Du glömmer det statliga räntebidraget som garanterade en ränta på några procent och uppskrivning med 0,2%/år. Byggde du så som staten ville, hade du en mycket låg ränta på ett nybyggt hus.KnockOnWood skrev:
Helt sjukt, jag förstår att ni är skraja. Pengar skall ju vara gratis!
När vi fick vårt första bolån på 70-talet, efter två års köande, var räntan 15,75%
https://www.privataaffarer.se/articles/2007/11/09/sa-har-bomarknaden-forandrats-pa-30-ar/
Klippet gjorde den som köpte ett nytt gruppbyggt småhus där lånet var en del av paketerbjudandet.
Den som väl hade ett hus och ett lån kunde känna sig lugn när väl de första åren med radhusbiff var avklarade. Ränteavdraget gjordes på toppen av inkomsten och gav skattelättnad på 40-50 procent, ja ända upp till drygt 80 procent om inkomsten var riktigt hög. Till detta kom en inflation på ca 10 procent per år som urholkade lånet kraftig.
Inte så konstigt penningmängden har tripplats sedan 1999, drivet av skuldsättning.Nötegårdsgubben skrev:
http://www.scb.se/contentassets/124...1e00/fm5001_2018m09_di_01_sv_penningmangd.xls
Kpif är just nu 2.5 % (scb) vilket motiverar en höjning av reporäntan. Dock pekar många indikatorer på en avmattning inom vissa sektorer som tex byggbranchen och tillverkningsindustrin(konj). Hushållen förväntar sig också sämre ekonomi framöver. Vi har haft högkonjuktur i 10 år och en sån lång högkonjuktur var det länge sen vi vi haft. Man måste ha klart för sig att Ingves och co har gasat järnet under denna högkonjuktur genom att sänka räntan gång på gång. Min syn på detta som lekman är att han inte kan höja så mycket som han säger utan att krossa hushållens köpkraft, och därmed också bnp tillväxten.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 847 inlägg
Precis! Om man räknar med 10% inflation rakt av så halveras värdet av huslånet på bara 7 år.T tompaah7503 skrev:
Med två procents inflation (som jag själva räknade med) så tar det trettiofem år innan värdet halverats.
Så snacka om att man lugnt kunde ha amorteringsfria lån då. Lånen försvann ju "av sig själv" på bara några år.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 847 inlägg
Precis. Jag såg just lite Sanandaji imorse apropå hans nya bok "tiotusen miljarder" och hur mycket den privata skuldsättningen har växt.S surfarn skrev:
Min slutsats är som din att eftersom så många sitter på en så stor skuld så får varje litet hack i kurvan en så stor effekt att man måste vara ytterst försiktig. Mao så sitter de flesta av oss ganska lugnt ändå.
Det är lite som Marianne Sägebrechts rollfigur Rosalie (Rosalie Shoppar på Krita, 1989) säger "Om du är skyldig ($)50 tusen så är det ditt problem, om du är skyldig 500 tusen så är det bankens problem, men om du är skyldig 50 miljoner så är det statens problem." (parafras) Och hon löser alltså familjens problem genom att ta ännu större lån.
Så länge som alla andra är skyldiga lite mer än mig, så sover jag alltså lugnt...
En väldigt intressant aspekt är att inflationen räknats fram väldigt lågt i mätningarna.
För att kunna pressa ned räntan tidigare så har riksbanken kört med fultricket att skapa mer pengar i systemet för att göra dem tillgängliga för lån. Nu är det som så att inflationen slår inte jämt över ekonomin, utan den kommer att hamna där det nya pengarna hamnar.
