Hej,

Skulle vilja kolla så att jag tolkat reglerna för våning rätt innan vi börjar rita ett hus.
Enligt DP får "huvudbyggnad ej uppföras med mer än en våning" "icke uppföras till större höjd än 4m" "huvudbyggnad och uthus icke upptaga större areal än 100 kvadratmeter"

Enligt kommunen så accepterar de att man bygger 10% större. Eftersom vi har så begränsat med yta vill vi maximera vad vi får bygga. Har då läst att om taket skär väggen max 70 cm över golvet räknas det inte som en våning. Stämmer det? Finns inget i DP att vind ej får inredas eller något om takvinkel. Ritar vi ett hus som är så fyrkantigt som möjligt borde vi få ordentligt med utrymme på övervåningen.
 
PBF 1 kap:
4 § Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.

En vind ska anses vara en våning endast om
1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.

En källare ska anses vara en våning endast om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

Så, ja.
 
R
> Enligt kommunen så accepterar de att man bygger 10% större.

Det är ju en sak att kommunen gör det, men söker man bygglov utöver vad detaljplanen tillåter så är det obligatoriskt grannehörande. Om någon granne överklagar bygglovet p.g.a. detta så är det inte alls säkert att länsstyrelsen (och sedan Mark- och miljödomstolen) accepterar det bara för att kommunen gör det. Det finns inga garantier.
 
  • Gilla
Hemmakatten
  • Laddar…
Ja jag tror du har uppfattat rätt. Men tänk på att höjden räknas på den höjdbestämmande väggen, oftast den vägg som ligger mot gatan (men det finns ett tjockt regelverk om det). Så lägger du gaveln mot gatan så räknas höjden till nock.
 
R rolflidvall skrev:
> Enligt kommunen så accepterar de att man bygger 10% större.

Det är ju en sak att kommunen gör det, men söker man bygglov utöver vad detaljplanen tillåter så är det obligatoriskt grannehörande. Om någon granne överklagar bygglovet p.g.a. detta så är det inte alls säkert att länsstyrelsen (och sedan Mark- och miljödomstolen) accepterar det bara för att kommunen gör det. Det finns inga garantier.
Grannar är helt lugna men ett är till salu. Strular nya ägare så finns hållhakar så ingen lär överklaga men helt säker kan man ju aldrig vara.
 
H hempularen skrev:
Ja jag tror du har uppfattat rätt. Men tänk på att höjden räknas på den höjdbestämmande väggen, oftast den vägg som ligger mot gatan (men det finns ett tjockt regelverk om det). Så lägger du gaveln mot gatan så räknas höjden till nock.
Vart hittar jag bestämmelser om vilken sida som är höjdbestämmande? De flesta inklusive vi har dock kortsidan mot vägen utan att någon fått anmärkning om höjden.
 
R
> Vart hittar jag bestämmelser om vilken sida som är höjdbestämmande?

Det finns regler men det finns också praxis som vägs in.
Det här domen från Mark- och miljööverdomstolen som kom i veckan belyser det:
http://www.markochmiljooverdomstole...omstolen/Svea HR P 2396-17 Dom 2018-04-04.pdf

Här ett citat från domen:
"I Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3, s. 191 ff., anges bl.a. följande. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man från en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör detta vara ena långsidan. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande. Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande. Av praxis följer att den beräkningsgrundande fasaden i första hand ska vara den som är riktad mot allmän plats (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 29 juni 2012 i mål nr P 2053-12, den 18 september 2012 i mål nr P 2076-12 och den 8 november 2012 i mål nr P 6270-12). I praxis har vidare uttalats att den fasad som får anses ha störst allmän påverkan ska utgöra beräkningsgrundande fasad (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 31 maj 2012 i mål nr P 402-12 och den 16 juni 2014 i mål nr P 6673-13).
Den aktuella byggnaden har två långsidor. Underinstanserna har valt den östra långsidan (entrésidan) som beräkningsgrundande. Mark- och miljööverdomstolen anser att entrésidan, som vetter mot infartsvägen till fastigheten, inte har så stor allmän påverkan att den bör utgöra beräkningsgrundande fasad. Enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning är det i stället den västra långsidan, som är vänd mot Skurusundet, som ger det mest dominerande intrycket och mest påtagligt påverkar upplevelsen av byggnadens höjd när den betraktas av allmänheten. Den västra fasaden får således anses ha störst allmän påverkan och ska utgöra beräkningsgrundande fasad.
"

Här kan man ladda ner Boverkets bok:
https://www.boverket.se/globalasset...nt/2004/boken_om_lov_tillsyn_och_kontroll.pdf
 
  • Gilla
Räknenisse och 1 till
  • Laddar…
R rolflidvall skrev:
> Vart hittar jag bestämmelser om vilken sida som är höjdbestämmande?

