Byta stockar under loge och ladugård
Hej.
Kikade på ett hus härom dagen.
Ett äldre hus i timmer byggt i vinkel, där ena delen som är ladugård och loge blivit lite trött.
Helt enkelt så att dyngan från djuren gjort att träet ruttnat och man har provat kört in traktorn på logen och knäckt stockar där under.
Full ståhöjd under hela bygget så där är inga problem.
Går det att byta ut dessa stockar mot limträ istället? Kanske 8 meter långa.
Går det på något rimligt sätt att få gjutet hållbart golv i den delen men ändå åt utrymmet kvar under hela byggnaden?
Blir säkert väääääldigt dyrt jämfört med att fylla upp grunden och gjuta.
Kikade på ett hus härom dagen.
Ett äldre hus i timmer byggt i vinkel, där ena delen som är ladugård och loge blivit lite trött.
Helt enkelt så att dyngan från djuren gjort att träet ruttnat och man har provat kört in traktorn på logen och knäckt stockar där under.
Full ståhöjd under hela bygget så där är inga problem.
Går det att byta ut dessa stockar mot limträ istället? Kanske 8 meter långa.
Går det på något rimligt sätt att få gjutet hållbart golv i den delen men ändå åt utrymmet kvar under hela byggnaden?
Blir säkert väääääldigt dyrt jämfört med att fylla upp grunden och gjuta.
Allvetare
· Västra götaland
· 8 857 inlägg
Nu är jag ju inte expert på vare sig timmerkåkar, eller betonggjutning, men att bygga ett träbjälklag som ska bära upp ett "hållbart" betonggolv låter som att gå över ån efter vatten...M M_Persson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Logar brukar inte vara några precisionsbyggen, men rent generellt går det givetvis att ersätta stockar med limträ.
Kan du uttrycka detta lite klarare?M M_Persson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Vad är det för typ av fordon? Vad väger de? Ta gärna med några mått, t.ex. logens bredd och djup. Allting går att lösa, frågan är om det blir rimligt.
Bil och traktor.
Bil ca 2 ton klarar säkerligen golvet idag.
Och jag har bara veterantraktorer så vikten kommer inte högre än max 3 ton.
Tippar som sagt på 8 meter bred som stockarna bär upp. Ca 350mm grova idag.
Limträ, går det att köpa i vettiga dimensioner till vettiga pengar? Eller är det bättre att ge sig ut i skogen och leta stock?
Bil ca 2 ton klarar säkerligen golvet idag.
Och jag har bara veterantraktorer så vikten kommer inte högre än max 3 ton.
Tippar som sagt på 8 meter bred som stockarna bär upp. Ca 350mm grova idag.
Limträ, går det att köpa i vettiga dimensioner till vettiga pengar? Eller är det bättre att ge sig ut i skogen och leta stock?
Om du skall ha limträbalkar måste du bygga trägolv av något slag.
Skall du ha ett gjutet golv krävs stålbalkar eller betongbalkar och eftersom de inte är elastiska som trä krävs en ny tjälfri grundläggning under hela den delen av byggningen.
Skall du ha ett gjutet golv krävs stålbalkar eller betongbalkar och eftersom de inte är elastiska som trä krävs en ny tjälfri grundläggning under hela den delen av byggningen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Limträ är inte så dyrt. Det är i alla fall betydligt billigare än stål. Den grövsta standarddimensionen tror jag är 215x540 mm, den tål ganska mycket. Jag ber att få återkomma senare idag.
Orsaken att jag inte tror på kombinationen limträ och betongvalv är denna:
Jag förmodar att byggningen är av samma typ som jag har sett i trakten kring Forsa och Hög och Delsbo och Harmånger där jag har rört mig en del. Större delen av dem tycks vara byggda på 1800-talet och början på 1900-talet.
Timran brukar stå på höga plintar så det blir som en källare under. Ibland är det höga stenplintar och ibland står timran på trästolpar som står på låga knutstenar.
Hur som helst så bärs hela byggningens tyngd av några få knutstenar som står i marknivå. Säkert är de underbyggda med pallstenar kanske i flera lager under jord men likväl är bärytan liten. Oftast står ju de här byggningarna på torra backar som inte är tjäl- och sättningskänsliga men likväl rör knutstenarna sig ofta någon eller några centimeter i höjdled.
Golvbjälkarna tycks ofta vara inlaxade mellan första och andra stockvarvet i väggarna. De bildar tillsammans med väggarna en ram som är elastisk och klarar plintarnas rörelser i höjdled men som är relativt styv i sidled så att huset inte kryper av knutstenarna.
På 8 meters husbredd (bjälklängd) gissar jag att det kan finnas någon sorts plintar eller stolpar som bär mitt under golvet också.
Om man då skulle byta ut de här inlaxade bjälkarna mot limträ så borde man rimligtvis ankra limträbjälkarna i timmerväggarna med specialtillverkade extragrova järnbeslag och grova genomgående bultar så att nedersta stockvarvet och bjälkarna fortsätter fungera som en ram. Det bör gå bra.
Om man sedan gjuter en betongplatta ovanpå så fördubblar man nästan byggningens vikt som fortfarande skall bäras av samma knutstenar. Om de inte har rört sig tidigare så är det rimligt att de börjar röra sig. Eftersom en betongplatta inte är elastisk som trä så blir det problem då den inte kan följa med i rörelserna.
