C carfly skrev:
Om det inte finns något servitut, och frågan kommer på tal - vad är anledningen till att jag ska gå med på det?
Man gör det för att man får betalt. Vid avstyckning är det normalt en förutsättning att det kan anläggas väg för att man alls ska få stycka. Så vägrar man som säljare köparen rätt till väg kommer Lantmäteriet inte att tillåta avstyckningen.

Och kommer servitutet till på annat vis sker det normalt mot betalning. Den (efter servitutets bildande) härskande fastigheten köper sig alltså normalt rätt att utnyttja den tjänande fastigheten.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Säg att han redan fått pengar. En del av köpeskillingen var för att få tillträde till fastigheten över hans mark (jag tolkar det som att han sitter på stamfastigheten, alltså den som de aktuella fastigheterna en gång styckats av från). Han kan inte sälja den rätten en gång till bara för att tidigare ägare inte fått tummen ur och anlagt vägen.

Och nej, det spelar ingen roll att/om det nu är andra människor som äger fastigheterna än det var vid avstyckningen.
Ja, jag håller ju med. Känns bara obehagligt att han kopplat in sin jurist släkting som säger att taga väg inte innebär att man får bygga väg. Jag hade så gärna haft ett juristutlåtande också - men vill ogärna spendera ännu mer pengar på detta. Det är många gubbar som vill ha pengar!
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
harry73
B b8q skrev:
Skilj på servitut (som ju är en rätt att använda en del av någon annans fastighet), och samfällighet, som ju snarare är ett stycke fristående mark (ingår alltså inte som en del av en fastighet) men som ”samägs” av ett antal delägande fastigheter.
Behöver inte stämma. Vår väg (alltså själva byggmaterialet) är en gemensamhetsanläggning som vi äger tillsammans med några grannar. Marken där vägen ligger är inte del av samfälligheten och tillhör några andra fastigheter, dvs vägen går delvis över samfälld mark, där inte alla delägare är med i vägsamfälligheten och delvis över en annan fastighet som inte är samfällighet.
 
  • Gilla
Oldfart och 1 till
  • Laddar…
A AAndersch skrev:
jurist släkting som säger att taga väg inte innebär att man får bygga väg.
Fast det är just det det betyder, i den mån det inte redan finns en väg, då är man hänvisad till den. Och just nu har ni rent av en ganska vid rätt, då det inte står var ni får anlägga vägen.

Det var inte jättelänge sen vi hade en liknande tråd här där frågan faktiskt gick till domstol (eller om det bara var ny lantmäteriförrättning), ska se om jag hittar den.
 
  • Gilla
AAndersch
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Man gör det för att man får betalt. Vid avstyckning är det normalt en förutsättning att det kan anläggas väg för att man alls ska få stycka. Så vägrar man som säljare köparen rätt till väg kommer Lantmäteriet inte att tillåta avstyckningen.

Och kommer servitutet till på annat vis sker det normalt mot betalning. Den (efter servitutets bildande) härskande fastigheten köper sig alltså normalt rätt att utnyttja den tjänande fastigheten.
Är det en engångskostnad, eller en löpande betalning? Svårt att värdera servitutets påverkan i framtidan. Är det vanligaste att servitut löper "för alltid", eller i cykler?
 
harry73
Det är en engångsersättning på samma sätt att man får en engångsersättning när man säljer motsvarande del av sin fastighet. Men vissa servitut (ledningsservitut) gör att man fortfarande kan använda själva marken i viss omfattning och då är ersättningen mindre än markvärdet. Man skulle kunna säga att man säljer halva rätten till marken.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
O
C carfly skrev:
Är det vanligaste att servitut löper "för alltid", eller i cykler?
Grundpremissen är att det gäller för alltid, men det går att tidsbegränsa i själv avtalet. Dock är servitutsavtal så kallade formavtal och det finns tre stycken rekvisit i lagen som måste uppfyllas för att det skall vara giltigt som servitut. Ett av dem handlar om tillräcklig beständighet. Så att tidsbegränsa är en lite klurig frågeställning, som jag frågade om här tidigare.