Det finns regler men det finns också praxis som vägs in.
Det här domen från Mark- och miljööverdomstolen som kom i veckan belyser det:
[länk] HR P 2396-17 Dom 2018-04-04.pdf

Här ett citat från domen:
"I Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3, s. 191 ff., anges bl.a. följande. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man från en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör detta vara ena långsidan. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande. Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande. Av praxis följer att den beräkningsgrundande fasaden i första hand ska vara den som är riktad mot allmän plats (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 29 juni 2012 i mål nr P 2053-12, den 18 september 2012 i mål nr P 2076-12 och den 8 november 2012 i mål nr P 6270-12). I praxis har vidare uttalats att den fasad som får anses ha störst allmän påverkan ska utgöra beräkningsgrundande fasad (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 31 maj 2012 i mål nr P 402-12 och den 16 juni 2014 i mål nr P 6673-13).
Den aktuella byggnaden har två långsidor. Underinstanserna har valt den östra långsidan (entrésidan) som beräkningsgrundande. Mark- och miljööverdomstolen anser att entrésidan, som vetter mot infartsvägen till fastigheten, inte har så stor allmän påverkan att den bör utgöra beräkningsgrundande fasad. Enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning är det i stället den västra långsidan, som är vänd mot Skurusundet, som ger det mest dominerande intrycket och mest påtagligt påverkar upplevelsen av byggnadens höjd när den betraktas av allmänheten. Den västra fasaden får således anses ha störst allmän påverkan och ska utgöra beräkningsgrundande fasad.
"

Här kan man ladda ner Boverkets bok:
[länk]

Gillar även att MMÖD ändrar tolkningarna som gjorts av tidigare instanser, dvs att det gått igenom tre tidigare prövningar om våningsantal men tillslut inte accepteras.

Det är inte jättelätt för privatpersoner, byggherrar, arkitekter eller konsulter att veta hur man ska utforma husen så de hamnar inom ramarna. Men det kanske inte är ett problem då tolkningarna oftast blir svåra då man försöker maximera vad man får bygga enligt gällande bestämmelser och då tänjer på gränserna lite.

Värt att ta med sig från detta är också att om en ska överklaga kan det vara värt att driva överklagan till högsta instans...
 
R rolflidvall skrev:
> Vart hittar jag bestämmelser om vilken sida som är höjdbestämmande?

Det finns regler men det finns också praxis som vägs in.
Det här domen från Mark- och miljööverdomstolen som kom i veckan belyser det:
[länk] HR P 2396-17 Dom 2018-04-04.pdf

Här ett citat från domen:
"I Boverkets allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2, Boken om lov, tillsyn och kontroll, bilaga 3, s. 191 ff., anges bl.a. följande. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man från en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör detta vara ena långsidan. Vid lika fasadlängder får, med hänsyn till omgivningen, avgöras vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som ska vara beräkningsgrundande. Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande. Av praxis följer att den beräkningsgrundande fasaden i första hand ska vara den som är riktad mot allmän plats (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 29 juni 2012 i mål nr P 2053-12, den 18 september 2012 i mål nr P 2076-12 och den 8 november 2012 i mål nr P 6270-12). I praxis har vidare uttalats att den fasad som får anses ha störst allmän påverkan ska utgöra beräkningsgrundande fasad (se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 31 maj 2012 i mål nr P 402-12 och den 16 juni 2014 i mål nr P 6673-13).
Den aktuella byggnaden har två långsidor. Underinstanserna har valt den östra långsidan (entrésidan) som beräkningsgrundande. Mark- och miljööverdomstolen anser att entrésidan, som vetter mot infartsvägen till fastigheten, inte har så stor allmän påverkan att den bör utgöra beräkningsgrundande fasad. Enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning är det i stället den västra långsidan, som är vänd mot Skurusundet, som ger det mest dominerande intrycket och mest påtagligt påverkar upplevelsen av byggnadens höjd när den betraktas av allmänheten. Den västra fasaden får således anses ha störst allmän påverkan och ska utgöra beräkningsgrundande fasad.
"

Här kan man ladda ner Boverkets bok:
[länk]
Tack!

Ja verkligen inte lätt att veta vad som gäller. Verkar dock som att någon av långsidorna normalt räknas så får göra det lite avlångt så att samma sida som i dagsläget räknas. Verkar även som att det kan finnas möjlighet att bygga en takkupa på den sida av taket som inte blir beräkningsgrundande. Får se om det kan vara något som är intressant när vi kommit längre i planerandet.
 
Fått rita om huset några gånger. En gång pga miss från oss och ett par ggr pga att kommunen ändrat sig på olika punkter. Kommunen verkar inne på att släppa vissa avvikelser men tar ju tid att rita om gång efter gång pga att de ändrar sig om vad de kan acceptera. Funderar därför på att rita om det så att det följer detaljplanen. Fått vilken sida av huset som avgör höjden och den kommer hålla sig inom höjden. Finns det något som hindrar att man gör förhöjd väggliv på andra sidan eller tom fullhöjd där?
 
Ja, det påverkar definitionen av en våning. Du har höjdkravet på huset, som i princip gäller en sida, oftast mot gatan. Men du har också ofta en begränsning i antal våningar. Ett förhöjt väggliv över 70cm, gör att du har en våning till på huset.
 
  • Gilla
Hemmakatten
  • Laddar…
Om du vill spara tid, så håll dig inom detaljplanen. En avvikelse, oavsett hur liten den är, kan man få igenom som bonus. Det finns aldrig några garantier.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Ja, det påverkar definitionen av en våning. Du har höjdkravet på huset, som i princip gäller en sida, oftast mot gatan. Men du har också ofta en begränsning i antal våningar. Ett förhöjt väggliv över 70cm, gör att du har en våning till på huset.
Ja men på sidan de mäter håller den sig ju inom reglerna om 70cm. Den andra långsidan och kortsidorna ska de inte ens mäta.
 
Nej, den skall inte mätas mot bygg-höjdkravet. Men när man bedömer om en våning är en våning, så tas hela våningen i beaktande. Det är två helt olika regelområden.
 
Om du vill maxa bygget kolla med kommunen om du får söka attefall samtidigt, vilket innebär att du får bygga 15 kvm till på huset.
Detta är tillåtet i flera kommuner, du måste dock lämna in dubbla ritningar, en för bygglov och en för attefallstillägget.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.