sttegema: Vattentemperatur i din ack.tank kommer att ligga kring 90 grader på grund av tröghetten i ett värmesystem. Pannan är konstruerad så för att den ska kunna användas även i ett system men mindre ack. tankar.
Tester har gjords även vid låg belastning dvs långa tider i strypt läge. Resultater visar att utsläppen ligger lång under det tillåtna och pannan behåller sin verkningsgrad samt effekt. Det som händer är att värmeutvinning från veden sker under längre tid.
Tester har gjords även vid låg belastning dvs långa tider i strypt läge. Resultater visar att utsläppen ligger lång under det tillåtna och pannan behåller sin verkningsgrad samt effekt. Det som händer är att värmeutvinning från veden sker under längre tid.
Intressant information. Vid vilken temperatur skall Laddomaten öppna för ett system med 2650 l vatten och en Orlan 25 KW. Finns det någon som har erfarenhet av Orlan pannan som vet? Kan man fylla vedutrymmet helt? Räcker en fyllning för att värma 2650 l vatten 30 grader? Många frågor, men hoppas att kunna återkomma till hösten med lite info om hur mitt system fungerar
Främsta orsaken till att man har 80 grader som maxtemperatur är den inbyggda kylslinga (säkerhetsslinga). Termostaten för kallvatten öppnar vid 95 grader, vilket är ett krav för den typen av säkerhetstermostater. Den troghetten som finns i ett värmesystem gör att när fläkten stannar åker temperaturen upp ett tag till och uppnår cirka 90 grader. Skulle man höja temperaturen så skulle säkerhetsventilen öppna hela tiden. Har man råd att spola avloppet hela dag då kan man byta styrning.
lasse2: för laddomatens skull spelar det ingen roll hur stor tankvolym du har. Laddomaten skall hålla konstant temperatur för att förgasning av veden skall ha optimala vilkor. Magasinet kan laddas fullt. Hur mycket kan du ladda med en vedinlägg beror på vad är det för sort av ved du använder och vedens fuktighet. Det går åt tex. cirka 1,5 gånger mer grannved än lövved. Vid optimala förhållandena kan du ladda fullt 1000 l med en vedinlägg och en 25 kW panna.
Ja det var lite av det jag menade när jag tidigare sa "behöver marginal uppåt"
men kör man mot en ack, och det tycker jag nog att man skall göra även för denna panna, dock kanske något mindre ack (ej riktigt på det klara än med för/nackdel) så behövs inte denna marginal.
Att eftervärme skulle uppstå för att enbart fläkten stannar fattar jag inte. Mindre fläkning mindre effekt tycker jag, men korrigera/förklara gärna. Om vattencirkulationen också stannar då kliver tempen upp ty innersta delarna av pannan är "tusen" grader varmare än vattnet och den värmen går i vatten.
Sen finns det en temphöjare till. Vid kolframställning som man kan likna detta vid så frigörs värme under kolningen. Alltså om vedinkastet inte är helt kolat och man avbryter förbränning (och kylning) så fortsätter kolningsförloppet tills allt är kolat förutsatt att inte kylningen och/eller torkenergin är större än den frigjorda energimängden. Jag borde komma ihåg vid vilken temp (265?) som det blir sas självgående men ack nej, men typ 300 C är det. Det är inga stora energimängder vi pratar om men troligen så har erfarenheten visat att 80 C blir bra med lite marginal ( 4,18 * vattenvolymen*deltaT) Då är även kylningen av keramiken med i marginalen.
Dendär kylslingan skulle jag plocka bort (och få ner priset lite till) och köra på "100 C" när man eldar mot ack. (Kokpunkt vid 1,5 bar övertryck är 127 C)
Det är inte vattnets kokpunkt i sig som är begränsande, men det hör ej hit och är ej specifikt för denna panna.
...men det är kapitalförstöring! >
avvaktar med intresse mera erfarenheter och info om denna panna
men kör man mot en ack, och det tycker jag nog att man skall göra även för denna panna, dock kanske något mindre ack (ej riktigt på det klara än med för/nackdel) så behövs inte denna marginal.
Att eftervärme skulle uppstå för att enbart fläkten stannar fattar jag inte. Mindre fläkning mindre effekt tycker jag, men korrigera/förklara gärna. Om vattencirkulationen också stannar då kliver tempen upp ty innersta delarna av pannan är "tusen" grader varmare än vattnet och den värmen går i vatten.
