndens beslut om att bevilja bygglov upphävdes.
Del 2 Mindre avvikelse
Tillbyggnad av bageri mindre avvikelse förenlig med plans syfte? PBL 8:11.
KR i Jönköping 2003-03-13 (mål nr 3890-2002, avd 1)
Byggnadsnämnden beslutade att bevilja ett bolag bygglov för tillbyggnad av bageri. Den tänkta byggnationen stred mot den fastställda stadsplanen då byggnaden delvis, ca 100 kvm, avsågs att förläggas på mark som inte fick bebyggas, punktprickad mark. Nämnden ansåg dock att åtgärden inte stred mot planens syfte och att det var fråga om en mindre avvikelse. Området i fråga fick användas för småindustriändamål av sådan beskaffenhet att närboende inte vållades olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Kammarrätten fann att de närboende inte kunde anses vållas sådana olägenheter eftersom tillbyggnaden endast avsåg kontors-, personal- och lagerutrymmen och inte medförde någon förändring av produktion, transporter, utsläpp eller buller. Avvikelserna från planen var därför förenliga med planens syfte.
Garage placering på punktprickad mark. PBL 8:11.
KR i Göteborg 2003-06-26 (mål nr 6786-02, avd 2)
Byggnadsnämnden beviljade bygglov för uppförande av ett garage med en byggnadsyta på 43.3 kvadratmeter och med en totalhöjd på 3,55 meter. Garaget skulle placeras 0,5 meter från fastighetens tomtgräns i nordost samt 4 meter från tomtgränsen mot nordväst. Enligt detaljplanen, som ändrades för att ge ökad byggbar mark för garage, fick på varje tomt ett högst 40 kvadratmeter stort och 3 meter högt garage uppföras. Garage fick sammanbyggas med huvudbyggnad och byggnad skulle placeras minst 6 kvadratmeter från grannfastighet. Byggnadsnämnden ansåg att avsikten med planändringen var att garage skulle få byggas på aktuell fastighet och att en placering av garaget på den enligt planen byggbara ytan skulle ur stadsbildssynpunkt vara betydligt sämre. Kammarrätten fann dock att eftersom garagebyggnaden till den huvudsakliga delen skulle placeras på punktprickat område kunde inte åtgärden betraktas som en mindre avvikelse. Bygglov kunde därför inte medges.
Byggnads placering från tomtgräns.
KR Göteborg 2002-04-11 (mål 4051-2001, avd 1)
Detaljplan fanns men inget in den angav något minsta avstånd från tomtgräns. I sådana fall skall BS 39 § gälla. BN får medge undantag. I fallet har en tillbyggnad placerats 2,55 m från tomtgräns. KR ansåg att det förhållandet att avsteg från tomtgränsbestämmelsen gjorts för andra fastigheter betyder inte att detaljplanen förlorat sin bebyggelsebegränsande verkan. KR ansåg att det förhållandet att en byggnad kan placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter utan men för grannen inte i sig är ett särskilt skäl för undantag från bestämmelsen. Övriga åberopade omständigheter (bl.a. sänkning av takhöjden på tillbyggnaden) utgjorde inte särskilda skäl för att medge undantag från bestämmelsen om avstånd. Bygglov nekades.
Terrasshus, eller inte? Mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR Stockholm 2002-05-23 (mål 3328-2000, avd 6)
Boverket har yttrat sig i ärendet: begreppet är inte definierat i PBL ej heller förklarat i aktuell detaljplan. Vid sådant förhållande anser Boverket att man får man får använda vedertagna definitioner inom byggområdet dvs. TNC. Här menas med terrasshus ett terrassformigt bostadshus med våningarna så förlagda att det plana yttertaket över en våning delvis kan användas som terrass för den närmast ovanliggande våningen. Med begreppet terrass avses, enligt TNC, stor uteplats på marken eller på ett tak till underliggande utrymme och/eller yta som utgör underlag för överbyggnad. I det aktuella ärendet ansåg Boverket att det inte var fråga om terrasshus samt att avvikelsen inte kunde betraktas som mindre. KR gjorde samma bedömning. Att endast tre av fem våningar var terrasserade kan inte anses utgöra mindre avvikelse.
Tillkommande avvikelse från detaljplan? PBL 8:11, 17:18 a 2 st.
KR Stockholm 2002-10-07 (mål 6760-2001, avd 3)
Detaljplan från 1981 saknar bestämmelser om en byggnads minsta avstånd till tomtgräns och då skall 39 § BS tillämpas som planbestämmelser. Här gäller minst 4,5 m, dock kan BN medge undantag från denna bestämmelse Undantag från bestämmelserna meddelades 1973 och en veranda uppfördes 3,2 m från gränsen till grannfastigheten. Lst i Sthlms län förklarade med stöd av 17:18 a 2 st att 1973 års åtgärd skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i PBL 8:11 första st 2b. Åtgärden är därmed inte en tillkommande avvikelse från dp. Något planmässigt hinder mot bygglov föreligger därför inte. Bygglovet befanns inte heller strida mot PBL 3:1 utan beviljades. LR och KR kom till samma slutsats.
Är ett öppet raster över en altan att likställa med tak så att altanen skall inräknas i byggnadsarean? Marklov (8:9)?
KR Göteborg 2001-05-22 (mål 6878-1999, avd 4)
I målet är fråga om nybyggnad av enbostadshus med garage på en tomt med stora höjdskillnader. Frågor som marklov, byggnadshöjd, byggnadsarea, byggnadens placering från tomtgräns, anpassningskravet och skymd utsikt för grannen har prövats. Det som har ställts på sin spets och fått länsrätten att komma till ett annat resultat är om en altan skall inräknas i byggnadsarean eller inte. KR fann att en altan som har en överbyggnad av öppet raster inte skall räknad in i byggnadsarean. KR konstaterade att när det gäller marklovet så har ingreppen i marken varit måttliga med hänsyn till höjdskillnaden på fastigheten. Nybyggnationen skymde delvis grannens utsikt men var inte betydande olägenhet.
Skärmtak och plank, mindre avvikelse, betydande olägenhet? PBL 3:1, 3:2, 8:11 och 17:4 st. 3 (BS 39 §).
