Vad skulle lukta i lecakulor? Det är väl bränd lera precis som tegel?
 
Sommartorparn skrev:
Kan man inte spola av Hasoporen innan man bär in den så att dammet går bort?
Nja, det sjunker bara ner en nivå längre ner i skumglashögen då, plus att man behöver vänta på att hasoporet torkar. Enklast är att lyfta det med grep eller att kratta det en bit så faller dammet av. Inget större problem om man har skumglaset i hög och skottar in det för hand _ då faller mycket av dammet bort av sig själv om man bara är noga. Köper man det i storsäck blir hanteringen mycket enklare men man riskerar att få med sig dammet in.
 
Gallahad skrev:
Vad skulle lukta i lecakulor? Det är väl bränd lera precis som tegel?
Just det. Samma lukt som blötlagt tegel eller blötlagda blomkrukor i terrakotta finns från blöta lecakulor. Grejen med vanliga blomkrukelekakulor är väl att de suger åt sig vatten vilket inte de kulorna gör som är avsedda för husgrunder.
 
godeha skrev:
Nja, det sjunker bara ner en nivå längre ner i skumglashögen då, plus att man behöver vänta på att hasoporet torkar. Enklast är att lyfta det med grep eller att kratta det en bit så faller dammet av. Inget större problem om man har skumglaset i hög och skottar in det för hand _ då faller mycket av dammet bort av sig själv om man bara är noga. Köper man det i storsäck blir hanteringen mycket enklare men man riskerar att få med sig dammet in.
OK. Tack f svar. Att få Hasoporen i storsäck verkar onekligen lättare utifrån er beskrivning på bloggen! :) . Har det gjorts mätningar på att dammet hindrar kapillärbrytningen eller är det ett antagande?
 
Det är en iakttagelse från verkligheten hemma på gården ;-) Hasopor anger själva hur mycket som krävs för att få ett kapillärbrytande lager men jag tror att det handlar om rent skumglas. Dammet blir som ganska tjocka lager sand och de är verkligen inte kapillärbrytande.
 
godeha skrev:
Det är en iakttagelse från verkligheten hemma på gården ;-) Hasopor anger själva hur mycket som krävs för att få ett kapillärbrytande lager men jag tror att det handlar om rent skumglas. Dammet blir som ganska tjocka lager sand och de är verkligen inte kapillärbrytande.
Hmm inte så bra... Och eftersom det är ett relativt nytt material så vet man ännu hur det funkar i praktiken (inkl. damm och annan verklighet)....
 
Sommartorparn skrev:
Just det. Samma lukt som blötlagt tegel eller blötlagda blomkrukor i terrakotta finns från blöta lecakulor. Grejen med vanliga blomkrukelekakulor är väl att de suger åt sig vatten vilket inte de kulorna gör som är avsedda för husgrunder.
Jag kan inte påminna mig att det luktar överhuvudtaget.
Hornbach säljer 60 liters säckar lecakulor 12-20 från finja för 99:- så det är inte så svårt att få tag på som någon hävdade.
 
Gallahad skrev:
Jag kan inte påminna mig att det luktar överhuvudtaget.
Hornbach säljer 60 liters säckar lecakulor 12-20 från finja för 99:- så det är inte så svårt att få tag på som någon hävdade.
Leca 12-20 med eller utan K?

Vad gäller lukt så var det Heimlaga som hävdade att några hade besvärats av lukt från leca i grunden. Själv har jag bara hanterat leca i samband med blomkrukor men kunde associera till "blötlagda blomkrukelukten" som en möjlig förklaring. Men om lecan med typbeteckning K är överdragen av ett vattenavvisande skickt så borde den lukten inte kunna uppstå.
 
Sommartorparn skrev:
Leca 12-20 med eller utan K?

