Gammalt hus - isolera om vinden
Uttjatat ämne kanske, men jag provat ändå.. 
Bor i ett större hus från 1884, ca 380kvm. Vinden är ganska stor och nästan full ståhöjd i mitten, men oinredd (det kommer den fortsätta vara också).
Värmen kåken med bergvärme men har också två skorstenar där det eldas mkt i en av dem (kakelugn). Den andra skorstenen kommer vi börja elda i längre fram efter en renovering av diverse utrymmen.
Anledningen till att jag behöver göra en insats på vinden är;
a) Massvis med fladdermöss har huserat där genom åren så det är FULLT med spillning överallt som blandat sig med sågspånet. För att bli av med spillningen som luktar illa och känns fuktig så kommer jag behöva plocka bort ganska mkt spån.
b) Jag ser "rimfrost" i den utskjutande takfoten här och där, mellan husvägg och takfot så att säga Under sommarhalvåret syns på samma ställen kraftiga missfärgningar och kanske till och med ruttet virke så jag antar att träet ruttna underifrån så att säga mellan varma/kalla perioder.
Nu mina frågor;
1) Har planktak mot viden, sen någon form av svart papp och ovanpå ligger sågspån och annat skräp. Om jag ska byta ut sågspånet mot någon form av modern isolering, ska jag då kör med en åldersbeständig plast först och sen isolering ovanpå det? Allt direkt mot planktaket utan luftspalt mellan?
2) Vilken typ och hur mkt isolering är lämpligt i vårt typ av hus? Bor i Östergötlands län.
3) Vågar jag lägga ut någon form av plast/papp ovanpå isolering som har till uppgift att fånga upp fladdermusspillningen så det blir mer lätt städat framöver och så att inte isoleringen blir förstörd igen?
Tack på förhand,
Österby
Bor i ett större hus från 1884, ca 380kvm. Vinden är ganska stor och nästan full ståhöjd i mitten, men oinredd (det kommer den fortsätta vara också).
Värmen kåken med bergvärme men har också två skorstenar där det eldas mkt i en av dem (kakelugn). Den andra skorstenen kommer vi börja elda i längre fram efter en renovering av diverse utrymmen.
Anledningen till att jag behöver göra en insats på vinden är;
a) Massvis med fladdermöss har huserat där genom åren så det är FULLT med spillning överallt som blandat sig med sågspånet. För att bli av med spillningen som luktar illa och känns fuktig så kommer jag behöva plocka bort ganska mkt spån.
b) Jag ser "rimfrost" i den utskjutande takfoten här och där, mellan husvägg och takfot så att säga Under sommarhalvåret syns på samma ställen kraftiga missfärgningar och kanske till och med ruttet virke så jag antar att träet ruttna underifrån så att säga mellan varma/kalla perioder.
Nu mina frågor;
1) Har planktak mot viden, sen någon form av svart papp och ovanpå ligger sågspån och annat skräp. Om jag ska byta ut sågspånet mot någon form av modern isolering, ska jag då kör med en åldersbeständig plast först och sen isolering ovanpå det? Allt direkt mot planktaket utan luftspalt mellan?
2) Vilken typ och hur mkt isolering är lämpligt i vårt typ av hus? Bor i Östergötlands län.
3) Vågar jag lägga ut någon form av plast/papp ovanpå isolering som har till uppgift att fånga upp fladdermusspillningen så det blir mer lätt städat framöver och så att inte isoleringen blir förstörd igen?
Tack på förhand,
Österby
Medlem
· Stockholms
· 1 557 inlägg
1. Det brukar vara svårt att få det tätt när man lägger plast (ångspärr) uppifrån eftersom det oftast är en massa bjälkar och konstiga hörn. Jag kommer nog också att göra en omisolering på vinden precis som du och det får nog bli någon sorts ångbroms istället för helt tät plast.