KR Göteborg 2001-06-29 (mål 191-199, avd 4)
Dp som inte angav något om skärmtakets gräns till grannen eller plankets höjd. 39 § BS skall då gälla när det gäller måttet till tomtgränsen. Skärmtaket kom att sluta 40 cm från tomtgränsen och höjd från marken varierade från 2 m till 2,30 m (sluttning). Här ansåg KR att höjden och storleken på skärmtaket ger en sådan skuggbildning samt att det ligger för nära tomtgränsen. Det är störande och planstridigt och kan inte betraktas som en mindre avvikelse enl 8:11. Bygglov vägrades. Planket som är 1,60 m högt är inte heller reglerat i dp och strider därmed inte mot dp. Däremot ansåg Kr att eftersom planket ligger i tomtgränsen på mark som är 20 cm högre än grannens så blir den verkliga höjden 1,8 m. Då området karaktäriseras av små och öppna tomter går områdets karaktär förlorad. Plankets utformning står därmed i strid mot bestämmelserna i 3:1 och 3:2. Bygglov vägrades.
Mindre avvikelse, bl.a. byggnadsarea. PBL 8:11,
KR Göteborg 2001-07-04 (mål 1500-2001, avd 4)
En tomt hade en sammanlagd byggnadsarea om 191 kvm. Detaljplanen, inom riksintresse för kulturvård, föreskrev en maximal byggnadsarea om 162 kvm, men bygglov hade medgetts för 191 kvm. Fastighetsägaren söker nu bygglov för en tillbyggnad så att den sammanlagda byggnadsarean blir 195 kvm. Den åtgärd man sökt bygglov för var inte enbart ett skärmtak som skulle medföra att byggnadsarean utökades med 4 kvm utan åtgärden innebar att garaget byggdes samman med huvudbyggnaden och får ett helt annat utförande. En utökning av byggnadsarean som det sökta bygglovet skulle innebära kan därför inte anses som en mindre avvikelse från gällande detaljplan. Bygglov lämnades inte.
Carport; placering, sammanlagd byggnadsarea. Mindre avvikelse? PBL 8:11, 17:4 och 39 § BS.
KR i Göteborg 2000-02-24 (mål nr 3138-1997, avd 2)
I målet var fråga om beviljat bygglov för carport. Byggnadsplanen ansågs gälla som detaljplan. Då denna saknade bestämmelser om byggnads minsta avstånd till granne tillämpades 39 § BS. Kammarrätten fann att carportens placering stred mot gällande avståndsgräns 4,5 meter i BS. Vidare medförde carporten att största tillåtna byggnadsarea för den totala byggnadsarean på fastigheten skulle uppgå till 182 kvadratmeter mot högsta i plan tillåtna byggnadsarea om 120 kvadratmeter. Ett överskridande med ca 50 procent. Avvikelserna från planen kunde inte anses som mindre. Den omständighet att en numera riven carport med mindre yta och annan utformning tidigare fanns på samma plats på fastigheten medförde ingen annan bedömning. Kammarrätten undanröjde därmed det beviljade bygglovet för carport.
Garage; sammanlagd byggnadsarea mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR i Sundsvall 2000-03-07 (mål nr 1326-1999, avd 3)
Enligt detaljplan fick inte huvudbyggnad och uthus uppta större areal än 100 kvadratmeter. Bygglov för ett 90 kvadratmeter stor fritidshus hade beviljats. Fråga i målet var om även bygglov för ett 48 kvadratmeter stor garage kunde beviljas. Således en sammanlagd byggnadsyta om 138 kvadratmeter. Kammarrätten fann att bygglov till ett 48 kvadratmeter stort garage inte kunde beviljas samt att hänsyn till den s.k. proportionalitetsprincipen inte föranledde annan bedömning.
Betydande olägenheter för omgivningen. PBL 8:11 och 3:1-2.
KR i Göteborg 2000-04-26 (mål nr 7092-1999)
I målet var fråga om bygglov för om- och tillbyggnad av en byggnad kunde beviljas och om avsedd om- och tillbyggnad uppfyllde anpassnings- och omgivningskraven i PBL. Klagande anförde att deras utsikt västerut från kök och uteplats skulle komma att inskränkas högst avsevärt av tillbyggnaden och att tillbyggnaden även medförde skuggbildning. Kammarrätten konstaterade att det sökta bygglovet inte stred mot detaljplanen, att fastigheten låg i ett relativt tättbebyggt område och att om- och tillbyggnader i ett sådant område ofta medför att byggnader kommer att skugga varandra och att viss utsikt för grannarna påverkas. Mot bakgrund därav fann kammarrätten att de olägenheter som de planerade åtgärderna kunde förväntas medföra inte kunde anses som betydande.
Tillbyggnad av bageri mindre avvikelse förenlig med plans syfte? PBL 8:11.
KR i Jönköping 2003-03-13 (mål nr 3890-2002, avd 1)
Byggnadsnämnden beslutade att bevilja ett bolag bygglov för tillbyggnad av bageri. Den tänkta byggnationen stred mot den fastställda stadsplanen då byggnaden delvis, ca 100 kvm, avsågs att förläggas på mark som inte fick bebyggas, punktprickad mark. Nämnden ansåg dock att åtgärden inte stred mot planens syfte och att det var fråga om en mindre avvikelse. Området i fråga fick användas för småindustriändamål av sådan beskaffenhet att närboende inte vållades olägenheter med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Kammarrätten fann att de närboende inte kunde anses vållas sådana olägenheter eftersom tillbyggnaden endast avsåg kontors-, personal- och lagerutrymmen och inte medförde någon förändring av produktion, transporter, utsläpp eller buller. Avvikelserna från planen var därför förenliga med planens syfte.
Garage placering på punktprickad mark. PBL 8:11.
