Nä, MCB orkar sällan lösa elektromagnetiskt vid generatordrift om man inte har ett rejält elverk och små B4/B6 säkringar. Har man en dedikerad nödkraftcentral och kan man ju iofs dimmentionera ner säkringarna till verkliga behov för att undvika att hela anläggningen svartnar när överlast/kortslutningen löser överlastskyddet på elverket.M Martin Lundmark skrev:
Såhär har min hovelektriker hjälpt mig med en smidig och (tror jag) helt okej inkoppling av enfas elverk.
Det tomma fyrvägsuttaget uppe till höger är anslutet till ett intag på husets utsida.
Och så har jag fyra grupper med viktiga förbrukare som jag kan välja att flytta över vid strömavbrott.
Dessutom har jag en liknande lösning i pannrummet för panna laddomat och cirkpump enligt bild nedan.
Elverket kopplas till eget jordtag.
Batteriet går väl att ladda både med egenproducerad och med köpt el?T tompaah7503 skrev:
Man behöver då förstås ett större batteri för att klara ett längre strömavbrott när inte solpanelerna producerar så mycket.
Ja visst är det lite gambling med batteristorleken. Man får utgå från sin minsta dygnsförbrukning och se hur mycket sol det kommer de sämsta dagarna, sen försöka pussla ihop en sannolikhetskalkyl utifrån det.P pmd skrev:
Vid minsta förbrukning där vi fortfarande har hela elnätet inkopplat på fastigheten kan vi komma ner till ca 5 kWh/dygn. I snitt får vi runt 2 kWh / dygn från panelerna om de inte är snötäcka även i värsta fall. Det säger sig självt att det inte går ihop på längre sikt men vi klarar med detta flera dygn och vi kan börja släcka ner saker även i minimalläget för att spara elen till vattenpump och fåtal LED.
Hej tompaah7503T tompaah7503 skrev:
Just nu har vi -29 grader utomhus och nästan en meters snötäcke. Som jag bor så räknar jag inte med att kunna sätta upp solceller som är snöfria de kallaste och mörkaste vintermånaderna, när reservkraften behövs som bäst.
Och det är den perioden jag anser det viktigast att min reservkraft fungerar.
I ett tidigare inlägg (#27) här i tråden beskrev jag min reservkraft.
Idag (vid -29 grader) avläste jag att bergvärmepumpen (som saknar elspets) behöver ca 4 570 W för att hålla värmen i huset. Den varvtalsstyrda kompressorn matas just nu med ca 77 Hz så det finns lite kvar till maxvärdet som är inställt till 90 Hz.
Jag skulle kunna driva bergvärmepumpen, vid strömavbrott, med ett elverk men har valt att istället att värma huset genom att elda i de två spisinsatser jag har, och rotera vattnet i värmeelementen genom att driva cirkulationspumpen med reservkraft.
Jag har en separat enfas elcentral med jordfelsbrytare och fyra utgående grupper.
Genom att hålla ett lågt effektbehov till kyl/frys, frysbox, cirkulationspump, kommunikation, belysning etc. så räknar jag med att klara mig med att ladda mina batterier ca 3-4 tim/dygn, med en enfasgenerator. Jag tänker mig att klara upp till en vecka med 25-50 liter aspenbränsle som kan lagras flera år och som omsätts i gräsklippare.
Tiden kan naturligtvis färlängas om jag använder mera ved och aspenbränsle.
Batterierna är just nu fulladdade och invertern går på tomgång. Vid ett strömavbrott flyttar jag över de laster som jag prioriterar till inverterdrift.
En övergång från ordinarie matning till reservkraft vid strömavbrott, och sedan det omvända när den ordinarie matningen återkommer, måste ske på ett säkert sätt även om det är snöstorm och/eller kraftig kyla.
Genom att ha en separat elcentral för reservkraft så kan både omkoppling och felsökning ske på ett säkert sätt även i den ”stressade situation” som ett strömavbrott innebär.