2. Dessutom kommer det definitivt att bli cellulosa-isolering som kan ta upp, binda och avge fukt, till skillnad från mineralull som nästan inte klarar av någon fukt alls och därför kräver ångspärr. Cellullosa fungerar mer likt det gamla sågspånet och det finns en poäng i att fortsätta med en teknik som funkat i många år på min typ av hus.
3. Inte plast ovanpå isoleringen! Det kommer att hindra isoleringen från att avge fukt. Fukt som kommer underifrån kommer att kondensera när den möter den kalla plasten (den blir kall eftersom ingen isolering finns ovanför) och orsaka mögel. Papp skulle kunna funka. Vissa sorters isolering har ett yttre skydd av papper.
2. Dessutom kommer det definitivt att bli cellulosa-isolering som kan ta upp, binda och avge fukt, till skillnad från mineralull som nästan inte klarar av någon fukt alls och därför kräver ångspärr. Cellullosa fungerar mer likt det gamla sågspånet och det finns en poäng i att fortsätta med en teknik som funkat i många år på min typ av hus.
3. Inte plast ovanpå isoleringen! Det kommer att hindra isoleringen från att avge fukt. Fukt som kommer underifrån kommer att kondensera när den möter den kalla plasten (den blir kall eftersom ingen isolering finns ovanför) och orsaka mögel. Papp skulle kunna funka. Vissa sorters isolering har ett yttre skydd av papper.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
1. Skyffla bort spånet och låt tjärpappen ligga kvar, alternativt byt ut den mot ny papp. Förstör inte ditt 130år gamla hus med plast.
2. Lägg nån isolering som absorberar fukt t.ex. cellulosaisolering. Isolera ordentligt när du håller på så slipper du frysa.
3. Dålig idé att lägga plast ovanpå isoleringen. Försök få bort fladdermössen istället. Kanske "mösskrämmor" som ger ifrån sig ultraljud kan skrämma bort dem?
2. Lägg nån isolering som absorberar fukt t.ex. cellulosaisolering. Isolera ordentligt när du håller på så slipper du frysa.
3. Dålig idé att lägga plast ovanpå isoleringen. Försök få bort fladdermössen istället. Kanske "mösskrämmor" som ger ifrån sig ultraljud kan skrämma bort dem?
Tack för svar, kom också på att det blir knepigt att få till det med ångspärr utan att riva planktaket... Skulle i så fall behöva "rama" in takbjälklaget med plast, men det inte alls bra rent fuktmässigt.
Är lite osäker på huruvida det ligger papp under sågspånet över hela taket, det rasar ner ganska mkt skräp på sina ställen. Om/där det saknas papp, behöver jag lägga ut ny papp innan jag lägger på cellulosaisolering eller kan man lägga den direkt på planktaket så att säga?
Har något av en hatkärlek till mina möss, dom är ganska trevliga att ha här på gården. Käkar ju 4000+ insekter/mygg per natt och fladdermus. Har satt upp lite fladdermusholkar, hoppas dom kan tänka sig en flytt...
Är lite osäker på huruvida det ligger papp under sågspånet över hela taket, det rasar ner ganska mkt skräp på sina ställen. Om/där det saknas papp, behöver jag lägga ut ny papp innan jag lägger på cellulosaisolering eller kan man lägga den direkt på planktaket så att säga?
Har något av en hatkärlek till mina möss, dom är ganska trevliga att ha här på gården. Käkar ju 4000+ insekter/mygg per natt och fladdermus. Har satt upp lite fladdermusholkar, hoppas dom kan tänka sig en flytt...
Ny fundering, snetaket, hur isolerar jag det bäst tro utan att riva? Har ganska många meter snetak, dock så ligger merparten över stora kattvindar, men 1-2m (eller mer på vissa ställen) är direkt mot boyta.
Vad jag kan se så är merparten av alla "snetakskorridorer" (utrymmet mellan takstolar), tomma på sågspån, eller så har allt trillat ner i botten. I flera korridorer är det alltså helt tomt, vilket påverkar både kyla in och värme ut. Där sitter bara råspont, och sen masonitskiva + tapet.
