Fast även om de argumenterar för timbaserad effekttaxa vs. 15-minutersbaserad så håller jag med @fiskbuggaren att det man läser mellan raderna är att de inte ser någon bra koppling mellan en timbaserad effektavgift och dimensioneringen av elnätet heller.D Daniel 109 skrev:
Jag läser något helt annat mellan raderna.
Om just timme är rätt upplösning kan säkert diskuteras. Men att någon typ av effektavgift är rimlig ser jag inget som motsäger. Hur menar ni att debiteringen borde vara?
Om just timme är rätt upplösning kan säkert diskuteras. Men att någon typ av effektavgift är rimlig ser jag inget som motsäger. Hur menar ni att debiteringen borde vara?
Hej HenrikHuslöseH HenrikHuslöse skrev:
Du skrev ”Jag pratade nyligen med några unga konstruktörer som skulle uppgradera en gammal kraftledning. Deras förslag var i princip identiskt med den ledning som byggdes för 70-80 år sedan.”
Här har du en artikel som visar att även Svenska kraftnät anser att vi även fortsättningsvis skall bygga våra kraftledningar med beprövad teknik som på ett utmärkt sätt klarat 70–80 års drift. Detta för att kunna behålla en fungerande elkraftförsörjning till rimligt låga priser.
”Här ska största bygget av ny elledning gå” https://www.dn.se/ekonomi/har-ska-storsta-bygget-av-ny-elledning-ga/
Det vi behöver är kunniga elkraftingenjörer som vet hur vi bygger en fungerande elkraftförsörjning till rimligt låga priser.
Du skrev även ”Elkraftteknik som koncept är inte svårare än att en intresserad lekman kan sätta sig in i saken. Om man ska konstruera en HVDC-brytare eller beräkna påverkan på nätet när en stamledning fallerar så krävs det djup kompetens, men inte för att förstå de enkla övergripande sambanden.”
För den som är insatt i elkraftteknik så är ämnet inte speciellt komplicerat och för dessa framstår inte valet av friledning vid den nya kraftledningen som konstigt.
En eventuell diskussion kan vi ta i en annan tråd.
Redigerat:
Om du kan hålla ned din elförbrukning till 3kW kontinuerligt hela januari pga att du eldar i kamin så får du betala effektavgift för januari motsvarande denna nivå, 3kW.J jonaserik skrev:
Om du är bortrest hela februari och då kontinuerligt förbrukar 5kW pga elpatron under denna månad så får du betala effektavgift för februari motsvarande denna nivå, 5kW.
Om du istället reser bort i mitten av janauari och är borta en månad och under dessa fyra veckor fördelade över både januari och februari förbrukar 5kW kontinuerligt så får du betala effekttaxa för både januari och februari motsvarande 5kW.
I Sollentuna kommun har man en hög effektavgift vintertid om 122.92kr/kW, så där blir upplägget att resa bort en månad med start från mitten av januari närmare 250kr dyrare gentemot om du är bortrest bara under en specifik kalendermånad. Något att tänka på inför framtida semesterplanering!😉
Det kan väl i och för sig förvisso vara rimligt, men å andra sidan är dagens säkringstariff också en form av effektavgift som, enligt min mening, bättre avspeglar den kostnadsdrivande dimensioneringen av elnätet. I ett principiellt perspektiv - det är möjligt att det borde vara en annan upplösning och fördelningsfaktor även där.D Daniel 109 skrev:
Hej cpalmC cpalm skrev:
Som jag ser det så ersätter en effektavgift till stor del dagens säkringstariffer, med skillnaden att den ger större möjligheter för elanvändaren att påverka (sänka) kostnaden. Det blir en dynamisk (anpassad) kostnad utifrån hur ”hårt” man nyttjar elnätet.
Själva säkringen frigörs nu som ett kortslutning/överlastskydd för själva serviskabeln till huset.
Jag delar den uppfattningen, men jag inser också att den kostnadsdrivande dimensioneringen av elnätet, oavsett nivå, inte har det minsta inslag av denna dynamik.M Martin Lundmark skrev:
Det är, som sagt, inte så att nätägarna kontinuerligt anpassar kablar och transformatorer upp och ner utifrån vilken last som gäller just denna månad. Nätet är, och måste vara, dimensionerat utifrån den mer långsiktiga maxlasten.
Säkringen begränsar effekten på en tid på sekunder eller minuter beroende på hur man ser det. Kom vi inte nyss fram till att 15min var för kort tid för att ge ett vettigt värde för nätdimentionering?C cpalm skrev:
Hej cpalmC cpalm skrev:
Lämpligen så bygger man elnät till villor för 50 års funktion gärna mer. Med kännedom om att ombyggnad av redan byggda elnät kostar mycket.
Jag bor i ett ca 58 år gammalt bostadsområde dimensionerat för elvärme och – 34 graders utomhustemperatur (ca 15 kW i elvärmebehov). När jag köpte huset far ca 30 år sedan hade det de 25 A abonnemangssäkringar som behövdes för den elvärmen.