Vart har då de nya lånade pengarna hhamnat? Då privatpersoner lånat har de hamnat i bostäder och bostads renoveringar. Alltså, är det där man kan förvänta sig att inflationen skett mest Märkligt nog tas inte huspriser med i inflationsberäkningen. Men tittar man på prisutvecklingen på bostadsmarknaden så kan man nog dra slutsatsen att vi trots allt haft betydligt högre och kraftigare inflation än vad som presenterats
För att kunna pressa ned räntan tidigare så har riksbanken kört med fultricket att skapa mer pengar i systemet för att göra dem tillgängliga för lån. Nu är det som så att inflationen slår inte jämt över ekonomin, utan den kommer att hamna där det nya pengarna hamnar.
Vart har då de nya lånade pengarna hhamnat? Då privatpersoner lånat har de hamnat i bostäder och bostads renoveringar. Alltså, är det där man kan förvänta sig att inflationen skett mest Märkligt nog tas inte huspriser med i inflationsberäkningen. Men tittar man på prisutvecklingen på bostadsmarknaden så kan man nog dra slutsatsen att vi trots allt haft betydligt högre och kraftigare inflation än vad som presenterats
"KPI är ett prisindex för hushållens konsumtion d.v.s det är bara priserna på transaktioner mellan företagssektorn och hushållssektorn som mäts över tid. Att prisutvecklingen på tv-apparater ska ingå i KPI är därför naturligt. Däremot ska inte transaktioner mellan hushållen ingå eftersom det inte är konsumtion (i strikt mening) - då hushållen köper och säljer hus till varandra blir det i stort ett nollsummespel inom sektorn. I Sveriges KPI mäts boendekostnader istället med en kostnadsansats där prisutvecklingen på en rad olika boendetjänster följs såsom te.x sophämtning, elkostnader, fastighetsskatt och räntekostnader för att nämna några.W Wiggen skrev:
Hur boendekostnader ska mätas i ett KPI är annars en fråga som är svår att svara enkelt på. Olika metoder används internationellt och många länder har valt att helt utelämna stora delar av boendekostnaderna.
Att de allt högre bostadspriserna inte på något sätt påverkar KPI är dock lite av en missuppfattning. Det sker dock indirekt och endast gradvis i den metod som SCB använder för att beräkna räntekostnadsdelen av hushållens boendekostnad. Långt ifrån alla hushåll köper ny bostad varje år, så för de flesta är finansieringsbehovet oförändrat sedan föregående år och räntekostnaden förändras därmed bara i de fall räntan har stigit eller sjunkit."
https://kundo.se/org/riksbank/d/bostadspriser-i-kpi/
Mitt minne säger mig att på 70-80 talet amorterades det på lånen. Det måste varit efter kraschen i början på 90 talet som amorteringsfria lån dök upp.
S surfarn skrev:
Om Sverige ekonomi har en tillväxt på låt oss säga 3% och huspriserna stiger med 15-20% per år pga sv att riksbanken med hjälp av banksystemen gör mer ”pengar” i systemet och på så sätt skapar nästan gratis lån, när folk lånar dessa nya pengar sker prisökningen där de nya pengarna söker sig, och det är inte inflation menar du???????
Det fina är att nu kommer räkningen på kalaset, och en stor del av bolånetorskarna kommer att se sina bubbelbostäder att säljas på exekutiv auktion.
Matematiken är enkel. Penningmängden ökar drastiskt - folk använder dessa ”nya pengar” till bostäder och renoveringar - de sektorerna kommer att få de största prisökningarna. Det är verklig inflation oavsett vad riksbanken och SCB har för varor i sin ”Ica kasse” och räknar på.
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 847 inlägg
Ja, när jag läser om så ser jag att det ser ut som om jag menar att det var ett allternativ på 70-80-talet när inflationen var hög. Det var det naturligtvis inte. Banken vill ju "ha tillbaka" sina pengar fortare ju högre inflationen är, allt annat lika. Nu är inte allt annat lika, vid hög inflation så vill man ha hög ränta; men det finns ju gränser på hur mycket man kan justera den. Vid hög inflation så måste ju pengarna "jobba hårdare" för att få tillbaka nog hög avkastning för att täcka för den höga inflationen.trähandtag skrev:
På 70 talet köpte ju en del bostäder kontant bara dom hade sparat lite, idag är det omöjligt för de flesta förstagångsköpare att ens ha kontantinsatsen.