Dessutom är det inte orimligt att jag kan mata alla de laster ”som jag prioriterar” under längre perioder via reservkraftnätet vars batterier kontinuerligt har underhållsladdning.
Vid strömavbrott får jag då en avbrottsfri (sömnfri) övergång till reservkraftdrift och de extra förlusterna är inte så stora.
Redigerat:
Låter som en bra och genomtänkt lösning för dig.
Vi har 6 byggnader på totalt 1000 kvm på fastigheten med nedgrävda kablar emellan. Att ha ett separat reservkraftsnät är inte möjligt för oss utan enorma extra kostnader, med dubbelt kablage och dubbla centraler i alla hus. Vi behöver en lösning som kan köra ödrift på det ordinära och befintliga nätet, vilket vi också ordnade.
Vi har 6 byggnader på totalt 1000 kvm på fastigheten med nedgrävda kablar emellan. Att ha ett separat reservkraftsnät är inte möjligt för oss utan enorma extra kostnader, med dubbelt kablage och dubbla centraler i alla hus. Vi behöver en lösning som kan köra ödrift på det ordinära och befintliga nätet, vilket vi också ordnade.
Reservkraft kräver inte dubbla matningar och centraler utan fungerar fint med reservkraftsomkopplare som möjliggör användandet av sin befintliga elutrustning i huset…
Hej RejälR Rejäl skrev:
Det är absolut enklast att driva anläggningen via elverk och koppla om via reservkraftomkopplare.
Det kostar dock en slant och kräver en volym av diesel som kan lagras och omsättas.
Normalt klarar ett trefas elverk, inte av stora enfaslaster, max 1/3 av märkeffekten och då kan, vid last, fasspänningarna öka/minska olika på de olika faserna. Generatorns spänningsreglering kan inte hantera faserna separat.
De flesta laster vi har idag är enfaslaster. Min spis är kopplad på två faser men spisen är därmed inte en tvåfasig last utan är två enfaslaster, på upp till 16A.
Dessutom får man komma ihåg att vid kortslutning så behöver elverket vara stort om det skall klara av att lösa ut säkringar och det inte blir mörkt överallt.
Har man kopplat över till reservkraft och då får en ny mörkläggning (ett nytt strömavbrott) då gäller det att kunna felsöka i mörkret och under stress. Rimligen så är det då svårt att få hjälp av jouren… 😊
Hej Martin.M Martin Lundmark skrev:
Hade en Honda ECMT 7000 i mitt förra hus och kunde driva kök och en mindre mängd annat så att man kunde använda toan mm..
Men enligt dina utsagor så borde det inte gått?
https://www.proffsmagasinet.se/el-b.../elverk/elverk/honda-ecmt-7000-elverk-1540009
https://kvanumsjarn.se/product.html/reservkraftsomkopplare-ri-32
Hej RejälR Rejäl skrev:
Om det Honda elverk som du hänvisar till (HONDA ECMT 7000) kan vi bland annat läsa; ”kan ställas in för enfas (230 V) och trefas (400 V). Maxeffekten vid enfas är 4000 W och 7000 W vid trefas.”
Detta är vad tillverkaren anger att elverket klarar. Du kan naturligtvis på egen risk lasta annorlunda.
Kopplas det för trefas då kan det max leverera 7000 W (resistiv last) det innebär som max en fasström på ca 10 A. Tillverkaren anger att elverket kontinuerligt kan leverera 6500 W (9,4 A) i resistiv trefaslast last.
Har du elverket kopplat för trefaslast då kan du normalt inte kontinuerligt lasta elverket med mer än 9,4 A per fas, innan spänningarna kan bli alltför olika på de tre faserna. Eller att fasströmmarna är för stora.
Det är inte säkert att jag kan använda min spis (när elverket levererar trefas) som behöver upp till 16 A när jag t.ex. värmer vatten eller använda min ugn som även den kräver upp till 16 A när den värmer upp.
