Varför endast 100 mm isolering utanpå platta?
Jag håller på med ett (till ytan iaf) litet garagebygge med mycket självvalt krångel till. Håller på att grusa upp och det närmar sig isolering som jag inte tänkt vara för snål med då det blir värme i plattan och man vill ju inte kråkelda mycket mer än man redan gör. Vet att man numera rekommenderar 300 mm isolering "under husgrund" och jag lär landa på 200 mm för att slippa frakta bort grus då takhöjden inte går att påverka nu. Inga konstigheter där, jag har bara börjat undra: Hur har man kommit fram till de rekommendationer som gäller för isolering av grunder egentligen?
Det verkar vettigt att isolera rejält mot marken naturligtvis och tre 100 mms frigolitskivor ovanpå varandra känns verkligen rejält överarbetat när man håller på med det. I min lekmannavärld stiger värme uppåt och det är ju därför man alltid isolerat tak mer än väggar. Den värme som min betongplatta drar neråt dras ju genom värmeledning i betongen och inte genom luftvandring, och temperaturskillnaden mellan jordvärme (4 grader?) och verkstadsvärme (15 grader) är ju inte jättestor.
Utåt däremot. Man kan alltid räkna med att 5-10 cm av betongplattan är blottad mellan ytterväggens nederkant och mark, här brukar man bara ställa dit en 100 mms isolering trots att temperaturskillnaden kan vara 50 grader (35 minus till 15 plus), även de L-element man använder som prefabricerade formelement är 100 mm. Nu är det bara en kort bit som är helt blottad mot uteluften i vanliga fall även om det kan vara mer ibland beroende på hur tomten ser ut osv. Men det som är under mark skyddas från kyla bara av dessa 100 mm plus den liggande 100 mm-skiva man gräver ner utanför. Beroende på hur man ser det, totalt 200 mm.
Hur kommer det sig att man förespråkar 300 mm isolering rakt neråt mot jordvarm mark som är skyddad mot luftkyla samtidigt som 100-200 mm räcker på kanterna där den verkliga kylan kan vara? Varför rekommenderas inte mycket mer isolering i ytterkant?
Allt sånt här räknar ju kunniga människor ut med formler och instrument så jag är nyfiken på vad som lett till nuvarande rekommendationer.
Det verkar vettigt att isolera rejält mot marken naturligtvis och tre 100 mms frigolitskivor ovanpå varandra känns verkligen rejält överarbetat när man håller på med det. I min lekmannavärld stiger värme uppåt och det är ju därför man alltid isolerat tak mer än väggar. Den värme som min betongplatta drar neråt dras ju genom värmeledning i betongen och inte genom luftvandring, och temperaturskillnaden mellan jordvärme (4 grader?) och verkstadsvärme (15 grader) är ju inte jättestor.
Utåt däremot. Man kan alltid räkna med att 5-10 cm av betongplattan är blottad mellan ytterväggens nederkant och mark, här brukar man bara ställa dit en 100 mms isolering trots att temperaturskillnaden kan vara 50 grader (35 minus till 15 plus), även de L-element man använder som prefabricerade formelement är 100 mm. Nu är det bara en kort bit som är helt blottad mot uteluften i vanliga fall även om det kan vara mer ibland beroende på hur tomten ser ut osv. Men det som är under mark skyddas från kyla bara av dessa 100 mm plus den liggande 100 mm-skiva man gräver ner utanför. Beroende på hur man ser det, totalt 200 mm.
Hur kommer det sig att man förespråkar 300 mm isolering rakt neråt mot jordvarm mark som är skyddad mot luftkyla samtidigt som 100-200 mm räcker på kanterna där den verkliga kylan kan vara? Varför rekommenderas inte mycket mer isolering i ytterkant?
Allt sånt här räknar ju kunniga människor ut med formler och instrument så jag är nyfiken på vad som lett till nuvarande rekommendationer.
Vad tänker du värme med
Medlem
· Västra Götaland
· 2 900 inlägg
Bra frågeställning. Jag tror det är för att den lilla extrakostnaden att lägga mer mot mark är försumbar, att gräva 100 djupare och 100 m2 xtra frig är växelpengar vid ett 'villabygge'. Att regla ut väggar 100mm extra för mer isolering kostar mer. Sedan är ju marken kall året runt, klimatet utanför dina väggar är ju bättre iallafall halva året.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Isoleringsföretagen vill tjäna så mycket pengar som möjligt och det är lätt att motivera mycket isolering i grunden? Den går ju inte att tilläggsisolera i efterhand.G gaffa skrev:
Jag förstår ditt tänk men det jag menar är isoleringen av själva grunden och inte huskroppen. Hur ett hus reglas upp och isoleras är en fråga i sig men själva plattan är det jag funderar över. Det är brukligt att bygga en husgrund genom att ställa ut L-formade kantelement av frigolit som är 100 mm tjocka och sedan lägga 2-300 mm isolering på marken inuti. Det jag tycker är konstigt är att man inte rekommenderas tjockare isolering mot utemiljön när så tjock isolering läggs rakt ner på marken.I Martenw skrev:
Dels är det praktiskt lite svårare att få till isolering åt sidan i sockelelementet då du måste tänka på att ta hand om lasten från syllen (du vill ha betong och inte bara cellplast under väggen)
Sen leder fuktig mark bort värme mycket snabbare än luft så isoleringen nedåt gör större nytta.
