Köp rätt hus med teoretisk sannolikhetslära
Hur vet du när du har hittat rätt hus och bör slå till? Många litar till sin intuition, men faktum är att du kan tillämpa klassisk matematisk teori i form av sekreterarproblemet och ultimate stopping theory, för att öka sannolikheten att du hittar det optimala huset.
Så här funkar det:
Du kan läsa blogginlägget här: Köp rätt hus med teoretisk sannolikhetslära
Så här funkar det:
Du kan läsa blogginlägget här: Köp rätt hus med teoretisk sannolikhetslära
Detta förutsätter ju dock att samtliga hus är något sånär jämförbara, att man har en begränsad tid på sig samt att alla husen uppfyller ens minimikrav. Att hitta 48 hus till salu på ett år inom det område man vill bo i känns inte speciellt sannolikt om inte området är väldigt stort.
Administrator
· Skåne
· 7 756 inlägg
falkn: Du kan naturligtvis välja vilka tidsintervall och antal visningar du vill och sätta in i ekvationen. Jag valde siffror utifrån när vi köpte bostadsrätt i Stockholm.
thomasx: Ja, det gäller nog att inte bokstavstolka siffrorna.
thomasx: Ja, det gäller nog att inte bokstavstolka siffrorna.
Administrator
· Skåne
· 7 756 inlägg
Exakt! De har forskat i det vid Stockholms universitet såg jag, det är precis samma typ av problem. http://osqledaren.se/matematiska-forhallanden-pa-riktigt/
Renoverare
· Stockholm
· 18 203 inlägg
Känns på något sett osexigt att dra in matstat i sexlivet
Fast man måste bokstavstolka siffrorna, annars kan man helt strunta i modellen, det är liksom grejen. Rent matematiskt är det en intressant modell helt klart. Men personligen tycker jag detta är en alldeles för osäker modell för att tillämpas vid "sitt livs viktigaste affär". Den säger trots allt att du bara har 50% chans att hitta det bästa huset av de hus du i förväg bestämt dig för att titta på. Det är alltså 50% chans att huset fanns bland den första, ratade tredjedelen. Hur stor sannolikhet det är att inget av husen egentligen uppfyller alla önskemål framgår inte, eftersom modellen inte kan säga ett skvatt om den saken. Så i grund och botten är det enda man kan säga att sannolikheten att man ska hitta sitt drömhus med denna modell är mindre än 50%. Den kan till och med vara 0% om huset inte finns i den utvalda mängden.
Själv tog jag det lugnt och åkte runt både hit och dit och tittade på hus och väntade i lugnan ro till det dök upp ett som uppfyllde mina önskemål, sedan slog jag till på det. Det tog nog mer än ett år, men so what, det blev ju rätt
Själv tog jag det lugnt och åkte runt både hit och dit och tittade på hus och väntade i lugnan ro till det dök upp ett som uppfyllde mina önskemål, sedan slog jag till på det. Det tog nog mer än ett år, men so what, det blev ju rätt
Problemet är att modellen baseras på att sannolikheten för alla ordningar som hus av olika kvalité kan dyka upp på över tidsintervallet är lika. Jag tror inte det är ett korrekt antagande när det gäller hus.
Men om man bad tex 1000 husköpare att agera efter denna modell så skulle resultaten i medel säkert bli väldigt bra men för den enskilde husköparen kan spridningen blir väldigt stor.
Som vanligt är detta en övertolkning av matematiska teorier och jag tycker inte att man ska köpa hus på samma premisser som när man spelar kort eller liknande. Efter att ha tittat på ett större antal hus vet man oftast när man hittat något som är tillräckligt bra (avseende pris/prestanda) vilket är viktigare än att hitta det absolut bästa som kanske bara är pyttelite bättre än det som är tillräckligt bra. Och man sätter oftast inte en specifik tidsperiod för inköp av hus.
Men om man bad tex 1000 husköpare att agera efter denna modell så skulle resultaten i medel säkert bli väldigt bra men för den enskilde husköparen kan spridningen blir väldigt stor.
