Den idén var värd att sno. Läge att köpa ett billigt stativ när de ligger ute på facebookmarket eller ser ett på loppis.mrVoodoo skrev:
Fortsatte med dörrbygget, fick faktiskt användning av borrstativet (som sällan används), den blev väldigt smidig att använda i kombination med foten jag gjort till den för att montera den i skruvstycke/hyvelbänk. Det hade nog gått bra att göra på frihand också, men det kändes bättre att använda stativet, när jag ändå hade det. Fungerade perfekt för att borra ur både för låskistan samt handtag/vred/cylinder. Träbearbetarens version av magnetborr?
[bild]
EDIT Ville egentligen fräsa, men jag kommer inte så djupt (80mm) med några av de grejerna jag har, så det fick bli borr och stämjärn.
Läste denna tråd för ett tag sen
https://www.byggahus.se/forum/threads/bygga-egen-luftrenare-till-verkstan.443175/#post-4629982
och nu behöver jag verkligen en luftrenare.
Fast fan det är söndag och behöver den NU!!
(Då jag kör med bordssågen blir det en träspåns dimma i verkstan)
Så man tager vad man haver
En fläkt och en samsugarpåse.
Ja, jag kunde ha byggt en schyst låda ... det ska jag göra då jag får de riktiga filtren jag beställt.
Men vill testa först
Ingen Lützen dimma längre
Getto luftrenare FTW!!
https://www.byggahus.se/forum/threads/bygga-egen-luftrenare-till-verkstan.443175/#post-4629982
och nu behöver jag verkligen en luftrenare.
Fast fan det är söndag och behöver den NU!!
(Då jag kör med bordssågen blir det en träspåns dimma i verkstan)
Så man tager vad man haver
En fläkt och en samsugarpåse.
Ja, jag kunde ha byggt en schyst låda ... det ska jag göra då jag får de riktiga filtren jag beställt.
Men vill testa först
Ingen Lützen dimma längre
Getto luftrenare FTW!!
Ingen dammsugare på bordssågen?M MrDizzy skrev:
Var ju så man gjorde förr,även med den två trådade stela telefonledningenBengtH skrev:
Med lite över en veckas effektiv tid så har det blivit färdigt med beslagning av denna takkupa med hjälp av lite verktyg som inte förändrats i stort sedan över hundra år. Byggnaden som är i fråga är ritad av Ivar Tengbom (eller arkitektkontoret som han var drivande inom.) och färdigställd 1935 samt numer kulturminnesmärkt. Och då är det av betydelse att man tar idéerna och formspråket i beaktning när man ska ta hand om det som inte varit fullt ut i belåtenhet, även om det förvisso handlar om nu 88 år av slitage eller vad man nu ser som genvägar. Egentligen ganska sparsmakade former men som kom att återspegla Tengboms anpassning till funktionalismen framöver.
Och här en ännu orörd skönhet med spikningar genom plåt och lite smått tvivelaktiga lösningar i nerändan av pilastern.
Överstycket till fönstret består av en pressad plåt och då det är en stor del av karaktären på kupan så kommer det att tillverkas en lösning som ger samma uttryck, istället för att göra dem i småbitar och falser som följer radien och därmed förändrar utseendet högst dramatiskt. Och DET skulle säkerligen inte arkitekten tycka om
Spikar som lossnat och till stor del på grund av dess placeringar med resultat av röta i virket.
Att det också dragits i ögleskruv har inte påbättrat situationen.
Att pappen inte hade varit täckande är också orsak till läckage. Som parentes kan nämnas att det sedan tidigare enbart varit kallutrymme men nu håller på att inredas med komfort av modernt slag, gör att det absolut inte får vara läckor framöver. Att det varit otätt tidigare har inte varit någon katastrof bara man har det under uppsikt så att det inte blir följdverkningar med röta bl.a.
Här har det ändå gjorts en ändring av utseendet men med förbättring av hållbarhet då det tidigare uppkommit sprickor i bakstycket på kupan på grund av dess utförande med brottfalsade bitar i anslutning mot takytan. Nu blev det mera falser som dessutom också tar upp temperaturrörelserna som är mera betydande när det gäller kopparplåt.
Märkligt vad man ska strössla med verktygen!
En gammal enhet och med en ny halva.