Sen leder fuktig mark bort värme mycket snabbare än luft så isoleringen nedåt gör större nytta.
Fast numera (sedan 10 år?) använder man ofta kantelement som isolerar plattan från kantbalken.
Som detta t.ex.
Speciellt om man har golvvärme minskar detta energiförbrukningen, genom att den varma betongplattan är isolerad från kantbalken.
https://www.jackon.se/produkter-bygg/jackon-kantelement/u-element/
I vårt hus, byggt år 2010, har vi något liknande, fast vi inte har golvvärme.
Och nej, vi gör inte av med särskilt mycket energi för uppvärmningen
Som detta t.ex.
Speciellt om man har golvvärme minskar detta energiförbrukningen, genom att den varma betongplattan är isolerad från kantbalken.
https://www.jackon.se/produkter-bygg/jackon-kantelement/u-element/
I vårt hus, byggt år 2010, har vi något liknande, fast vi inte har golvvärme.
Och nej, vi gör inte av med särskilt mycket energi för uppvärmningen
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det finns ju flera orsaker till att man isolerar under en betongplatta. En anledning är att motverka kondens i betongen. Det räcker säkert med 100 mm för att klara detta. Till detta kommer kravet på energihushållning i byggnormen: Ett snitt U-värde för grunden i uppvärmda byggnader är 0,15. För tak är det lägre och för väggar är det högre. Sedan finns det en massa specialkrav och alternativa beräkningsmetoder. 0,15 betyder ca 200 mm frigolit. För optimal verkan skall man naturligtvis ha mer isolering i kanterna och mindre på mitten. Detta är dock lite jobbigt att hantera i praktiken så många väljer samma tjocklek hela vägen. Just på denna punkt tycker jag dock att Boverket är ganska flexibelt.
Denna lösning på bild är nog väldigt ovanlig har alldrig stött på denna ute på byggen.KnockOnWood skrev:
Fast numera (sedan 10 år?) använder man ofta kantelement som isolerar plattan från kantbalken.
Som detta t.ex.
[bild]
Speciellt om man har golvvärme minskar detta energiförbrukningen, genom att den varma betongplattan är isolerad från kantbalken.
[länk]
I vårt hus, byggt år 2010, har vi något liknande, fast vi inte har golvvärme.
Och nej, vi gör inte av med särskilt mycket energi för uppvärmningen
Märkligt, är det för att anläggningsarbetare är insnöade och håller fast vid sina traditionella stenåldersmetoder?T Polos skrev:
Här är Sundolitts variant:
http://www.sundolitt.se/download.aspx?object_id=926F3CC6B3974A8496A43E0EDE30B5CA.pdf
Varianten knock on Wood visar ovan börjar bli något vanligare, samtidigt som den skillnad den gör är marginell ur energisynpunkt.
Vet inte jag förstod det rätt, men du undrade varför det inte var mer isolering på sidorna ? Du måste ju kunna förs ner lasterna från huset någonstans, då är det kantbalk som gäller. Den är ytterst väsentligt för ändamålet att bygga huset medans lite extra isolering på sidorna är en fis i rymden.
Vet inte jag förstod det rätt, men du undrade varför det inte var mer isolering på sidorna ? Du måste ju kunna förs ner lasterna från huset någonstans, då är det kantbalk som gäller. Den är ytterst väsentligt för ändamålet att bygga huset medans lite extra isolering på sidorna är en fis i rymden.
Värme stiger inte.G gaffa skrev:
Det är ett vanligt missförstånd som uppstått eftersom varm luft stiger, men det beror på att varm luft har lägre densitet än kall luft, och har inget med värme i sig att göra.
Värme sprids på tre sätt: ledning, strömning och strålning. Vad gäller en grunds utsläpp av värme från huset så sker det inte i speciellt stor utsträckning genom strömning av varm luft (även om strömning indirekt leder till ökad värmeförlust eftersom den varma luften närmast sockeln stiger och ersätts av kall luft). Primärt skyddar man sig mot ledning av värme ner i marken och ut i luften, men marken är tätare än luften och leder värme mycket bättre, och då är det viktigt att isolera mot marken.