Vad händer med bomarknaden om räntan går upp till säg 3-4% priserna kommer ju sjunka då mindre folk får låna pengar.
Vad händer med bomarknaden om räntan går upp till säg 3-4% priserna kommer ju sjunka då mindre folk får låna pengar.
Inte enligt riksbankens inflationsmått. Inte så mycket iallafall, det är ju det som är problemet.W Wiggen skrev:
Precis, hur de väljer måtten är ett problem i sig, i och mig det ger helt andra siffror.C cpalm skrev:
Tidigare fanns nya bilar med. Sen när de vart fler nollor så uteslöts bilarna ur beräkningen.
Nu har dom en ”viktad” matkasse blandannat. Som dock justeras vart efter ”priserna” ökar.
Exvis om en vara blir för dyr viktas den om så att varan försvinner och ersätts av en annan. Exvis i denna princip, entrecote blir för dyrt och då ersätts då i beräkningen av hamburgare.
Grundproblemet är de artificiella räntorna som sätts i den typ av planekonomi som riksbanken för. Dom sätter priset på pengar i princip.
I ensande ekonomi hade räntorna satts på tillgång och efterfrågan på sparade resurser (pengar) i samhället.
I en sund ekonomi jobbar man och överskottet går till sparande. Vill man då göra investeringar tar man sitt eget sparande eller andras i form av lån. Mycket sparaade pengar i ekonomin och låg efterfrågan ger låga räntor. Och tvärt om i fall det finns lite sparande och hög efterfrågan ger det höga räntor.
Problemet i dag är att det finns nästan inget sparande, utan det enda sättet för riksbanken att sänka räntan när dom vill i keyiansk anda ”stimulera ekonomin” är att öka pengamängden.
Detta får en mängd konsekvenser. Det första är att det går signaler i systemet att det finns mycket resurser sparade. Företag börjar då kalkylera på investeringar, dra på sig lån och göra stora satsningar. Privat personer kan låna i överflöd och dit nya pengarna hamnar kommer priserna att öka. När sedan efter en tid lånefesten är över så visar det helt plötsligt att bara för att riksbanken ökade pengamängden så blev det inte mer resurser för det. Nu börjar företagskalkylerna att slå fel och bli fel investeringar, huspriserna exvis som privatpersoner köpt visar sig vara övervärderade. Arbetslöshet och exvis övervärderade bubbelbostäder är ju en trevlig kombination.... den ekonomiskajämvikten kommer att balanseras - företagskonkurser till följd av felinvesteringar och massarbetslöshet som följd. Djup ekokonomisk depression och extrem ”lågkonjuktur”.
Stefan Ingves signalerar numera en oro över framtida hushåll, vilket han nog ska va tydlig med i egenskap av en av huvud arkitekterna bakom det hela.
I en sund ekonomi så kommer även givetvis vissa företag att gå om kull lite här och där. Felkalkyleringar och utveckling kanske går åt ett annat håll, folk vill helt plötsligt ha nåt annat , olyckor som inträffat som blir extremt kostsamt osv...
Det intressanta i en lågkonjuktur i ett manipulerat system som ekonomierna i världen i dag är att helt plötsligt börjar alla företag räkna fel samtidigt....och den gemensamma nämnaren är de manipulerade räntorna (ökad pengabas) bland annat.
Redigerat:
Ja med allsäkerhet kommer räntorna att tvingas upp på lite sikt till 8-10%, eftersom extremt låga räntor förekommit så pass länge.Alfredo skrev:
Kul för dom med mångmiljonskulder. Låt oss säga de som har huslån på 5 miljoner och 10 % ränta.... alla kan nog räkna ut den årliga räntekostnaden i de fallen rätt snabbt. Och detta då i kombination med en massarbetslöshet då givetvis.