Ventilation, blåbetong och markradon - åtgärder?
Har lite radonproblematik och ventilationsproblem, provar detta forum. Har läst om lyckade FTX-exempel och blivit fundersam.
Situation:
Radhus i två våningar + kallvind från 1976 på 135kvm med blåbetong i hälften av väggarna och lite inblandat i bottenplattan av betong. Blåtbetongen strålar ca 0,5 mikroS/h. Bjälklag är i vit lättbetong. Rör med värme/vatten kommer otätade in i huset via kulvertsystem. Kulverten är helt otät och ligger under en trätrappa.
Vi har mätt upp 430Bq i huset, både uppe och nere. I kulverten mätte besiktningsman upp 800Bq med någon apparat. Det är varmt i kulverten och min teori är att med den varma luften stiger radonet genom håligheter. Här ska vi självklart täta. I övrigt är det lite svårt att uppskatta väggarna som källa till radonet. Kan det vara en 50/50 situation? Besiktningsmannen kunde inte uppskatta, bara gissa.
Förslag på åtgärder?
Vi funderar kring:
- Huset har en äldre mekanisk frånluft, som dock endast suger 74% eller mindre av husets behov. Vi behöver renovera detta och montera en massa friskluftsventiler som ska ta in tillräckligt med luft. Detta är en billig variant - kanske 3000 kronor.
- Vi funderar även på FTX, men vi kan inte tillgodogöra oss lägre värmekostnader, pga vi har en fixerad avgift för värmen i samfällighetsavgift (detta kan i och för sig ändra sig om några år). Vi får in myror vid golvet och har tvåglasfönster - vet inte om huset är tillräckligt tätt för FTX, samt spökar lite markradon. Det är visserligen ett lättbetongshus. Hur tänker man kring ett lätt övertryck?
Vilken lösning vi än landar i så ser vi fram emot en god ventilation. Vi har imma på fönstren vintertid. Just nu står fönstren lätt öppna dygnet runt, men vintertid skulle det bli lite kyligt att köra den varianten.
Mvh
Ulff
Situation:
Radhus i två våningar + kallvind från 1976 på 135kvm med blåbetong i hälften av väggarna och lite inblandat i bottenplattan av betong. Blåtbetongen strålar ca 0,5 mikroS/h. Bjälklag är i vit lättbetong. Rör med värme/vatten kommer otätade in i huset via kulvertsystem. Kulverten är helt otät och ligger under en trätrappa.
Vi har mätt upp 430Bq i huset, både uppe och nere. I kulverten mätte besiktningsman upp 800Bq med någon apparat. Det är varmt i kulverten och min teori är att med den varma luften stiger radonet genom håligheter. Här ska vi självklart täta. I övrigt är det lite svårt att uppskatta väggarna som källa till radonet. Kan det vara en 50/50 situation? Besiktningsmannen kunde inte uppskatta, bara gissa.
Förslag på åtgärder?
Vi funderar kring:
- Huset har en äldre mekanisk frånluft, som dock endast suger 74% eller mindre av husets behov. Vi behöver renovera detta och montera en massa friskluftsventiler som ska ta in tillräckligt med luft. Detta är en billig variant - kanske 3000 kronor.
- Vi funderar även på FTX, men vi kan inte tillgodogöra oss lägre värmekostnader, pga vi har en fixerad avgift för värmen i samfällighetsavgift (detta kan i och för sig ändra sig om några år). Vi får in myror vid golvet och har tvåglasfönster - vet inte om huset är tillräckligt tätt för FTX, samt spökar lite markradon. Det är visserligen ett lättbetongshus. Hur tänker man kring ett lätt övertryck?
Vilken lösning vi än landar i så ser vi fram emot en god ventilation. Vi har imma på fönstren vintertid. Just nu står fönstren lätt öppna dygnet runt, men vintertid skulle det bli lite kyligt att köra den varianten.
Mvh
Ulff
Om det är hög radonhalt i kulverten låter det som att man skulle försöka ha undertryck i den och blåsa ut den luften utomhus? Har du undertryck i huset är risken att det suger in från kulverten
Givet att dina värmekostnader är fixerade och att första alternativet är ganska billigt:
Varför inte testa det först (inkl täta genomföring i från kulvet) och gör sedan en ny radonmätning? Eventuellt täcker det.
Varför inte testa det först (inkl täta genomföring i från kulvet) och gör sedan en ny radonmätning? Eventuellt täcker det.
Tack för svaret! En radonsug Åsa? Eller kan man bygga något smidigt själv? Annars försvinner några tusenlappar. Det är klart att ökar vi på frånluftsfläkten med 30% och inte släpper in mer luft i huset så sugs kanske mer upp från kulverten - men samtidigt, kan man få undertryck i ett lättbetongshus från 1976 med tvåglasfönster? Kan FTX förvärra läget? Jag är inte byggnadstekniskt kunnig.
Det får bli ett alternativ att överväga. Kulverten är avgränsad och och en spånskiva med rejäla glipor ligger över den, det är flera cm luft mellan spånskivan och rören som kommer upp ur kulverten. Så det får nog bli en tätning av locket och kring rören i första omgången. Kanske lägger jag någon slags matta som kan tas bort över hela eländet också. Det är ett utrymme som besöks 1-2 gånger om året.
Det får bli ett alternativ att överväga. Kulverten är avgränsad och och en spånskiva med rejäla glipor ligger över den, det är flera cm luft mellan spånskivan och rören som kommer upp ur kulverten. Så det får nog bli en tätning av locket och kring rören i första omgången. Kanske lägger jag någon slags matta som kan tas bort över hela eländet också. Det är ett utrymme som besöks 1-2 gånger om året.
Det billiga alternativet lockar, kanske värt att testa en vinter om det blir dragit och så + om vi får ner nivåerna. Det är ett centralfläktsystem, där frånluften sugs från köksfläkt och badrum. Jag vet inte hur modernt systemet är egentligen, hastigheten/styrkan går inte att påverka mer än "forcerad drift" från köksfläkten (det ska öka frånluften i huset) - men det påverkar inte suget alls för tillfället även om aggregatet på vinden varvar upp. Systemet kanske funkar 20 år till, man får kanske byta fläkt bara. Rot minskas efter nyår, det spökar också.
Östbergs skriver: "Ett hus med mekanisk frånlufts-
ventilation (F) har alltid ett stort
undertryck. Detta gäller även själv-
dragsventilerade hus (S) när tempe-
raturen ute är lägre än inne. Bästa sät-
tet att sänka undertrycket är att in-
stallera mekanisk ventilation med både från- och tilluft (FT)."
Det är svårt att avgöra om vi har undertryck när vi har 400 Bq och frånluften går på 70% av husets behov eller mindre. Blåbetongväggarna på 0,5 uSv/h i hälften av huset levererar också utgår jag ifrån.
Alltså egentligen kanske man inte blir trygg med någon tänkbar lösning förrän efteråt, när det är klart.
ventilation (F) har alltid ett stort
undertryck. Detta gäller även själv-
dragsventilerade hus (S) när tempe-
raturen ute är lägre än inne. Bästa sät-
tet att sänka undertrycket är att in-
stallera mekanisk ventilation med både från- och tilluft (FT)."
Det är svårt att avgöra om vi har undertryck när vi har 400 Bq och frånluften går på 70% av husets behov eller mindre. Blåbetongväggarna på 0,5 uSv/h i hälften av huset levererar också utgår jag ifrån.
Alltså egentligen kanske man inte blir trygg med någon tänkbar lösning förrän efteråt, när det är klart.