KR i Göteborg 2003-06-26 (mål nr 6786-02, avd 2)
Byggnadsnämnden beviljade bygglov för uppförande av ett garage med en byggnadsyta på 43.3 kvadratmeter och med en totalhöjd på 3,55 meter. Garaget skulle placeras 0,5 meter från fastighetens tomtgräns i nordost samt 4 meter från tomtgränsen mot nordväst. Enligt detaljplanen, som ändrades för att ge ökad byggbar mark för garage, fick på varje tomt ett högst 40 kvadratmeter stort och 3 meter högt garage uppföras. Garage fick sammanbyggas med huvudbyggnad och byggnad skulle placeras minst 6 kvadratmeter från grannfastighet. Byggnadsnämnden ansåg att avsikten med planändringen var att garage skulle få byggas på aktuell fastighet och att en placering av garaget på den enligt planen byggbara ytan skulle ur stadsbildssynpunkt vara betydligt sämre. Kammarrätten fann dock att eftersom garagebyggnaden till den huvudsakliga delen skulle placeras på punktprickat område kunde inte åtgärden betraktas som en mindre avvikelse. Bygglov kunde därför inte medges.
Byggnads placering från tomtgräns.
KR Göteborg 2002-04-11 (mål 4051-2001, avd 1)
Detaljplan fanns men inget in den angav något minsta avstånd från tomtgräns. I sådana fall skall BS 39 § gälla. BN får medge undantag. I fallet har en tillbyggnad placerats 2,55 m från tomtgräns. KR ansåg att det förhållandet att avsteg från tomtgränsbestämmelsen gjorts för andra fastigheter betyder inte att detaljplanen förlorat sin bebyggelsebegränsande verkan. KR ansåg att det förhållandet att en byggnad kan placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter utan men för grannen inte i sig är ett särskilt skäl för undantag från bestämmelsen. Övriga åberopade omständigheter (bl.a. sänkning av takhöjden på tillbyggnaden) utgjorde inte särskilda skäl för att medge undantag från bestämmelsen om avstånd. Bygglov nekades.
Terrasshus, eller inte? Mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR Stockholm 2002-05-23 (mål 3328-2000, avd 6)
Boverket har yttrat sig i ärendet: begreppet är inte definierat i PBL ej heller förklarat i aktuell detaljplan. Vid sådant förhållande anser Boverket att man får man får använda vedertagna definitioner inom byggområdet dvs. TNC. Här menas med terrasshus ett terrassformigt bostadshus med våningarna så förlagda att det plana yttertaket över en våning delvis kan användas som terrass för den närmast ovanliggande våningen. Med begreppet terrass avses, enligt TNC, stor uteplats på marken eller på ett tak till underliggande utrymme och/eller yta som utgör underlag för överbyggnad. I det aktuella ärendet ansåg Boverket att det inte var fråga om terrasshus samt att avvikelsen inte kunde betraktas som mindre. KR gjorde samma bedömning. Att endast tre av fem våningar var terrasserade kan inte anses utgöra mindre avvikelse.
Tillkommande avvikelse från detaljplan? PBL 8:11, 17:18 a 2 st.
KR Stockholm 2002-10-07 (mål 6760-2001, avd 3)
Detaljplan från 1981 saknar bestämmelser om en byggnads minsta avstånd till tomtgräns och då skall 39 § BS tillämpas som planbestämmelser. Här gäller minst 4,5 m, dock kan BN medge undantag från denna bestämmelse Undantag från bestämmelserna meddelades 1973 och en veranda uppfördes 3,2 m från gränsen till grannfastigheten. Lst i Sthlms län förklarade med stöd av 17:18 a 2 st att 1973 års åtgärd skall anses utgöra en sådan avvikelse som avses i PBL 8:11 första st 2b. Åtgärden är därmed inte en tillkommande avvikelse från dp. Något planmässigt hinder mot bygglov föreligger därför inte. Bygglovet befanns inte heller strida mot PBL 3:1 utan beviljades. LR och KR kom till samma slutsats.
Är ett öppet raster över en altan att likställa med tak så att altanen skall inräknas i byggnadsarean? Marklov (8:9)?
KR Göteborg 2001-05-22 (mål 6878-1999, avd 4)
I målet är fråga om nybyggnad av enbostadshus med garage på en tomt med stora höjdskillnader. Frågor som marklov, byggnadshöjd, byggnadsarea, byggnadens placering från tomtgräns, anpassningskravet och skymd utsikt för grannen har prövats. Det som har ställts på sin spets och fått länsrätten att komma till ett annat resultat är om en altan skall inräknas i byggnadsarean eller inte. KR fann att en altan som har en överbyggnad av öppet raster inte skall räknad in i byggnadsarean. KR konstaterade att när det gäller marklovet så har ingreppen i marken varit måttliga med hänsyn till höjdskillnaden på fastigheten. Nybyggnationen skymde delvis grannens utsikt men var inte betydande olägenhet.
Skärmtak och plank, mindre avvikelse, betydande olägenhet? PBL 3:1, 3:2, 8:11 och 17:4 st. 3 (BS 39 §).
KR Göteborg 2001-06-29 (mål 191-199, avd 4)
Dp som inte angav något om skärmtakets gräns till grannen eller plankets höjd. 39 § BS skall då gälla när det gäller måttet till tomtgränsen. Skärmtaket kom att sluta 40 cm från tomtgränsen och höjd från marken varierade från 2 m till 2,30 m (sluttning). Här ansåg KR att höjden och storleken på skärmtaket ger en sådan skuggbildning samt att det ligger för nära tomtgränsen. Det är störande och planstridigt och kan inte betraktas som en mindre avvikelse enl 8:11. Bygglov vägrades. Planket som är 1,60 m högt är inte heller reglerat i dp och strider därmed inte mot dp. Däremot ansåg Kr att eftersom planket ligger i tomtgränsen på mark som är 20 cm högre än grannens så blir den verkliga höjden 1,8 m. Då området karaktäriseras av små och öppna tomter går områdets karaktär förlorad. Plankets utformning står därmed i strid mot bestämmelserna i 3:1 och 3:2. Bygglov vägrades.
Mindre avvikelse, bl.a. byggnadsarea. PBL 8:11,
KR Göteborg 2001-07-04 (mål 1500-2001, avd 4)
En tomt hade en sammanlagd byggnadsarea om 191 kvm. Detaljplanen, inom riksintresse för kulturvård, föreskrev en maximal byggnadsarea om 162 kvm, men bygglov hade medgetts för 191 kvm. Fastighetsägaren söker nu bygglov för en tillbyggnad så att den sammanlagda byggnadsarean blir 195 kvm. Den åtgärd man sökt bygglov för var inte enbart ett skärmtak som skulle medföra att byggnadsarean utökades med 4 kvm utan åtgärden innebar att garaget byggdes samman med huvudbyggnaden och får ett helt annat utförande. En utökning av byggnadsarean som det sökta bygglovet skulle innebära kan därför inte anses som en mindre avvikelse från gällande detaljplan. Bygglov lämnades inte.