Frågan är om jag kan lyckas få ner papp och sen lite isolering ovanpå pappen ovanifrån, eller om jag ska försöka mig på att spruta in isolering istället?
Om jag sprutar in så känns det dock som om jag kommer fylla upp isolering hela vägen mot yttertaket som består av gamla breda plank med råspont på, dvs det kommer inte finnas någon lyftspalt mellan yttertak och isolering i snetak.
Vad skulle ni göra?
Tack,
Österby
Vad jag kan se så är merparten av alla "snetakskorridorer" (utrymmet mellan takstolar), tomma på sågspån, eller så har allt trillat ner i botten. I flera korridorer är det alltså helt tomt, vilket påverkar både kyla in och värme ut. Där sitter bara råspont, och sen masonitskiva + tapet.
Frågan är om jag kan lyckas få ner papp och sen lite isolering ovanpå pappen ovanifrån, eller om jag ska försöka mig på att spruta in isolering istället?
Om jag sprutar in så känns det dock som om jag kommer fylla upp isolering hela vägen mot yttertaket som består av gamla breda plank med råspont på, dvs det kommer inte finnas någon lyftspalt mellan yttertak och isolering i snetak.
Vad skulle ni göra?
Tack,
Österby
M
Marcussjogren
Medlem
· Västra Götaland
· 3 079 inlägg
Marcussjogren
Medlem
- Västra Götaland
- 3 079 inlägg
Du kan ju lägga vindpapp ovanpå isoleringen för att fånga upp spillningen, men det måste finnas något billigare kan jag tycka.
Det viktiga är att pappen tål fukt någorlunda, samtidigt som den inte hindrar isoleringen från att andas.
Det viktiga är att pappen tål fukt någorlunda, samtidigt som den inte hindrar isoleringen från att andas.
Snedtaket brukar man oftast klassa som vägg och därför behövs i de flesta fall ingen luftspalt där. Värmen och fukten stiger ju som bekant uppåt och brukar inte fällas ut på snedtaken på samma sätt.
Har själv snedtak på samma sätt och där är facken fyllda upp till vindens golvnivå och så var det redan när huset byggdes 1930 och inte orsakat problem så när det isolerades om gjorde man på samma sätt.
Har själv snedtak på samma sätt och där är facken fyllda upp till vindens golvnivå och så var det redan när huset byggdes 1930 och inte orsakat problem så när det isolerades om gjorde man på samma sätt.
Är det tjär(asfalts)papp på råsponten och ingen luftspalt under (i det gamla plank(ytter)taket?) så bör det inte isoleras ända upp. Fysikens lagar gäller både lodräta väggar, snedtak och vindsbjälklag. Utan fuktspärr transporteras fukt ut i vägg/bjälklag och kondenserar i de yttre kalla delarna. Kan den fukten inte ventileras bort utåt så är det i bästa fall en riskkonstruktion.
Hmm, ser nu att det inte ligger nångång papp (ångbroms) i snetaket. Sett uppifrån vinden alltså. Dvs jag kommer behöva klä in fack för fack med risk för glipor, speciellt längre ned i facken dit det är svårt att nå. Antar att det ändå är bästa vägen framåt, bortsett från att riva innertak och börja om vilket inte är ett alternativ just nu?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Gamla hus ogillar stora förändringar. Många äldre konstruktioner fungerar bra tack vare ett betydande värmeläckage och blir problematiska när man isolerar för mycket. Fuktvandring drivs av temperaturskillnader och kan ske åt alla riktningar. Normalt inifrån och ut, men ibland tvärtom. I sådana fall skapar ångspärrar problem. Använder man cellulosafibrer, som är naturligt hygroskopiska, skall man inte använda sig av ångspärrar. Mycket osannolikt att träpanelen i takfotslådan skulle vara rutten.
@justusandersson; förstår mig inte riktig på ditt inlägg, finns där ett faktiskt tips/råd? Ett oisolerat snetak mot boyta är väl egentligen samma sak som en oisolerad vägg eller vind. Alltså inte bra för varken byggnad, plånboken en allmänna trivseln i huset i ett permanentboende. Eller?