Det kan gå bra, i alla fall en stund. Men det kan även bli så elverket kopplar ifrån, eller att spänningarna på de andra två faserna blir olämpligt höga eller låga för enfaslaster kopplade dit.
Det är definitivt olämpligt att ansluta en vanlig (kortsluten) trefasmotor till elverket samtidigt med stora enfaslaster.
Kopplas elverket om, för att enbart leverera till enfaslaster (230 V), då kan det kontinuerligt leverera 3600 W (15,6 A) i en resistiv last. Men då kan du bara lasta med enfaslaster, d.v.s. på en fas.
Ok då är inte teorin desamma som verkligheten, hos oss använde vi den som trefas och det funkade bra att laga mat samt kyl o frys, belysning mm. Användes samtidigt…M Martin Lundmark skrev:
Jag ser inte riktigt vad du och @Martin Lundmark skriver som är oförenligt. Det finns otaliga gånger då man använder spisen utan att det går 16A. Det finns otaliga gånger då man överbelastar en apparat utan att den går sönder. Att det fungerade för dig är ju inte detsamma som att det alltid fungerar att gå utanför tillverkarens specifikation.R Rejäl skrev:
jag har svarat honom då han skrev till mig, passar det inte dig så kan du avstå att läsa..A Avemo skrev:
Nu är det ju ett forum där alla kan läsa. Och det passar mig. Det är därför jag läser. Din erfarenhet att nämnda elverk klarade nämnda belastning kan givetvis vara användbart för dem som läser här. Men uppgiften att det kanske går utanför tillverkarens specifikation kan också vara användbar.R Rejäl skrev:
Hej RejälR Rejäl skrev:
När man bygger reservkraft då bygger man för att kliva i en ”livbåt” vid ett strömavbrott. Det man har med sig i livbåten det får man räkna ned att klara sig med.
Du kan rimligen inte ringa generatorleverantören (Honda i detta fall), jour elektriker eller liknande mitt i ett strömavbrott som drabbat många och varit ett tag, och något inträffar.
Du skriver ”Ok då är inte teorin desamma som verkligheten” hur vet du det?
Har du verkligen mätt spänningar och strömmar så du vet att du är innanför gränserna för vad den utrustning som du använder (tänker att använda) vid ett strömavbrott normalt skall klara.
Att elverket och din last fungerade just för dig, innebär inte att du enkelt kan dra slutsatser för andra, speciellt om du inte vet att du håller dig inom specifikationer för generator och anslutna laster.
Att driva sin elanläggning med ett reservelverk är förenat med betydligt fler frågeställningar än att driva samma elanläggning i det normala elnätet.
Det är inte ens enkelt att välja elverk. Resultatet när energimyndighetens testlab 2015 skulle testa åtta elverk, ser inte bra ut. Flera elverk klarade inte ens 16 timmar. De allra flesta klarade inte hela testet. Tyvärr är inga nya test planerade, vad jag vet.
”Test av reservelverk från 2015. Energimyndighetens Testlab har testat åtta reservelverk för villor och lantbruk. Testet visar att det finns brister i den el som flera av reservelverken producerar. Bara två av dem kan producera el som är tillräckligt bra för att använda för hemelektronik, och bara tre av dem klarar långtidstestet på 150 timmar.
https://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/tester/tester-a-o/reservelverk-2015/
”Tre av reservelverken klarade långtidstestet, Cotech IG 2400S, Honda EU30is och Gebe PM 5500 GL. För tre andra reservelverk slutade testet redan efter cirka 16 timmar. För Kipor KDE 6700TA3 avbröts testet när det kom svart rök från reservelverket och för Defenda PRO Z7500R3 slutade testet när det slog ut eldslågor ur avgasröret. Båda dessa reservelverk använder diesel som bränsle. Testet avslutades om reservelverken stannade flera gånger av sig själva.”