Vad gäller lukt så var det Heimlaga som hävdade att några hade besvärats av lukt från leca i grunden. Själv har jag bara hanterat leca i samband med blomkrukor men kunde associera till "blötlagda blomkrukelukten" som en möjlig förklaring. Men om lecan med typbeteckning K är överdragen av ett vattenavvisande skickt så borde den lukten inte kunna uppstå.
Utan K och den var visst på 50 liter. Lämplig för jordförbättring, dränering, ballast, och markisolering.
 
Hej, jag är såå glad att ha hittat det här forumet och hoppas ni är aktiva efter alla dessa år.

Köpte förra hösten ett timrat torp i Södermanland, byggt runt sekelskiftet 1800.
Huset står på en lätt sluttande tomt ca 70m från en sjö.
Från utsidan ser det ut som en torpargrund på två av sidorna på huset medan de andra två kanske bara har en rad av stenar under nedersta syllen. Det är svårt att bedöma innan jag gräver runt ordentligt.

När jag lyfte upp golvet i hallen för att se hur det såg ut under huset så visade sig att det var jord ända upp till de breda gamla plankorna. Jag blev förvånad för jag trodde det skulle vara ett hålutrymme där.
Jag funderar över om det ser det annorlunda ut i det stora rum som ligger 1 m över marknivån eller om man fyllde upp ett eventuellt hålrum med jord, men det kan vänta för tillfället.

Hallen är kall och jag tycker det luktar gnagarpiss från jorden under brädorna.

Nu vill jag byta ut den gamla mullbänken mot en ny modernare variant.
Tänker gräva ut jorden och göra mig av med den.
Sedan vill jag fylla utrymmet med skumglas istället. Har någon av er längre erfarenhet av det?

Nu undrar jag om jag ska lägga någon typ av markduk underst.
Hur gör jag med isolering mot vind och gnagare som kommer genom grunden?
Ska jag lerklina om syllen ligger direkt mot jorden och hur gör jag om det är en stenrad underst?
Finns det annat materiel som går att föredra.

Tänker gjuta plintar som jag sätter golvreglarna på.
Behöver jag ett blindgolv under det riktiga golvet? Jag ska lägga 6 cm tjocka granplankor som innergolv.

Funderar också på om jag kan lägga någon typ av isolering mellan glasskum och golv. Tänker mig någon typ av naturmateriel som ull eller dyl. som släpper igenom jordfukten ordentligt.

Hoppas innerligt ni har goda erfarenheter av att modernisera mullbänkar. Jag vill inte börja riva i golvet innan jag har koll på vilka typer av åtgärder jag kan förvänta mig.


Tacksam för svar! :)
 
Det är generellt inte bra om ngn del av syllen ligger mot jord. Det bör åtgärdas.

Vind- och gnagartätning av stengrunden kan göras med lera, men marken bör vara torr året om så inte leran suger fukt upp till syllen som en veke. Leran har fördelarna att den är flexibel för när en gammal grund rör sig och den är gnagarsäker.

Markduk bör inte behövas.

Varför plintar?

Blindgolv under riktigt tjocka och självbärande golvplank/tiljor behövs inte.

Skumglas är isolering, om än inte superisolerande, så det behövs hyfsat tjocka lager.
 
Versielle Versielle skrev:
Hej, jag är såå glad att ha hittat det här forumet och hoppas ni är aktiva efter alla dessa år.

Köpte förra hösten ett timrat torp i Södermanland, byggt runt sekelskiftet 1800.
Huset står på en lätt sluttande tomt ca 70m från en sjö.
Från utsidan ser det ut som en torpargrund på två av sidorna på huset medan de andra två kanske bara har en rad av stenar under nedersta syllen. Det är svårt att bedöma innan jag gräver runt ordentligt.

När jag lyfte upp golvet i hallen för att se hur det såg ut under huset så visade sig att det var jord ända upp till de breda gamla plankorna. Jag blev förvånad för jag trodde det skulle vara ett hålutrymme där.
Jag funderar över om det ser det annorlunda ut i det stora rum som ligger 1 m över marknivån eller om man fyllde upp ett eventuellt hålrum med jord, men det kan vänta för tillfället.