Carport; placering, sammanlagd byggnadsarea. Mindre avvikelse? PBL 8:11, 17:4 och 39 § BS.
KR i Göteborg 2000-02-24 (mål nr 3138-1997, avd 2)
I målet var fråga om beviljat bygglov för carport. Byggnadsplanen ansågs gälla som detaljplan. Då denna saknade bestämmelser om byggnads minsta avstånd till granne tillämpades 39 § BS. Kammarrätten fann att carportens placering stred mot gällande avståndsgräns 4,5 meter i BS. Vidare medförde carporten att största tillåtna byggnadsarea för den totala byggnadsarean på fastigheten skulle uppgå till 182 kvadratmeter mot högsta i plan tillåtna byggnadsarea om 120 kvadratmeter. Ett överskridande med ca 50 procent. Avvikelserna från planen kunde inte anses som mindre. Den omständighet att en numera riven carport med mindre yta och annan utformning tidigare fanns på samma plats på fastigheten medförde ingen annan bedömning. Kammarrätten undanröjde därmed det beviljade bygglovet för carport.
Garage; sammanlagd byggnadsarea mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR i Sundsvall 2000-03-07 (mål nr 1326-1999, avd 3)
Enligt detaljplan fick inte huvudbyggnad och uthus uppta större areal än 100 kvadratmeter. Bygglov för ett 90 kvadratmeter stor fritidshus hade beviljats. Fråga i målet var om även bygglov för ett 48 kvadratmeter stor garage kunde beviljas. Således en sammanlagd byggnadsyta om 138 kvadratmeter. Kammarrätten fann att bygglov till ett 48 kvadratmeter stort garage inte kunde beviljas samt att hänsyn till den s.k. proportionalitetsprincipen inte föranledde annan bedömning.
Betydande olägenheter för omgivningen. PBL 8:11 och 3:1-2.
KR i Göteborg 2000-04-26 (mål nr 7092-1999)
I målet var fråga om bygglov för om- och tillbyggnad av en byggnad kunde beviljas och om avsedd om- och tillbyggnad uppfyllde anpassnings- och omgivningskraven i PBL. Klagande anförde att deras utsikt västerut från kök och uteplats skulle komma att inskränkas högst avsevärt av tillbyggnaden och att tillbyggnaden även medförde skuggbildning. Kammarrätten konstaterade att det sökta bygglovet inte stred mot detaljplanen, att fastigheten låg i ett relativt tättbebyggt område och att om- och tillbyggnader i ett sådant område ofta medför att byggnader kommer att skugga varandra och att viss utsikt för grannarna påverkas. Mot bakgrund därav fann kammarrätten att de olägenheter som de planerade åtgärderna kunde förväntas medföra inte kunde anses som betydande.
Del 3 Mindre avvikelse
Bygglov för uterum, mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR Gbg 2000-05-27 (mål 14-2000, avd 2)
Inom dp som säger att man inte får bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Det aktuella uterummet är tänkt att placeras 0,9 m från tomtgränsen. har ett utseende och läge som stör de klagande grannarna. KR konstaterade att uterummet är placerat i strid mot dp, dvs för nära tomtgränsen. På de små tomterna som finns i området ansågs uterummets placering och storlek, 34,8 kvm, inte skäl att undanta från regeln om närmare placering till tomtgränsen. Dessutom överskreds den sammanlagda arena med 11,5 kvm. Sammanlagt kan det inte vara fråga om mindre avvikelse enligt 8:11.
Tillbyggnad; byggnadsarea. Mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR i Stockholm 2000-05-30 (mål nr 2236-1996, avd 3)
Enligt gällande plan fick huvudbyggnad inte uppta större byggnadsarea än 60 kvadratmeter. Befintlig byggnad bestod av en storstuga om 42 kvadratmeter, ett toalettutrymme om 8 kvadratmeter och en glasveranda om 13 kvadratmeter. Tillkommande tillbyggnad hade en byggnadsarea om 14 kvadratmeter. Byggnaden skulle därmed komma att få en byggnadsarea om 77 kvadratmeter, vilket var en avvikelse med 17 kvadratmeter eller ca 28 procent mot planen, vilket av länsstyrelsen inte ansågs som en mindre avvikelse. Kammarrätten fann inte skäl att frångå länsstyrelsens bedömning.
Tillbyggnad av altan. Mindre avvikelse. PBL 8:11.
KR i Göteborg 2000-11-09 (mål nr 6615-1999, avd 3)
Enligt detaljplan får inte byggnad i trä med två våningar som inte är uppförd i gräns mot grannens tomtplats uppföras närmare gränsen än 6 meter. Den sökta åtgärden, tillbyggnad av altan som stäcker sig 4 meter från grannen, strider mot dp. Byggnaden uppfördes före planens tillkomst och är planstridig. Altanen är uppförd i anslutning tillväggpartiet utmed södersidan. Grannen klagar över bl.a. insyn. KR ansåg att insyn är svår att undvika på så relativt sett begränsade tomtytor där marken sluttar. Insyn i sig är därför inget skäl att vägra bygglov för altan. Däremot är avståndet 4 meter mot föreskrivna 6 meter inte att betrakta som en mindre avvikelse. Beslutet om bygglov upphävdes.
Mindre avvikelse, punktprickad mark och underrättelseskyldighet. PBL 8:11 och 8:22.
KR i Stockholm 2000-11-13 (mål nr 6374-2000, avd 3)
Byggnadsnämnden hade meddelat bygglov för åtgärd på punktprickad mark och anförde i kammarrätten att ett avsteg var nödvändigt för att tomten över huvud taget skulle kunna bebyggas. Kammarrätten konstaterade att aktuell åtgärd innebar avvikelse från detaljplan och att klagande bort beretts tillfälle att ta del av kompletterande bygglovshandlingar varför nämnden inte fullgjort sin underrättelseskyldighet. Vidare konstaterade kammarrätten att detta innebar att det fanns skäl att återförvisa målet till nämnden men att det emellertid fanns skäl för kammarrätten att gå in på sakprövning. Kammarrätten fann därvid att högsta byggnadsarea överskridits och att denna inte var att anse som en mindre avvikelse.
