Vågar man isolera troasbotten?
Hej!
Jag har länge funderat på att sätta upp cellplast direkt på trossbottenskivorna men jag är osäker om det är bra eller dåligt.
Jag har idag en krypgrundsavfukatre på grund av påväxt.
Jag kommer enbart komma åt att isolera halva huset (den delen som skulle behöva mer isolering).
Det verkar råda delade meningar kring hur lämplig denna åtgärd är. Iomed extraisolering så kommer troligen luftfuktigheten öka.
Fördelen kommer troligen bli att min golvvärme kommer prestera bättre och att vi får ökad komfort (den är idag väldigt ineffektiva då man valt att lägga golvvärmen under golvspånakivorna..)
Arbete i sig verkar vara relativt enkelt och jag tänker 2 lager med 70mm cellplast.
Men frågan är, vågar jag göra denna åtgärd eller kommer jag få problem framöver?
Jag har länge funderat på att sätta upp cellplast direkt på trossbottenskivorna men jag är osäker om det är bra eller dåligt.
Jag har idag en krypgrundsavfukatre på grund av påväxt.
Jag kommer enbart komma åt att isolera halva huset (den delen som skulle behöva mer isolering).
Det verkar råda delade meningar kring hur lämplig denna åtgärd är. Iomed extraisolering så kommer troligen luftfuktigheten öka.
Fördelen kommer troligen bli att min golvvärme kommer prestera bättre och att vi får ökad komfort (den är idag väldigt ineffektiva då man valt att lägga golvvärmen under golvspånakivorna..)
Arbete i sig verkar vara relativt enkelt och jag tänker 2 lager med 70mm cellplast.
Men frågan är, vågar jag göra denna åtgärd eller kommer jag få problem framöver?
Det är omöjligt att säga med säkerhet, det är så många parametrar som spelar in. Men jag tror inte det kommer innebära några problem.Axbard_89 skrev:
Men hur ska vi tänka då? Timmerhuset vårt står på sand/grus. Torrt under så jag våndas att vara under den delen, dammar så jag kör ofta med mask och ”skidglasögon”. Nu när vi haft minus 21 som kallast i år, kan vi elda upp samtliga rum till varma, men golvet är fruktansvärt kallt i detta rum med torpargrund. Hade tänkt att sätta vindskyddande nånting, sen sätta träfiberisolering under med någon form av skiva som sista yttre material. Träfiber bara för att det inte är så kli benäget eller kräver rymddräkt 😂Oldboy skrev:
Det är just det som är kruxet. Det är svårt att få till rätt åtgärder i gamla grunder så att man inte förvärrar något annat när man försöker åtgärda ett problem.
Om det är timmerhus så antar jag att det står på en naturstensgrund?
Det gör det svårt att t ex få till en "varmgrund" mha isolering på grundmurar och mark.
Om det är lika torrt i grunden hela året så fungerar den nuvarande grunden utmärkt sett ur ett fuktperspektiv. Värmeläckaget uppifrån värmer upp grunden lite och skapar därmed ett torrare klimat, men det kräver då konstant tillförsel av värme från bostaden.
Trygghetsvakten, som väl bara är en värmekabel har jag fått för mig, gör samma sak.
En avfuktare gör inte grunden varmare, men väl torrare, men den kräver också energi, samt kostar en del i inköp.
Så det är troligtvis dyrare och mer kortlivade lösningar, men gör att golvet kan vara varmare (om det tilläggsisoleras).
Det är inte otänkbart, kanske rent av sannolikt, att den nuvarande trossbotten inte är lysande isolerad? Framförallt, om den inte är vindtät ner mot grunden eller mot väggarna då är det mkt sannolikt det som är problemet med upplevelsen av kalla golv.
Markisolering + fuktbegränsningsskikt och helst också på grundmurarna minskar fukten och ökar värmen i grunden. Rent generellt den bästa lösningen mot för mkt fukt i krypgrund då den inte kräver drift och underhåll samt är tämligen långlivad.