Skall man ha en betongplatta borde den stå på egna ben på en egen grundläggning som står stilla och då blir det stålpelare och stålbalkar och en jäkla massa pengar som bara går upp i rök.
Skall du skruva veterantraktorer är det bara en tidsfråga innan du förutom en 1,5-3 tons traktor dessutom har en tvåtons metallsvarv och en tvåtons fräs och en 400 kilos pelarborrmaskin och något ton verktyg och material i verkstaden. Det skall golvet tåla.
Såhär tror jag i alla fall.
Förresten brukar timrade fähus ofta vara genomruttna av djurfukten. Timret ser friskt ut utanpå men det är bara en tumstjock yta som är hård och inuti är det kompostjord. I synnerhet de nedersta 5 stockvarven och högre upp där mellantaksfyllningen ligger mot timret. Grantimmer är mest utsatt och i Hälsingland timrar de mest av furu så du har en hyfsad chans att klara dig men principen är att alltid undersöka en fähustimra extra noga och sticka med kniven på alla möjliga ställen innan man börjar renovera.
Ibland blir den enda vettiga lösningen att ta bort en vägg i gången upp till överkant på mellantaksfyllningen och sätta in en ny syll och bygga en regelvägg i stället.
Jag förmodar att byggningen är av samma typ som jag har sett i trakten kring Forsa och Hög och Delsbo och Harmånger där jag har rört mig en del. Större delen av dem tycks vara byggda på 1800-talet och början på 1900-talet.
Timran brukar stå på höga plintar så det blir som en källare under. Ibland är det höga stenplintar och ibland står timran på trästolpar som står på låga knutstenar.
Hur som helst så bärs hela byggningens tyngd av några få knutstenar som står i marknivå. Säkert är de underbyggda med pallstenar kanske i flera lager under jord men likväl är bärytan liten. Oftast står ju de här byggningarna på torra backar som inte är tjäl- och sättningskänsliga men likväl rör knutstenarna sig ofta någon eller några centimeter i höjdled.
Golvbjälkarna tycks ofta vara inlaxade mellan första och andra stockvarvet i väggarna. De bildar tillsammans med väggarna en ram som är elastisk och klarar plintarnas rörelser i höjdled men som är relativt styv i sidled så att huset inte kryper av knutstenarna.
På 8 meters husbredd (bjälklängd) gissar jag att det kan finnas någon sorts plintar eller stolpar som bär mitt under golvet också.
Om man då skulle byta ut de här inlaxade bjälkarna mot limträ så borde man rimligtvis ankra limträbjälkarna i timmerväggarna med specialtillverkade extragrova järnbeslag och grova genomgående bultar så att nedersta stockvarvet och bjälkarna fortsätter fungera som en ram. Det bör gå bra.
Om man sedan gjuter en betongplatta ovanpå så fördubblar man nästan byggningens vikt som fortfarande skall bäras av samma knutstenar. Om de inte har rört sig tidigare så är det rimligt att de börjar röra sig. Eftersom en betongplatta inte är elastisk som trä så blir det problem då den inte kan följa med i rörelserna.
Skall man ha en betongplatta borde den stå på egna ben på en egen grundläggning som står stilla och då blir det stålpelare och stålbalkar och en jäkla massa pengar som bara går upp i rök.
Skall du skruva veterantraktorer är det bara en tidsfråga innan du förutom en 1,5-3 tons traktor dessutom har en tvåtons metallsvarv och en tvåtons fräs och en 400 kilos pelarborrmaskin och något ton verktyg och material i verkstaden. Det skall golvet tåla.
Såhär tror jag i alla fall.
Förresten brukar timrade fähus ofta vara genomruttna av djurfukten. Timret ser friskt ut utanpå men det är bara en tumstjock yta som är hård och inuti är det kompostjord. I synnerhet de nedersta 5 stockvarven och högre upp där mellantaksfyllningen ligger mot timret. Grantimmer är mest utsatt och i Hälsingland timrar de mest av furu så du har en hyfsad chans att klara dig men principen är att alltid undersöka en fähustimra extra noga och sticka med kniven på alla möjliga ställen innan man börjar renovera.
Ibland blir den enda vettiga lösningen att ta bort en vägg i gången upp till överkant på mellantaksfyllningen och sätta in en ny syll och bygga en regelvägg i stället.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag håller helt med heimlaga, någon betongkonstruktion ovanpå trä är ingen bra lösning. Däremot går det bra att göra ett träbjälklag som klarar rätt höga laster. En rimlig utgångspunkt kan vara en nyttig last på 5 kN/kvm. Dessutom bör konstruktionen klara punktlaster på 750 kg (= ett traktorhjul) utan besvärande nedböjning. En grundstruktur kan bestå av limträbalkar tvärs över ladan på ganska glest c/c, ca 2400 mm. Tänkbar dimension 215x495 mm. Om dessa limträbalkar vilar på egna limträpelare, behöver man inte blanda in ladans befintliga konstruktion. Tvärs dessa limträbalkar lägger man vanligt konstruktionsvirke, helst ovanpå limträbalkarna men i värsta fall nedsänkta med balkskor. Lämplig dimension 45x170 c/c 500 mm. Slutligen som golv, spontade brädor 45x145 mm. Detta ger en fingervisning om vilka dimensioner som krävs.