Det är det utskjutande taket på gavlarna så att säga som angrips av kondens/frost/frysningar där väldigt varm vindluft smiter ut vintertid. Dvs vissa partier står i större fuktangrepp än andra och murknar.
Papp verkar ju ha används redan när huset byggdes 1884-85 och släpper väl igenom ånga?
Det är det utskjutande taket på gavlarna så att säga som angrips av kondens/frost/frysningar där väldigt varm vindluft smiter ut vintertid. Dvs vissa partier står i större fuktangrepp än andra och murknar.
Papp verkar ju ha används redan när huset byggdes 1884-85 och släpper väl igenom ånga?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Om man är osäker på de korrekta benämningarna på byggnadsdelar kan det vara bra med en skiss. I brist på sådan försökte jag uttrycka mig generellt, vilket kanske missförstods. Jag tycker en del av råden i den här diskussionen är tveksamma. 1 Ett oisolerat snedtak mellan ett bostadsutrymme och det fria är aldrig acceptabelt. Det är inte det jag syftar på när jag skriver "isolera för mycket". Jag tänkte närmast på bjälklag mot krypgrunder och kallvindar. 2 Jag skulle byta ut sågspånen i vindsbjälklaget helt mot cellulosafibrer, samt skydda det med lämplig vindtätning. 3 Asfaltpapp kan vara ångtrög men är inte ångtät, vilket gör det till ett lämpligt material. 4 Trä tål fukt, bara det inte ständigt står i vatten. Det måste finnas ngt annat skäl till att det ser ut som det gör.
Läcker det ut inomhusluft upp på vinden så går den bl a ut vid gavlarna.
Jag har samma problem, fast i mindre skala. Har också ett litet parti av takbrädor som mörknat.
Eftersom varm inomhusluft i allmänhet innehåller mer fukt än utomhustempererad luft så blir det kondens om den läcker ut. Ständigt upprepad kondens ger först mögel och sedan röta i trävirke.
Sedan kan det alternativt vara sviter efter tidigare långvarigt takläckage.
Det enklaste att göra i facken är att släppa ner en byggmatta med papp på båda sidor. Pappen nedåt gör att det glider hyfsat på brädorna, och pappen uppåt skyddar mot vind/drag. Lite besvärligt om det inte är std-mått mellan takstolarna, men då får man antingen skära bort, eller fylla i med en extra remsa för att fylla bredden.
Jag hoppas du låter fladdermössen bo kvar. De har det besvärligt med boplatser i dagens samhälle, och de är himla bra att ha för att decimera insektsbestånden. Jag skulle nog vilja påstå att du kan inte ha ett bättre underlag under fladdermössen än ett tjockt lager sågspån. Du kan ha t ex 10 cm cellulosa underst och sedan en 20 cm sågspån ovanpå.
Jag har samma problem, fast i mindre skala. Har också ett litet parti av takbrädor som mörknat.
Eftersom varm inomhusluft i allmänhet innehåller mer fukt än utomhustempererad luft så blir det kondens om den läcker ut. Ständigt upprepad kondens ger först mögel och sedan röta i trävirke.
Sedan kan det alternativt vara sviter efter tidigare långvarigt takläckage.
Det enklaste att göra i facken är att släppa ner en byggmatta med papp på båda sidor. Pappen nedåt gör att det glider hyfsat på brädorna, och pappen uppåt skyddar mot vind/drag. Lite besvärligt om det inte är std-mått mellan takstolarna, men då får man antingen skära bort, eller fylla i med en extra remsa för att fylla bredden.
Jag hoppas du låter fladdermössen bo kvar. De har det besvärligt med boplatser i dagens samhälle, och de är himla bra att ha för att decimera insektsbestånden. Jag skulle nog vilja påstå att du kan inte ha ett bättre underlag under fladdermössen än ett tjockt lager sågspån. Du kan ha t ex 10 cm cellulosa underst och sedan en 20 cm sågspån ovanpå.