Sen finns det en temphöjare till. Vid kolframställning som man kan likna detta vid så frigörs värme under kolningen. Alltså om vedinkastet inte är helt kolat och man avbryter förbränning (och kylning) så fortsätter kolningsförloppet tills allt är kolat förutsatt att inte kylningen och/eller torkenergin är större än den frigjorda energimängden. Jag borde komma ihåg vid vilken temp (265?) som det blir sas självgående men ack nej, men typ 300 C är det. Det är inga stora energimängder vi pratar om men troligen så har erfarenheten visat att 80 C blir bra med lite marginal ( 4,18 * vattenvolymen*deltaT) Då är även kylningen av keramiken med i marginalen.
Dendär kylslingan skulle jag plocka bort (och få ner priset lite till) och köra på "100 C" när man eldar mot ack. (Kokpunkt vid 1,5 bar övertryck är 127 C)
Det är inte vattnets kokpunkt i sig som är begränsande, men det hör ej hit och är ej specifikt för denna panna.
...men det är kapitalförstöring! >
avvaktar med intresse mera erfarenheter och info om denna panna
Enl. säkerhetsanvisningar i VVA skall vedpannor utrustas med nödkylsystem eller temperaturbegränsare. En vedpanna, som drabbas av ett strömavbrott mitt under eldning, blir snart väldigt varm eftersom vattenflödet genom pannan minskar eller helt upphör. Om pannan inte kyls kommer den att börjar koka och det finns risk att pannan kokar torrt. Om det sker hjälper inga säkerhetsventiler utan en kraftig överhettning och en brand kan vara ett faktum. Detta är anledning till man i VVA anvisar att en temp.begränsare skall installeras på dessa anläggningar. Obs! Detta gäller i såväl öppna som slutna system.
Om pannan är ansluten till en ack.tank innebär det att man har en stor kylreserv tillgängligt. Kan man säkerställa en tillräcklig självcirkulation från tanken till pannan vid strömavbrott är detta den enklast lösning på problemet. Flera sk.laddningskoppel innehåller en klaffbackventil just för detta ändamål. Enl. VVA ska dock temp.begränsare vara typprovad (dock ej typgodkänd) och säkerställa att temp i pannan inte överstiger 100ºC. För att uppfylla detta krävs en mycket väl fungerande självcirkulation. En annan lösning är att installera någon form av termisk (med temp ändring som drivkraft) självverkande ventil som kopplar in kylvatten till pannan vid en viss högsta tillåtna temp.(95ºC). Kylvatten tas då från kommunalt vattennät eller om man har egen brunn, från hydrofor eller cistern och leds genom pannan till avloppet. Beroende hur pannan är utformad leds kylvatten antigen genom en särskild kylslinga i pannan, genom en inbyggd VVB i pannan eller direkt i pannvattnet. En annan lösning är att driva en cirk.pump och ev. motorventil med reservkraft från ett batteri vid strömavbrott.
Utdrag from Energimyndighetens häfte Ackumulatorsystem. Sid 40.
Om pannan är ansluten till en ack.tank innebär det att man har en stor kylreserv tillgängligt. Kan man säkerställa en tillräcklig självcirkulation från tanken till pannan vid strömavbrott är detta den enklast lösning på problemet. Flera sk.laddningskoppel innehåller en klaffbackventil just för detta ändamål. Enl. VVA ska dock temp.begränsare vara typprovad (dock ej typgodkänd) och säkerställa att temp i pannan inte överstiger 100ºC. För att uppfylla detta krävs en mycket väl fungerande självcirkulation. En annan lösning är att installera någon form av termisk (med temp ändring som drivkraft) självverkande ventil som kopplar in kylvatten till pannan vid en viss högsta tillåtna temp.(95ºC). Kylvatten tas då från kommunalt vattennät eller om man har egen brunn, från hydrofor eller cistern och leds genom pannan till avloppet. Beroende hur pannan är utformad leds kylvatten antigen genom en särskild kylslinga i pannan, genom en inbyggd VVB i pannan eller direkt i pannvattnet. En annan lösning är att driva en cirk.pump och ev. motorventil med reservkraft från ett batteri vid strömavbrott.