1) Först behöver man dock säkerställa vad grundorsaken till problemet är.
2) Sedan ta reda på grundens och trossbottens konstruktion, skick och förutsättningar för olika åtgärder.
3) Därefter, om det förefaller kunna vara en lovande problemlösande/reducerande åtgärd, börja med det snabbaste, enklaste och billigaste åtgärden, och utvärdera vilken effekt den hade efter ngt år eller två.
Det absolut viktigaste är att samla hårda kvantitativa mätdata för nuläget, för att sedan kunna följa upp och utvärdera vilken effekt en åtgärd har. För klimat- och energi(besparande) åtgärder i hus betyder det att man behöver samla mätdata över lång tid både före och efter. Idealt ska man bara ändra en sak i taget för att kunna avgöra dess betydelse/effekt. Tyvärr brukar det i praktiken för oss vanliga husägare inte vara praktiskt eller ekonomiskt, utan man gör en hel rad åtgärder när man ändå håller på, och för att man vill vara säker att det får effekt. Tyvärr kan man då inte säga vad varje enskild ändring/åtgärd har för betydelse utan det blir bara hela paketet med åtgärder tillsammans som kan utvärderas. (Och då endast under förutsättning att man samlat kvantitativa mätdata före och efter.)
Om det är timmerhus så antar jag att det står på en naturstensgrund?
Det gör det svårt att t ex få till en "varmgrund" mha isolering på grundmurar och mark.
Om det är lika torrt i grunden hela året så fungerar den nuvarande grunden utmärkt sett ur ett fuktperspektiv. Värmeläckaget uppifrån värmer upp grunden lite och skapar därmed ett torrare klimat, men det kräver då konstant tillförsel av värme från bostaden.
Trygghetsvakten, som väl bara är en värmekabel har jag fått för mig, gör samma sak.
En avfuktare gör inte grunden varmare, men väl torrare, men den kräver också energi, samt kostar en del i inköp.
Så det är troligtvis dyrare och mer kortlivade lösningar, men gör att golvet kan vara varmare (om det tilläggsisoleras).
Det är inte otänkbart, kanske rent av sannolikt, att den nuvarande trossbotten inte är lysande isolerad? Framförallt, om den inte är vindtät ner mot grunden eller mot väggarna då är det mkt sannolikt det som är problemet med upplevelsen av kalla golv.
Markisolering + fuktbegränsningsskikt och helst också på grundmurarna minskar fukten och ökar värmen i grunden. Rent generellt den bästa lösningen mot för mkt fukt i krypgrund då den inte kräver drift och underhåll samt är tämligen långlivad.
1) Först behöver man dock säkerställa vad grundorsaken till problemet är.
2) Sedan ta reda på grundens och trossbottens konstruktion, skick och förutsättningar för olika åtgärder.
3) Därefter, om det förefaller kunna vara en lovande problemlösande/reducerande åtgärd, börja med det snabbaste, enklaste och billigaste åtgärden, och utvärdera vilken effekt den hade efter ngt år eller två.
Det absolut viktigaste är att samla hårda kvantitativa mätdata för nuläget, för att sedan kunna följa upp och utvärdera vilken effekt en åtgärd har. För klimat- och energi(besparande) åtgärder i hus betyder det att man behöver samla mätdata över lång tid både före och efter. Idealt ska man bara ändra en sak i taget för att kunna avgöra dess betydelse/effekt. Tyvärr brukar det i praktiken för oss vanliga husägare inte vara praktiskt eller ekonomiskt, utan man gör en hel rad åtgärder när man ändå håller på, och för att man vill vara säker att det får effekt. Tyvärr kan man då inte säga vad varje enskild ändring/åtgärd har för betydelse utan det blir bara hela paketet med åtgärder tillsammans som kan utvärderas. (Och då endast under förutsättning att man samlat kvantitativa mätdata före och efter.)