Fyra parhus byggda på en tomt. PBL 3 kap.
KR Gbg 2000-11-17 (mål 3501-2000, avd 2)
Dp föreskrev att byggnadsarean högst fick vara 100 kvm per tomt. Då byggnadsarean uppgick här till 500 kvm stred byggnationen mot planen. Om man ska bygga enligt planen måste man dela upp tomten i 4 fastigheter. Att planens syfte var att medge denna typ av bebyggelse medförde inte att bygglov kan beviljas som mindre avvikelse från planen. Dvs. avvikelsen var för stor. Bygglovet undanröjdes.
Balkong. PBL 8:1 och 3:1.
KR Gbg 2000-12-15 (mål 4194-1999,avd 1)
KR utgick från definitionen i SS02 10 53 vid beräkningen om balkongen skulle räknas in i byggnadsarean eller ej. Man kom fram till att den skulle ingå och eftersom den högsta tillåtna byggnadsarean enligt dp överskreds så beviljades inte bygglov för balkong.
Trädäck. Mindre avvikelse? Anpassningskrav? PBL 8:11 och 3:1. (PT behövdes ej, före 960501)
KR i Stockholm 1999-02-02 (mål nr 1426-1996, avd 6)
Byggnadsnämnden beviljade bygglov för ett trädäck som med 36 kvadratmeter överskred högsta tillåtna byggnadsarea samt låg 2,5 meter från tomtgräns och på sina ställen vilade på pelare som var ca 3 meter höga. Närmsta tillåtna avstånd till tomtgräns var 4,5 meter. Kammarrätten fann att det inte kunde vara fråga om en mindre avvikelse samt anslöt sig till länsstyrelsens bedömning att trädäcket inte uppfyllde anpassningskravet i PBL 3:1. Hinder för bygglov förelåg därför.
Tillbyggnad av altan och balkong. Betydande olägenheter för omgivningen och estetiskt tilltalande? PBL 3:1 och 3:2.
KR i Göteborg 1999-06-23 (mål nr 1769-1999, avd 5)
Sedan byggnadsnämnden beviljat bygglov för bl.a. altan och balkong överklagade en granne. Bl.a. skulle balkongen placeras 40 cm från tomtgränsen. Kammarrätten konstaterade att man från den aktuella altanen kunde se över till grannens hus och tomt men att sikten till stor del skymdes av uppvuxen vegetation, i vart fall sommartid. Vidare konstaterades att det någon insynsmöjlighet från altanen in på grannens övervåning inte förelåg. Kammarrätten fann vid en sammantagen bedömning att det beviljade bygglovet inte anses strida mot bestämmelserna i 3:1 och 3:2 PBL.
Är byggnad att anse som komplementbyggnad? Ska grannarna höras? PBL 8:13, 8:4 och 8:22.
KR i Jönköping 1999-10-18 (mål nr 4227-1998, avd 3)
Byggnadsnämnden beviljade bygglov dels för tillbyggnad av enbostadshus samt ersättning av mindre uthusbyggnad med en ny byggnad, dels för ändrat utseende av fasader på uthusbyggnaden. Området saknade detaljplan och områdesbestämmelser. Däremot förelåg s.k. samlad bebyggelse. Grannarna, som inte hade hörts innan bygglovsärendena prövades, överklagade vad avsåg ersättandet av en mindre uthusbyggnad med ny byggnad. Den aktuella uthusbyggnaden var 56 kvm och uppförd i två våningsplan med ateljé på övervåningen. Efter tillbyggnaden av bostadshuset med 44 kvm blev ytan av den byggnaden ca 120 kvm. Kammarrätten fann att byggnaden med hänsyn till uthuset storlek inte kunde hänföras till en komplementbyggnad. Grannarna borde därmed ha hörts innan beslutet om bygglov fattades. Målet återförvisades till byggnadsnämnden.
Medgivande till placering av garage och om garage är att betrakta som komplementbyggnad? PBL 8:4.
KR i Göteborg 1999-10-26 (mål nr 1084-1999, avd 3)
Byggnadsnämnden beslutade att den komplementbyggnad som sökanden ville uppföra i form av ett garage utgjorde en sådan byggnad som inte erfordrade bygglov. Nämnden ansåg att grannen hade lämnat sitt medgivande till byggnadens placering och att förutsättningarna i övrigt var uppfyllda för bygglovsbefrielse. Grannen överklagade och anförde att han inte hade lämnat sitt medgivande till byggnationen och att intyget var falskt. Kammarrätten ansåg inte att vad grannen anfört utgjorde tillräckliga skäl att frånkänna intyget giltighet. Uppgifterna i intyget borde därför ligga till grund för att grannen lämnat medgivande till byggnadens placering. Vidare ansåg kammarrätten att utredningen i målet inte gav anledning till annan bedömning än att byggnaden var att betrakta som en komplementbyggnad. Bygglov ansågs därför inte behövas.
Tillbyggnad av uterum. Betydande olägenhet? PBL 8:11, 3:2 och 3:3. (PT behövdes ej, före 960501)
KR i Göteborg 1999-10-28 (mål nr 8036-1996, avd 3)
Byggnadsnämnden beslutade att bevilja bygglov för tillbyggnad av väderskyddad uteplats. Enligt detaljplanen fick fastigheten endast bebyggas med radhus. I detaljplanen fanns ett tillägg till planbestämmelsen att det inte krävdes bygglov för mindre om- och tillbyggnader under förutsättningar att berörda grannar hade hörts och samfälligheten hade lämnat sitt medgivande. En granne motsatte sig åtgärden och överklagade beslutet. Länsstyrelsen ansåg att tillbyggnaden var ett sådant rum som var bygglovsbefriat i planen och att den aktuella typen av tillbyggnad var vanlig i området. Vidare ansåg länsstyrelsen att tillbygganden inte kunde medföra betydande olägenheter för grannarna. Överklagandet lämnades utan bifall. Kammarrätten instämde i länsstyrelsens bedömning.