Färgen på den nya undrar någon säkert? Det är efter att plåten glödgats för att få upp mjukheten igen, och till skillnad från järn så återgår den inte till hårt tillstånd när den kallnat. Och den processen går att upprepa åtskilliga gånger tills plåtens tunnhet blir avgörande.
Två halvor samt anslutningen till karmen.
Nederdelen av kupans fönster och vägg kommer att brottfalsas för att få till de "tredimensionella" bitarna att följa formen på detaljerna. Och lite pickel är det att få till, och det medges enbart ett rätt med måttning och tillverkning för att det ska passa. Passar det inte är det bara att bygga om kupan
Två av bitarna på plats.
Vid brottfalsning tennlöder man alltid på baksidan när det gäller glödgad koppar och det är också utfört på detta "fönsterbleck". Här har jag dragit in plåten under fönsterbladet med en än så länge utebliven drivhake istället för att avsluta plåten som tidigare framför fönsterbladet. Tidigare var pilastrarna enbart påsatta på utsidan med en centimeters uppdragning på den underliggande biten och som då också bidrog till att det blev läckage.
Om allt passade? Bitarna nästan sögs dit av vakuumet som uppstod då jag höll de framför kupan. Och lika bra var det då utrymmet framför inte medgav någon onödig tid med att trängas med mig själv på grund av räcket som klängde på ryggen.
Ursäkta den myckna texten och bilderna. Men detta hade inte kunnat göras utan mina verktyg och liten användning av maskiner. Och bättre då att sammanfatta allt på en gång.
Mvh/ Masen
Och här en ännu orörd skönhet med spikningar genom plåt och lite smått tvivelaktiga lösningar i nerändan av pilastern.
Överstycket till fönstret består av en pressad plåt och då det är en stor del av karaktären på kupan så kommer det att tillverkas en lösning som ger samma uttryck, istället för att göra dem i småbitar och falser som följer radien och därmed förändrar utseendet högst dramatiskt. Och DET skulle säkerligen inte arkitekten tycka om
Spikar som lossnat och till stor del på grund av dess placeringar med resultat av röta i virket.
Att det också dragits i ögleskruv har inte påbättrat situationen.
Att pappen inte hade varit täckande är också orsak till läckage. Som parentes kan nämnas att det sedan tidigare enbart varit kallutrymme men nu håller på att inredas med komfort av modernt slag, gör att det absolut inte får vara läckor framöver. Att det varit otätt tidigare har inte varit någon katastrof bara man har det under uppsikt så att det inte blir följdverkningar med röta bl.a.
Här har det ändå gjorts en ändring av utseendet men med förbättring av hållbarhet då det tidigare uppkommit sprickor i bakstycket på kupan på grund av dess utförande med brottfalsade bitar i anslutning mot takytan. Nu blev det mera falser som dessutom också tar upp temperaturrörelserna som är mera betydande när det gäller kopparplåt.
Märkligt vad man ska strössla med verktygen!
En gammal enhet och med en ny halva.
Färgen på den nya undrar någon säkert? Det är efter att plåten glödgats för att få upp mjukheten igen, och till skillnad från järn så återgår den inte till hårt tillstånd när den kallnat. Och den processen går att upprepa åtskilliga gånger tills plåtens tunnhet blir avgörande.
Två halvor samt anslutningen till karmen.
Nederdelen av kupans fönster och vägg kommer att brottfalsas för att få till de "tredimensionella" bitarna att följa formen på detaljerna. Och lite pickel är det att få till, och det medges enbart ett rätt med måttning och tillverkning för att det ska passa. Passar det inte är det bara att bygga om kupan
Två av bitarna på plats.
Vid brottfalsning tennlöder man alltid på baksidan när det gäller glödgad koppar och det är också utfört på detta "fönsterbleck". Här har jag dragit in plåten under fönsterbladet med en än så länge utebliven drivhake istället för att avsluta plåten som tidigare framför fönsterbladet. Tidigare var pilastrarna enbart påsatta på utsidan med en centimeters uppdragning på den underliggande biten och som då också bidrog till att det blev läckage.
Om allt passade? Bitarna nästan sögs dit av vakuumet som uppstod då jag höll de framför kupan. Och lika bra var det då utrymmet framför inte medgav någon onödig tid med att trängas med mig själv på grund av räcket som klängde på ryggen.