Idag med bergvärme utan elspets och klarar -34 grader utomhustemperatur med ca 5,3 kW elkraft (ca 8 A ström) för att värma huset. Jag betalar idag 5 190 kr/år för 16 A säkringar som är minsta storleken, 25 A säkringar kostar 9 060 kr/år.
På 58 år är rimligen elnätet till mitt hus avskrivet nu skall det elnätet underhållas och förvaltas. Jag ser då en möjlighet att de insatser jag och många av mina grannar gjort för att sänka elbehovet kan innebära att fler (nybyggda) villor kan anslutas till det befintliga distributionsnätet. Därmed kan kostnader spridas på fler elanvändare när elnätet förvaltas.
När det gäller maxlasten så finns olika typer av sammanlagring i denna typ av nät.
Om du tittar på nätägaren Vattenfalls synpunkter i inlägg #86 (och #87) i denna tråd så kan vi bland annat läsa; "I det kundnära nätet är kundens eget maxuttag i större utsträckning dimensionerande för nätet. För servisen är kundens maxuttag helt dimensionerande och längre upp i nätet sker en sammanlagring mellan kunder av samma karaktär, t.ex. villakunder. Efter nätstationen är denna typ av sammanlagring fullbordad. I det centrala nätet blandas kunder av olika karaktär, t.ex. villakunder och industri, vilket gör att en fortsatt sammanlagring kan ske. I denna del av nätet är kundens andel av det centrala nätets maxeffekt dimensionerande för nätet.
3 Utnyttjningstiden är kundens energiförbrukning dividerat med kundens maxeffekt. Kunder med korta utnyttjningstider har under korta tider höga effektuttag och kunder med långa utnyttjningstider ligger under en större del av tiden nära sin maxeffekt. För kunder med kort utnyttjningstid gäller en mycket god sammanlagring. Omvänt har kunder med lång utnyttjningstid en sämre sammanlagring.”
Jag tror att mina långsiktiga åtgärder för att både sänka elenergianvändningen och toppeffekten till villan innebär att mina elnätskostnader rimligen inte blir större med effektavgifter sett över ett år. Det är dock rimligt att 3-5 vintermånader är dyrare medan övriga året har lägre månadskostnader.
Jag är medveten om att elnätskostnaderna fördelas över alla elnätskunder (som kan vara indelade i olika kundtyper) i mitt elnätsbolags hela nätområde (stad som landsbygd).
Redigerat:
Jamen om jag inte är ute helt fel nu. Var/är det s.k. snittet då, är det inte så om att jag ligger konstant på ett uttag 24/7 och absolut inte går över det. Ska jag då bara betala vanlig nätavgift för uttaget som görs. Sen är det nog inte bara vi som eldar som kommer att straffas med extra avgifter. Och det är inte pengarna som gäller, utan antal kW. Det med Tiber och allt annat hamnar på skam då. Klart billigt per kW men väldigt många förbrukas och då kommer snittet att sticka som en raket upp i rymden och kosta många pengar. Så alla med lågpris och har koll på det är lurade, när dom börjar använda massor av kW på prisbilligt tid. Det är säker nätägarna medvetna om och håller tyst om det.K Kluffe skrev:
Du du betalar en effektavgift, i allmänhet baserat på högsta medeleffekten under några timmer. Sedan betalar du även en överföringsavgift för energin. Den är tänkt att på något sätt kopplas till elpriset.
Ser inte vad säkringens utlösningstid har med saken att göra. Servissäkringen avspeglar (med viss marginal så klart) vilken maxeffekt kunden långsiktigt önskar kunna ta ut och det är den nätägaren har att förhålla sig till i dimensioneringen av lokalnätet.D Daniel 109 skrev:
Jag kan se en "omvänd" poäng med att gå över till en tariff där jag kan "maxa" min servis men endast betala för den maxeffekt jag faktiskt utnyttjar. Dvs. säkra upp till, i mitt fall, 50 A utan extra kostnad. Men det är ju inte så de nya tarifferna är uppbyggda. Servissäkringen är fortfarande en hyfsat tung faktor i prismodellen.
Nej, det är bara servisledningen som möjligen dimensioneras efter maxeffekt. Sedan får du sammanslagningseffekter som gör att toppeffekten inte är väsentlig.
Även transformatorn närmast kunden är direkt dimensionerad utifrån säkringsstorleken, har jag själv erfarit.D Daniel 109 skrev:
Självklart har du sammanslagningseffekter som blir alltmer påtagliga ju högre upp i näthierarkin du kommer. Men det är likväl den "långsiktiga" maxeffekten i varje del av nätet som är dimensionerande. Tvärtom är det ju alltmer irrelevant om Svenne Banan drar igång bastun en Junikväll ju längre upp i nätet du kommer.
Ofta är det ju ett flertal kunder på en transformator. Då har du en sammanslagningseffekt även där.