Placering av garage. Särskilda skäl för avsteg från bestämmelse om 4,5 meter från tomtgräns? PBL 17:4 och BS 39 §. (PT behövdes ej, före 960501)
KR i Sundsvall 1999-11-10 (mål nr 3501-1995, avd 2)
Byggnadsnämnden avslog en ansökan om bygglov för ett garage som skulle förläggas 0,55 meter från tomtgränsen och ca 5 meter från grannens bostadsbyggnad. För området fanns en stadsplan som gällde som detaljplan. Föreskrift saknades i planen varför byggnaden enligt 39 § BS ej fick placeras närmre gränsen än 4,5 meter. Kammarrätten fann inte att sådana särskilda skäl förelåg för att medge undantag från bestämmelsen. Detta främst p.g.a. de alternativa placeringsmöjligheter som fanns men också eftersom avsedd placering skulle medföra men för grannen.
Mindre avvikelse? Area och tomtgräns. PBL 8:11. (ej PT, före 960501)
KR Göteborg 1998-03-04 (mål 950-1997 avd 1)
Inom dp. Inte bygga närmare tomtgränsen än 1,5 m. Aktuell förrådsbyggnad låg 1,1 m från gränsen. Enligt dp inte tillåtet bygga större yta än 124,75 kvm, aktuellt förråd överstiger med 10.3 kvm (=8,3 %). Lst ansåg inte detta vara mindre avvikelse enligt 8:11. KR instämde i Lst bedömning.
Anders
Bygglov för uterum, mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR Gbg 2000-05-27 (mål 14-2000, avd 2)
Inom dp som säger att man inte får bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Det aktuella uterummet är tänkt att placeras 0,9 m från tomtgränsen. har ett utseende och läge som stör de klagande grannarna. KR konstaterade att uterummet är placerat i strid mot dp, dvs för nära tomtgränsen. På de små tomterna som finns i området ansågs uterummets placering och storlek, 34,8 kvm, inte skäl att undanta från regeln om närmare placering till tomtgränsen. Dessutom överskreds den sammanlagda arena med 11,5 kvm. Sammanlagt kan det inte vara fråga om mindre avvikelse enligt 8:11.
Tillbyggnad; byggnadsarea. Mindre avvikelse? PBL 8:11.
KR i Stockholm 2000-05-30 (mål nr 2236-1996, avd 3)
Enligt gällande plan fick huvudbyggnad inte uppta större byggnadsarea än 60 kvadratmeter. Befintlig byggnad bestod av en storstuga om 42 kvadratmeter, ett toalettutrymme om 8 kvadratmeter och en glasveranda om 13 kvadratmeter. Tillkommande tillbyggnad hade en byggnadsarea om 14 kvadratmeter. Byggnaden skulle därmed komma att få en byggnadsarea om 77 kvadratmeter, vilket var en avvikelse med 17 kvadratmeter eller ca 28 procent mot planen, vilket av länsstyrelsen inte ansågs som en mindre avvikelse. Kammarrätten fann inte skäl att frångå länsstyrelsens bedömning.
Tillbyggnad av altan. Mindre avvikelse. PBL 8:11.
KR i Göteborg 2000-11-09 (mål nr 6615-1999, avd 3)
Enligt detaljplan får inte byggnad i trä med två våningar som inte är uppförd i gräns mot grannens tomtplats uppföras närmare gränsen än 6 meter. Den sökta åtgärden, tillbyggnad av altan som stäcker sig 4 meter från grannen, strider mot dp. Byggnaden uppfördes före planens tillkomst och är planstridig. Altanen är uppförd i anslutning tillväggpartiet utmed södersidan. Grannen klagar över bl.a. insyn. KR ansåg att insyn är svår att undvika på så relativt sett begränsade tomtytor där marken sluttar. Insyn i sig är därför inget skäl att vägra bygglov för altan. Däremot är avståndet 4 meter mot föreskrivna 6 meter inte att betrakta som en mindre avvikelse. Beslutet om bygglov upphävdes.
Mindre avvikelse, punktprickad mark och underrättelseskyldighet. PBL 8:11 och 8:22.
KR i Stockholm 2000-11-13 (mål nr 6374-2000, avd 3)
Byggnadsnämnden hade meddelat bygglov för åtgärd på punktprickad mark och anförde i kammarrätten att ett avsteg var nödvändigt för att tomten över huvud taget skulle kunna bebyggas. Kammarrätten konstaterade att aktuell åtgärd innebar avvikelse från detaljplan och att klagande bort beretts tillfälle att ta del av kompletterande bygglovshandlingar varför nämnden inte fullgjort sin underrättelseskyldighet. Vidare konstaterade kammarrätten att detta innebar att det fanns skäl att återförvisa målet till nämnden men att det emellertid fanns skäl för kammarrätten att gå in på sakprövning. Kammarrätten fann därvid att högsta byggnadsarea överskridits och att denna inte var att anse som en mindre avvikelse.
Fyra parhus byggda på en tomt. PBL 3 kap.
KR Gbg 2000-11-17 (mål 3501-2000, avd 2)
Dp föreskrev att byggnadsarean högst fick vara 100 kvm per tomt. Då byggnadsarean uppgick här till 500 kvm stred byggnationen mot planen. Om man ska bygga enligt planen måste man dela upp tomten i 4 fastigheter. Att planens syfte var att medge denna typ av bebyggelse medförde inte att bygglov kan beviljas som mindre avvikelse från planen. Dvs. avvikelsen var för stor. Bygglovet undanröjdes.
Balkong. PBL 8:1 och 3:1.
KR Gbg 2000-12-15 (mål 4194-1999,avd 1)
KR utgick från definitionen i SS02 10 53 vid beräkningen om balkongen skulle räknas in i byggnadsarean eller ej. Man kom fram till att den skulle ingå och eftersom den högsta tillåtna byggnadsarean enligt dp överskreds så beviljades inte bygglov för balkong.