Ursäkta den myckna texten och bilderna. Men detta hade inte kunnat göras utan mina verktyg och liten användning av maskiner. Och bättre då att sammanfatta allt på en gång.
Mvh/ Masen
Du ska verkligen inte be om ursäkt för mycket bilder och text när du ger oss en insikt/lektion i ditt arbete.Noramasen skrev:
Med lite över en veckas effektiv tid så har det blivit färdigt med beslagning av denna takkupa med hjälp av lite verktyg som inte förändrats i stort sedan över hundra år. Byggnaden som är i fråga är ritad av Ivar Tengbom (eller arkitektkontoret som han var drivande inom.) och färdigställd 1935 samt numer kulturminnesmärkt. Och då är det av betydelse att man tar idéerna och formspråket i beaktning när man ska ta hand om det som inte varit fullt ut i belåtenhet, även om det förvisso handlar om nu 88 år av slitage eller vad man nu ser som genvägar. Egentligen ganska sparsmakade former men som kom att återspegla Tengboms anpassning till funktionalismen framöver.
Och här en ännu orörd skönhet med spikningar genom plåt och lite smått tvivelaktiga lösningar i nerändan av pilastern.
Överstycket till fönstret består av en pressad plåt och då det är en stor del av karaktären på kupan så kommer det att tillverkas en lösning som ger samma uttryck, istället för att göra dem i småbitar och falser som följer radien och därmed förändrar utseendet högst dramatiskt. Och DET skulle säkerligen inte arkitekten tycka om
[bild]
Spikar som lossnat och till stor del på grund av dess placeringar med resultat av röta i virket.
[bild]
Att det också dragits i ögleskruv har inte påbättrat situationen.
[bild]
Att pappen inte hade varit täckande är också orsak till läckage. Som parentes kan nämnas att det sedan tidigare enbart varit kallutrymme men nu håller på att inredas med komfort av modernt slag, gör att det absolut inte får vara läckor framöver. Att det varit otätt tidigare har inte varit någon katastrof bara man har det under uppsikt så att det inte blir följdverkningar med röta bl.a.
[bild]
Här har det ändå gjorts en ändring av utseendet men med förbättring av hållbarhet då det tidigare uppkommit sprickor i bakstycket på kupan på grund av dess utförande med brottfalsade bitar i anslutning mot takytan. Nu blev det mera falser som dessutom också tar upp temperaturrörelserna som är mera betydande när det gäller kopparplåt.
[bild]
Märkligt vad man ska strössla med verktygen!
[bild]
En gammal enhet och med en ny halva.
Färgen på den nya undrar någon säkert? Det är efter att plåten glödgats för att få upp mjukheten igen, och till skillnad från järn så återgår den inte till hårt tillstånd när den kallnat. Och den processen går att upprepa åtskilliga gånger tills plåtens tunnhet blir avgörande.
[bild]
Två halvor samt anslutningen till karmen.
[bild]
Nederdelen av kupans fönster och vägg kommer att brottfalsas för att få till de "tredimensionella" bitarna att följa formen på detaljerna. Och lite pickel är det att få till, och det medges enbart ett rätt med måttning och tillverkning för att det ska passa. Passar det inte är det bara att bygga om kupan
[bild]
Två av bitarna på plats.
[bild]
Vid brottfalsning tennlöder man alltid på baksidan när det gäller glödgad koppar och det är också utfört på detta "fönsterbleck". Här har jag dragit in plåten under fönsterbladet med en än så länge utebliven drivhake istället för att avsluta plåten som tidigare framför fönsterbladet. Tidigare var pilastrarna enbart påsatta på utsidan med en centimeters uppdragning på den underliggande biten och som då också bidrog till att det blev läckage.
[bild]
Om allt passade? Bitarna nästan sögs dit av vakuumet som uppstod då jag höll de framför kupan. Och lika bra var det då utrymmet framför inte medgav någon onödig tid med att trängas med mig själv på grund av räcket som klängde på ryggen.
[bild]
Ursäkta den myckna texten och bilderna. Men detta hade inte kunnat göras utan mina verktyg och liten användning av maskiner. Och bättre då att sammanfatta allt på en gång.
Mvh/ Masen
Det är otroligt intressant att se och läsa om hur det går till och vilka avvägningar som görs, för att inte tala om hur spännande det är att höra facktermerna. (Åtminstone för dem av oss som är språkintresserade)
Tack!