Ett exempel ur verkligheten som jag sett, och som jag anser är rätt tveksamt, är när en kommun skrivit ett avtalservitut för en VA-ledning som upphör att gälla automatiskt om de bestämmer sig för att planlägga området. Ett annat exempel är en granne som försökte skriva ett servitut om anläggande av infartsväg som skulle sluta gälla om han fick för sig att bygga garage, osv. I båda fallen får ju servitutet tydlig karaktär av tillfällig upplåtelse mot betalning fram tills dess att tjänande fastighet faktiskt blir belastad på riktigt. Så ersättning för något som man samtidigt avtalar bort. Känns inte riktigt rimligt i något av fallen.
 
Redigerat:
Det finns ett servitut (nyttjande av väg) på vår gård som borde vara tveksam typ idag. När det skrevs på 60-talet så var det den enda vägen ut på den drabbade åkern. Nu idag så finns det ytterligare 2 vägar samt en 3:e inom parentes som leder ut på samma åker från den härskande fastigheten.
 
Stickan56
Jag har ett officialservitut på vägen till min tomt och jag är enda användaren.
Texten lyder "Rätt att anlägga, underhålla och förnya utfartsväg inom område A."

Kan jag då bestämma vilka som skall få använda vägen? (går att använda som genväg till "skogen").
Kan jag t.ex.bredda eller byta beläggning på vägen inom område "A"?
Kan jag röja sly inom område "A"?

Stickan
 
1. Det är en privat väg, så du kan begränsa den under de förutsättningar som gäller för privata vägar.
2. Troligen får du inte bredda vägen, men du bör kunna byta beläggning förutsatt att den andra fastigheten inte påverkas negativt av den nya.
3. Nej, inte om det inte växer in/på vägen.
 
Bredda vägen är nog knepigt. Beror iofs på hur smal den är. 3–3,5 meter kan du nog rimligen ha, och lite bredare i kurvor, men jag skulle prata med markägaren ändå.

Röja sly för vägen är ok. Sådär 1,5 meter ut från vägbanan.
 
Hur funkar ett servitut om den härskande fastigheten får för sig att arrendera ut marken som ett vägservitut leder till? Får arrendatorer nyttja servitutet på samma sätt?
 
Stickan56
S Squall Leonhart skrev:
Hur funkar ett servitut om den härskande fastigheten får för sig att arrendera ut marken som ett vägservitut leder till? Får arrendatorer nyttja servitutet på samma sätt?
Det borde det göra eftersom servitutet följer fastigheten och inte person.

Stickan
 
Kanske otydligt men servitutet gäller nyttjande av väg på vår mark för en bonde. Nu har han börjat surra om att "andra ska kunna köra på vägen" och om han då inte pratar om att sälja gården så kan det bara handla om arrendering. Det vill säga, han ska eventuellt arrendera ut sin mark som man behöver våran gård för att nyttja. Får arrendatorer (andra bönder) helt sonika nyttja våran väg då enligt servitutsregler eller tar sig denna bonde eventuellt lite väl stor frihet?
 
Claes Sörmland
S Squall Leonhart skrev:
Kanske otydligt men servitutet gäller nyttjande av väg på vår mark för en bonde. Nu har han börjat surra om att "andra ska kunna köra på vägen" och om han då inte pratar om att sälja gården så kan det bara handla om arrendering. Det vill säga, han ska eventuellt arrendera ut sin mark som man behöver våran gård för att nyttja. Får arrendatorer (andra bönder) helt sonika nyttja våran väg då enligt servitutsregler eller tar sig denna bonde eventuellt lite väl stor frihet?
Syftet med servitutet är ju att kunna transportera folk och ting till och från den härskande fastigheten. Det behovet finns ju också vid ett arrende så därmed följer det syftet.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.