3 225 läst · 23 svar
3k läst
23 svar
Grundkonstruktion för ett lättbetonghus - undvika risk för krympdeformation?
Lösvirkesbyggare
· Östergötland
· 174 inlägg
Är intresserad av erfarenheter från konstruktionen av gjuten platta på mark för en enplans lättbetonghus. Läste ett exjobb från Lunds Tekniska högskola (http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1628006/file/8961203.pdf) där man pekade på ökad risk för att cellplasten i grunden INTE klarar det långvarig statiska trycket som den tyngre
konstruktionen innebär, man får en krypdeformation i cellplasten under kantbalken. Man mendade att på längre sikt så är det en stor risk att plattan spricker! Bilden nedan visar kantbalken i tvärsnitt.
Ni byggt nyligen, hur har era grundkonstruktioner sett ut?
konstruktionen innebär, man får en krypdeformation i cellplasten under kantbalken. Man mendade att på längre sikt så är det en stor risk att plattan spricker! Bilden nedan visar kantbalken i tvärsnitt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ni byggt nyligen, hur har era grundkonstruktioner sett ut?
Redigerat:
Nu kikade jag bara som hastigast och det var väl framför allt S100 som menades bli problematiskt? Vilket är helt rätt, det blir det.
Därför används inte S100 under kantbalkar utan oftast upp mot S300.
Används rätt produkter ihop med en korrekt armerad kantbalk och platta så är det inga som helst problem.
Därför används inte S100 under kantbalkar utan oftast upp mot S300.
Används rätt produkter ihop med en korrekt armerad kantbalk och platta så är det inga som helst problem.
Lösvirkesbyggare
· Östergötland
· 174 inlägg
Problemet som jag förstår det är att egentyngden av en murad gavelsida på ett 1,5 planshus ger ett tryck på cellplasten i grundkonstruktionen på 90kPa. En Sundolitt S300MX klarar precis av de 90 kPa i långtidstryck(2% krypdeformation), man får gå upp till en XPS300 som klarar 140 kPa tror jag.
Lösvirkesbyggare
· Östergötland
· 174 inlägg
Såg en intressant grundkonstruktion på http://www.umingrunden.se/produktfakta.htm som påminner om en ringbalk som xLnt beskriverX xLnT skrev:
På vilket sätt liknar det där en grundmur?P Panelmannen skrev:
Det är ju en kantbalk.
En grundmur hade förövrigt inte hjälpt någonting i det här fallet, varför man nu ens ska blanda in det i en konstruktion av en platta.
Grundmuren är ju armerad ner i sulan, och klarar ta upp betydligt större laster än vad en kantbalk med undeliggande frigolit kan göra. Vi har 10cm armerad betong, 5+5cm cellplast och 10cm armerad betong i vår grundmur. Sen har vi en pålimmad 10cm tjock cellplastskiva på insidan av grundmuren för köldbrygga. Sen kommer plattan.C C.Lundin skrev:
Våra lättbetongblock står med 23cm på grundmuren och 3,5cm på plattan.
Anledningen till varför jag blandar in grundmur var för att grundproblemet handlade inte bara om platta på mark, det handlade om bärighet vid enplans lättbetonghus.
Och med en grundmur har du inga som helst problem med bärighet eller sättningar.
Jag bifogar snittskiss ikväll, just nu står jag på taket och läktar.
Och med en grundmur har du inga som helst problem med bärighet eller sättningar.
Jag bifogar snittskiss ikväll, just nu står jag på taket och läktar.
Gavlarna i ett lättbetonghus är inte något problem viktmässigt, det är peanuts mot vad vikten är över takstolarna, det är ju där belastningen finns, i form av takbeklädnad och snö.P Panelmannen skrev:
Det är ju därför du har kantbalk eller regel som fördelar vikten över blocken.
C.Lundin har fortfarande rätt, grundmur eller ej har ingen som helst betydelse. Sen kan det vara så att grundmurskonstruktionen du pratar om råkar undvika problemet genom att det inte finns cellplast under den, att cellplasten är hårdare eller att sulan under grundmuren är bredare. Men dessa lösningar går även att tillämpa på en kantbalk utan grundmur.
Exjobbet som nämns i början (jag har inte läst det så det kan vara felciterat) är lite lustigt eftersom det egentligen säger att du får sättningsskador om cellplasten är underdimensionerad. Eller med en annan formulering, men lättbetonghus är det lätt att missa att man måste ha hårdare cellplast under grundmuren om man inte räknar på lasterna eller bygger efter vedertagen erfarenhet för lättbetonghus.
Exjobbet som nämns i början (jag har inte läst det så det kan vara felciterat) är lite lustigt eftersom det egentligen säger att du får sättningsskador om cellplasten är underdimensionerad. Eller med en annan formulering, men lättbetonghus är det lätt att missa att man måste ha hårdare cellplast under grundmuren om man inte räknar på lasterna eller bygger efter vedertagen erfarenhet för lättbetonghus.
Lustigt att du skriver att det inte har betydelse, det har det ju uppenbart.W witten skrev:C.Lundin har fortfarande rätt, grundmur eller ej har ingen som helst betydelse. Sen kan det vara så att grundmurskonstruktionen du pratar om råkar undvika problemet genom att det inte finns cellplast under den, att cellplasten är hårdare eller att sulan under grundmuren är bredare. Men dessa lösningar går även att tillämpa på en kantbalk utan grundmur.
Exjobbet som nämns i början (jag har inte läst det så det kan vara felciterat) är lite lustigt eftersom det egentligen säger att du får sättningsskador om cellplasten är underdimensionerad. Eller med en annan formulering, men lättbetonghus är det lätt att missa att man måste ha hårdare cellplast under grundmuren om man inte räknar på lasterna eller bygger efter vedertagen erfarenhet för lättbetonghus.
När har man cellplast UNDER en grundmur?
Normalt är sulan dubbelt så bred som grundmuren, så även i vårt fall.
När man bygger ett hus så räknar man på lasterna, det är ett krav från alla kommuner. Sen finns det kanske mindre begåvade konstruktörer, som inte tänker.
Det finns ju inget som säger att blocken måste ligga på plattan öht. Så jag hävdar fortfarande att problemet går att lösa med en grundmur. Precis som det går att lösa med rätt dimensionerad XPS.