Som vanligt är detta en övertolkning av matematiska teorier och jag tycker inte att man ska köpa hus på samma premisser som när man spelar kort eller liknande. Efter att ha tittat på ett större antal hus vet man oftast när man hittat något som är tillräckligt bra (avseende pris/prestanda) vilket är viktigare än att hitta det absolut bästa som kanske bara är pyttelite bättre än det som är tillräckligt bra. Och man sätter oftast inte en specifik tidsperiod för inköp av hus.
Väldigt intressant. Ingen av de tidigare kommentarerna tar dock upp det som jag tycker är svårast. Hur skall man veta om ett hus är bättre än ett annat? Det är ju massor av parametrar som skall vägas mot varandra och nästan allt är subjektivt. Har jag t.ex. dagen innan suttit i bilkö på väg till jobbet så kommer jag undermedvetet prioritera att ett hus ligger nära jobbet. Nästa vecka prioriterar jag annorlunda.
Tanken är dock intressant och man kan i vilket fall dra slutsatsen att man bör titta på några hus innan man slår till. Inte som jag gjorde och högg på ett av de första i raden. Ungefär nummer 5 om jag minns rätt.
Tanken är dock intressant och man kan i vilket fall dra slutsatsen att man bör titta på några hus innan man slår till. Inte som jag gjorde och högg på ett av de första i raden. Ungefär nummer 5 om jag minns rätt.
Det som ingen tagit upp, ännu, men som borde tas upp, är lite av en dualitet i det hela med villkoren som i några fall som regel inte gäller för ett anställningsförfarande och i några fall inte gäller husköp. T.ex. är det som regel så när man ska anställa någon att man kan intervjua alla personer och därefter välja den man anser mest lämplig, vilket som regel inte är fallet vid husköp, där man måste välja om man ska buda eller inte för varje objekt för sig.
Tvärtom gäller villkoret om antalet objekt, där man i fallet med en rekrytering vet hur många ansökningar man fått och därmed kan avgöra antal enligt modellen, men det gäller som regel inte vid husköp, där man i början av processen inte vet hur många hus som kan tänkas dyka upp på marknaden under sökningens gång.
Därmed är den, om än så matematiskt intressanta modellen, inte tillämpbar vare sig på rekrytering av personal eller på husköp.
Tvärtom gäller villkoret om antalet objekt, där man i fallet med en rekrytering vet hur många ansökningar man fått och därmed kan avgöra antal enligt modellen, men det gäller som regel inte vid husköp, där man i början av processen inte vet hur många hus som kan tänkas dyka upp på marknaden under sökningens gång.
Därmed är den, om än så matematiskt intressanta modellen, inte tillämpbar vare sig på rekrytering av personal eller på husköp.
Regeln brukar kallas 37-procentsregeln eftersom man ska titta på 37 procent av alla hus utan att slå till. Men det är inte 50 procents sannolikhet att välja det bästa huset som Marlen skriver utan faktiskt just 37 procent!
Docentq - man tittar först på 37% och sedan köper man ett som är BÄTTRE än dessa. Alltså har du tittat på fler än dessa 37%. Du har alltså fel.
Thomasx - angående ditt första inlägg - om man tänker sig att man skall titta på alla 48 hus under året först innan man bestämmer sig - tror du att du då kommer att kunna köpa hus nummer två, som visade sig vinna? Fundera på detta i förhållande till Marlens referat av "köp-strategi".
Thomasx - angående ditt första inlägg - om man tänker sig att man skall titta på alla 48 hus under året först innan man bestämmer sig - tror du att du då kommer att kunna köpa hus nummer två, som visade sig vinna? Fundera på detta i förhållande till Marlens referat av "köp-strategi".
Den där kalkylen funkar inte på mig. Första huset jag bjöd på vann jag budgivningen på också. Men säljaren (!) gick ner 200.000 och valde en annan köpare som inte ville besiktiga taket. Jag klagade inte...
Hus nummer två som jag tittade på bor jag i idag. Hård budgivning - men jag vann 😀.
Hus nummer två som jag tittade på bor jag i idag. Hård budgivning - men jag vann 😀.