Trädäck. Mindre avvikelse? Anpassningskrav? PBL 8:11 och 3:1. (PT behövdes ej, före 960501)
KR i Stockholm 1999-02-02 (mål nr 1426-1996, avd 6)
Byggnadsnämnden beviljade bygglov för ett trädäck som med 36 kvadratmeter överskred högsta tillåtna byggnadsarea samt låg 2,5 meter från tomtgräns och på sina ställen vilade på pelare som var ca 3 meter höga. Närmsta tillåtna avstånd till tomtgräns var 4,5 meter. Kammarrätten fann att det inte kunde vara fråga om en mindre avvikelse samt anslöt sig till länsstyrelsens bedömning att trädäcket inte uppfyllde anpassningskravet i PBL 3:1. Hinder för bygglov förelåg därför.
Tillbyggnad av altan och balkong. Betydande olägenheter för omgivningen och estetiskt tilltalande? PBL 3:1 och 3:2.
KR i Göteborg 1999-06-23 (mål nr 1769-1999, avd 5)
Sedan byggnadsnämnden beviljat bygglov för bl.a. altan och balkong överklagade en granne. Bl.a. skulle balkongen placeras 40 cm från tomtgränsen. Kammarrätten konstaterade att man från den aktuella altanen kunde se över till grannens hus och tomt men att sikten till stor del skymdes av uppvuxen vegetation, i vart fall sommartid. Vidare konstaterades att det någon insynsmöjlighet från altanen in på grannens övervåning inte förelåg. Kammarrätten fann vid en sammantagen bedömning att det beviljade bygglovet inte anses strida mot bestämmelserna i 3:1 och 3:2 PBL.
Är byggnad att anse som komplementbyggnad? Ska grannarna höras? PBL 8:13, 8:4 och 8:22.
KR i Jönköping 1999-10-18 (mål nr 4227-1998, avd 3)
Byggnadsnämnden beviljade bygglov dels för tillbyggnad av enbostadshus samt ersättning av mindre uthusbyggnad med en ny byggnad, dels för ändrat utseende av fasader på uthusbyggnaden. Området saknade detaljplan och områdesbestämmelser. Däremot förelåg s.k. samlad bebyggelse. Grannarna, som inte hade hörts innan bygglovsärendena prövades, överklagade vad avsåg ersättandet av en mindre uthusbyggnad med ny byggnad. Den aktuella uthusbyggnaden var 56 kvm och uppförd i två våningsplan med ateljé på övervåningen. Efter tillbyggnaden av bostadshuset med 44 kvm blev ytan av den byggnaden ca 120 kvm. Kammarrätten fann att byggnaden med hänsyn till uthuset storlek inte kunde hänföras till en komplementbyggnad. Grannarna borde därmed ha hörts innan beslutet om bygglov fattades. Målet återförvisades till byggnadsnämnden.
Medgivande till placering av garage och om garage är att betrakta som komplementbyggnad? PBL 8:4.
KR i Göteborg 1999-10-26 (mål nr 1084-1999, avd 3)
Byggnadsnämnden beslutade att den komplementbyggnad som sökanden ville uppföra i form av ett garage utgjorde en sådan byggnad som inte erfordrade bygglov. Nämnden ansåg att grannen hade lämnat sitt medgivande till byggnadens placering och att förutsättningarna i övrigt var uppfyllda för bygglovsbefrielse. Grannen överklagade och anförde att han inte hade lämnat sitt medgivande till byggnationen och att intyget var falskt. Kammarrätten ansåg inte att vad grannen anfört utgjorde tillräckliga skäl att frånkänna intyget giltighet. Uppgifterna i intyget borde därför ligga till grund för att grannen lämnat medgivande till byggnadens placering. Vidare ansåg kammarrätten att utredningen i målet inte gav anledning till annan bedömning än att byggnaden var att betrakta som en komplementbyggnad. Bygglov ansågs därför inte behövas.
Tillbyggnad av uterum. Betydande olägenhet? PBL 8:11, 3:2 och 3:3. (PT behövdes ej, före 960501)
KR i Göteborg 1999-10-28 (mål nr 8036-1996, avd 3)
Byggnadsnämnden beslutade att bevilja bygglov för tillbyggnad av väderskyddad uteplats. Enligt detaljplanen fick fastigheten endast bebyggas med radhus. I detaljplanen fanns ett tillägg till planbestämmelsen att det inte krävdes bygglov för mindre om- och tillbyggnader under förutsättningar att berörda grannar hade hörts och samfälligheten hade lämnat sitt medgivande. En granne motsatte sig åtgärden och överklagade beslutet. Länsstyrelsen ansåg att tillbyggnaden var ett sådant rum som var bygglovsbefriat i planen och att den aktuella typen av tillbyggnad var vanlig i området. Vidare ansåg länsstyrelsen att tillbygganden inte kunde medföra betydande olägenheter för grannarna. Överklagandet lämnades utan bifall. Kammarrätten instämde i länsstyrelsens bedömning.
Placering av garage. Särskilda skäl för avsteg från bestämmelse om 4,5 meter från tomtgräns? PBL 17:4 och BS 39 §. (PT behövdes ej, före 960501)
KR i Sundsvall 1999-11-10 (mål nr 3501-1995, avd 2)
Byggnadsnämnden avslog en ansökan om bygglov för ett garage som skulle förläggas 0,55 meter från tomtgränsen och ca 5 meter från grannens bostadsbyggnad. För området fanns en stadsplan som gällde som detaljplan. Föreskrift saknades i planen varför byggnaden enligt 39 § BS ej fick placeras närmre gränsen än 4,5 meter. Kammarrätten fann inte att sådana särskilda skäl förelåg för att medge undantag från bestämmelsen. Detta främst p.g.a. de alternativa placeringsmöjligheter som fanns men också eftersom avsedd placering skulle medföra men för grannen.
Mindre avvikelse? Area och tomtgräns. PBL 8:11. (ej PT, före 960501)
KR Göteborg 1998-03-04 (mål 950-1997 avd 1)
Inom dp. Inte bygga närmare tomtgränsen än 1,5 m. Aktuell förrådsbyggnad låg 1,1 m från gränsen. Enligt dp inte tillåtet bygga större yta än 124,75 kvm, aktuellt förråd överstiger med 10.3 kvm (=8,3 %). Lst ansåg inte detta vara mindre avvikelse enligt 8:11. KR instämde i Lst bedömning.
Anders
Behöver grannarna höras om man gör en mindre avvikelse på byggnadsytan?