Hallen är kall och jag tycker det luktar gnagarpiss från jorden under brädorna.

Nu vill jag byta ut den gamla mullbänken mot en ny modernare variant.
Tänker gräva ut jorden och göra mig av med den.
Sedan vill jag fylla utrymmet med skumglas istället. Har någon av er längre erfarenhet av det?

Nu undrar jag om jag ska lägga någon typ av markduk underst.
Hur gör jag med isolering mot vind och gnagare som kommer genom grunden?
Ska jag lerklina om syllen ligger direkt mot jorden och hur gör jag om det är en stenrad underst?
Finns det annat materiel som går att föredra.

Tänker gjuta plintar som jag sätter golvreglarna på.
Behöver jag ett blindgolv under det riktiga golvet? Jag ska lägga 6 cm tjocka granplankor som innergolv.

Funderar också på om jag kan lägga någon typ av isolering mellan glasskum och golv. Tänker mig någon typ av naturmateriel som ull eller dyl. som släpper igenom jordfukten ordentligt.

Hoppas innerligt ni har goda erfarenheter av att modernisera mullbänkar. Jag vill inte börja riva i golvet innan jag har koll på vilka typer av åtgärder jag kan förvänta mig.


Tacksam för svar! :)
Hej!
Skumglas är inte så gammalt inom byggnadsvården så jag kan inte tro att det finns någon som har lång erfarenhet av det.
De främsta egenskaperna hos skumglas är att det är oorganiskt, isolerande, dränerande och bärande. Så jag har svårt att se några tydliga nackdelar med det jämfört med en mullbänk av jord eller liknande.
Det finns olika typer av skumglas samt även naturligt vulkangrus beroende på vilka egenskaper man prioriterar. Pris, isolervärde, hanterbarhet, dränering t.ex.
 
Någon som har erfarenheter från haspor eller skumglas? Tänkte om det framkommit något på 4-5år?
 
Norrtull Norrtull skrev:
Någon som har erfarenheter från haspor eller skumglas? Tänkte om det framkommit något på 4-5år?
Inget svar på din fråga Norrtull, men lite uppdatering om mina erfarenheter av mullbänk och planer på hasopor i ett nytt hus.

I torpet lade jag efter renoverng av golvet en ny mullbänk, bestående av något av den gamla jorden sedan löstorv och några centimeimeter sand längst upp.(närmast golvplanken). Det fungerar fint och jag går barfota på golvet på morgonen och det känns inte särskilt kallt ens nu på förvintern.

Sedan sist har vi börjat bygga ett nytt hus på tomten och detta kommer ha hasopor. Golvvärmeslingor uppe på det. Och sedan "tyvärr" betong. Hade egentligen tänkt lergolv, men detta måste ju göras sist när huset är vattentätt och dit dröjer det ett par år. Det känns bra att kunna gräva ner el och VVS och dessutom få ett golv att gå på och inte minst bygga väggar och trappor på. I alla fall skall hasoporen in i sommar, men det lär alltså dröja ytterligare ett par år innan jag kan säga hur det fungerar.

Trevligt att det är så oorganiskt, Har sett till att såväl väggar på bottenvåningen (fyllda skalblock) och yttre isolering (foamglas) är oorganiska och förhoppningsvis helt underhållsfria i 500 år. Särskilt skönt när man skall gjuta en betongplatta ovanpå golvisoleringen (hasoporen).Cellplast gillar jag inte och det torde vara mindre långlivat än smält och puffat glas. Läste något från Lunds Universitet att cellplastisolering i golv kan ha så kort som 50 års livslängd. Tycker man skall sträva efter 500 år om det går. :) Se på Pantheon (snart 2000 år) - då behövs knappt någon byggnadsvård.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.