Första rättsinstansen, dvs den kommunala byggnadsnämnden, bedömer vad som kan anses vara mindre avvikelse inom detaljplaneområde. Byggnation närmare tomtgräns än 4.5 m mot grannfastigheter och väg är alltid avvikelse mot detaljplan om inte detaljplanen anger annan avståndsgräns. Mot grannfastighet skall vid sådan avvikelse samtliga berörda och lagfarna sakägare höras.
Ur ovanstående rättsfall kan utläsas att vid överklagande i andra, tredje och fjärde rättsinstanserna kan bedömningarna om vad som är mindre avvikelse skilja. Det är både villkor och omständigheter som vägs in vid olika bedömningar och som medför att begreppet "mindre avvikelse" är flytande och svårbestämbart från ärende till ärende.
Anders
Ur ovanstående rättsfall kan utläsas att vid överklagande i andra, tredje och fjärde rättsinstanserna kan bedömningarna om vad som är mindre avvikelse skilja. Det är både villkor och omständigheter som vägs in vid olika bedömningar och som medför att begreppet "mindre avvikelse" är flytande och svårbestämbart från ärende till ärende.
Anders
Jag har inte tänkt gå närmare än 4,5 meter, men man får bara bebygga en fjärdedel av tomten, om man överstiger detta och kommunen tycker det är ok (mindre avvikelse) måste då grannarna höras?
alltså en tomt är 30*30meter då får man ha 225kvm byggnadsyta, men om man tar bort 5 meter runt om blir det ju 20*20m alltså 400kvm så man kan ju få plats med ett större hus än 225kvm inom denna yta...
alltså en tomt är 30*30meter då får man ha 225kvm byggnadsyta, men om man tar bort 5 meter runt om blir det ju 20*20m alltså 400kvm så man kan ju få plats med ett större hus än 225kvm inom denna yta...
Om ditt första exempel är riktigt så representerar det en byggrätt med 25% av tomtarean. Normalfallet är 20% men kan variera. Reduceras tomtarean med avstyckning är fortfarande den lagakraftvunna detaljplanen gällande och används, och den som reglerar byggrätt med såväl byggarea (yta) som bruttoarea (volym).
Jag besvarade inte din fråga om grannar skall höras inför din bygglovprövning som kan medge mindre avvikelse mot detaljplan, översiktsplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Jag gör därför i efterhand följande tillägg.
Det är engagemang och noggrannhet, kunskap och erfarenhet hos handläggaren av din ansökan om bygglov som avgör om det finns anledning att inhämta granneyttrande hos dem som kan vara sakägare och som på något sätt kan anses vara berörda av din byggnation. Att bereda ett byggärende väl är en av förutsättningarna för att minska benägenheten att överklaga med tidskrävande processer. Grannar som kan hävda att de är berörda, och som sakligt sett fastställs vara berörda av byggnationen, har talerätt att framlägga erinran mot byggnationen enligt Europakonventionens krav i de mänskliga rättigheterna och därigenom Svensk Lag. Oavsett om man har hörts angående ett bygglov har man rätt att överklaga såvida bestämmelserna i 22 § Förvaltningslagen är uppfyllda. Rätten att komma till tals är en viktig del i plan- och byggprocessen. När PBL kom för nu mer än 20 år sedan fick medborgarinflytandet en stärkt ställning och kraven på processen fram till beslut stärktes.
Sedan PBL:s tillkomst har det skett förändringar av lagen men inte förrän nu på 2000-talet har det skett en större översyn av lagen. Lagstiftarens övergripande mål har varit att effektivisera beslutsprocessen samtidigt som rättsäkerheten och medborgarinflytandet säkerställs och utvecklas. Det har handlat om att förenkla systemet utan att åsidosätta angelägna enskilda intressen och samhällsintressen. Strävan har varit att effektivitet inte får gå utöver möjligheterna till insyn och inflytande, att förbättra kommuniceringen och för att bygglov ska vinna laga kraft.
Det som ständigt behöver vidareutvecklas men som inte kräver några lagändringar är utvecklingen av dialogen med medborgarna. Ur den dialogen mellan dig och din kommunala förvaltning avgörs både krav och lämplighet om grannar ska höras i prövningen av ditt byggärende.
Anders
Jag besvarade inte din fråga om grannar skall höras inför din bygglovprövning som kan medge mindre avvikelse mot detaljplan, översiktsplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Jag gör därför i efterhand följande tillägg.
Det är engagemang och noggrannhet, kunskap och erfarenhet hos handläggaren av din ansökan om bygglov som avgör om det finns anledning att inhämta granneyttrande hos dem som kan vara sakägare och som på något sätt kan anses vara berörda av din byggnation. Att bereda ett byggärende väl är en av förutsättningarna för att minska benägenheten att överklaga med tidskrävande processer. Grannar som kan hävda att de är berörda, och som sakligt sett fastställs vara berörda av byggnationen, har talerätt att framlägga erinran mot byggnationen enligt Europakonventionens krav i de mänskliga rättigheterna och därigenom Svensk Lag. Oavsett om man har hörts angående ett bygglov har man rätt att överklaga såvida bestämmelserna i 22 § Förvaltningslagen är uppfyllda. Rätten att komma till tals är en viktig del i plan- och byggprocessen. När PBL kom för nu mer än 20 år sedan fick medborgarinflytandet en stärkt ställning och kraven på processen fram till beslut stärktes.
Sedan PBL:s tillkomst har det skett förändringar av lagen men inte förrän nu på 2000-talet har det skett en större översyn av lagen. Lagstiftarens övergripande mål har varit att effektivisera beslutsprocessen samtidigt som rättsäkerheten och medborgarinflytandet säkerställs och utvecklas. Det har handlat om att förenkla systemet utan att åsidosätta angelägna enskilda intressen och samhällsintressen. Strävan har varit att effektivitet inte får gå utöver möjligheterna till insyn och inflytande, att förbättra kommuniceringen och för att bygglov ska vinna laga kraft.
Det som ständigt behöver vidareutvecklas men som inte kräver några lagändringar är utvecklingen av dialogen med medborgarna. Ur den dialogen mellan dig och din kommunala förvaltning avgörs både krav och lämplighet om grannar ska höras i prövningen av ditt byggärende.
Anders