Utdrag from Energimyndighetens häfte Ackumulatorsystem. Sid 40.
ja, som jag sa hör ej hit, och berör ej Orlan specifikt
men, relaterat till Orlan, en inbyggd kylslinga behövs ej när man har ack, vilket sas ovan, tom laddomater funkar så pass i självcirk att det duger för nödkylning
nu är vi inne på "politik"
javisst, så är det med anvisningar när anvisningarna anpassas efter ledande (är inte nödvändigtvis = bästa) teknik, fy fn vad mycket prylar det måste till runtikring en panna när man krånglar till det. Dethär tjänar inte branchen på. Konkurrenskraften mot alternativen nog jobbig ändå. >
.och vad enkelt det det kan vara om man inte jävlas med naturkrafterna,
jag vurmar som bekant för självcirkulation (och en enda reglerventil, manuell eller styrd) fixar rubbet inklusive nödkylning
men, relaterat till Orlan, en inbyggd kylslinga behövs ej när man har ack, vilket sas ovan, tom laddomater funkar så pass i självcirk att det duger för nödkylning
nu är vi inne på "politik"
javisst, så är det med anvisningar när anvisningarna anpassas efter ledande (är inte nödvändigtvis = bästa) teknik, fy fn vad mycket prylar det måste till runtikring en panna när man krånglar till det. Dethär tjänar inte branchen på. Konkurrenskraften mot alternativen nog jobbig ändå. >
.och vad enkelt det det kan vara om man inte jävlas med naturkrafterna,
jag vurmar som bekant för självcirkulation (och en enda reglerventil, manuell eller styrd) fixar rubbet inklusive nödkylning
hej Yondalar, Det är ju en sak att vurma för något och en annan att montera det i den villa du och familjen skall bo i. Är det då inte en fördel med Laddomaten i det läge jag inte eldat pannan på ett tag och värmen i hela systemet sjunkit under 50 grader att Laddomaten stoppar tillförseln av vatten till ack och endast cirkulerar den tillbaka till pannan ända till 72 grader, då jag kan erhålla en effektiv gengaslåga och samtidigt överföra varmt vatten till ack. Utan Laddomat och med självcirk fungerar detta väl dåligt? eller kanske det är så att när allt är kallt så cirkulerar ingenting och då värms pannan som den skall tills cirkulationen så småningom kommer igång (värme stiger, kyla sjunker). Ev kan man ju har en cirkulationspump som slås på när temp har nått ca 75 grader. F. ö har jag ett hus med 50 mm ledningar så självcirkulation fungerar bra. Alltså! Behövs Laddomat egentligen, eller är det bjäfs som så mycket annat?
jag har läst lite om era disskuioner angående ORLAN pannan,
ni som har köpt den,hur går det för er?
funkar allt som det förväntades?
funkar det där med sotningen,dra i spaken o det?
jag ska byta panna innom den närmaste tiden,fågan är bara om man vågar köpa ORLAN.priset är ju inte fel.
det knepiga är ju att jag her ett rökrör som är för litet,12cm dia 7 meter högt.
kanske det går att koppla en rökgasfläkt för att förbättra draget.
ni som har köpt den,hur går det för er?
funkar allt som det förväntades?
funkar det där med sotningen,dra i spaken o det?
jag ska byta panna innom den närmaste tiden,fågan är bara om man vågar köpa ORLAN.priset är ju inte fel.
det knepiga är ju att jag her ett rökrör som är för litet,12cm dia 7 meter högt.
kanske det går att koppla en rökgasfläkt för att förbättra draget.
Vad händer..?
Följde detta med intresse... Men hur gick det för er som beställt pannor? Leveransproblem? Problem med sotarn? Det blev så tyst...
M.v.h. Linus
Följde detta med intresse... Men hur gick det för er som beställt pannor? Leveransproblem? Problem med sotarn? Det blev så tyst...
M.v.h. Linus
Lasse 2 - nu såg jag ditt inlägg från mars 22
laddomat diskussionen är ej specifik för Orlan. Jag vet ej om Orlan skulle funka i självcirk (men troligen bättre än de flesta vill jag minnas att jag tyckte vid en snabb titt tidigare).
Laddomamat är en bra pryl som försöker efterlikna naturen, dvs självcirkulationen.
Strömningsmotståndet i "alla" pannor idag är högt och ibland kräver vissa delar av pannkonstruktionens inälvor ett förhöjt tryckfall för att vattnet (kylvattnet) skall nå in/ut till tex vrår och spalter. Oftast är det dock själva (den klena) anslutningarna som skapar en stor del av tryckfallet (där pumpbehovet byggs upp).
Det fanns en kille på forumet här som hade sin ack placerad på våningen över pannan. Han upptäckte att hans nya panna skulle funka utmärkt även i självcirkulation. (Själv har jag en kompis som eldat en Albinpanna mot ack i självcirk med 1 st en gång för alla inställd ventil, mellan botten ack och panna. Denna enda ventil ersätter allt vad tex en Laddomat förmår och lite därtill, förutom att skicka in vatten med en förutbestämd temp i botten av pannan) Det jag vill säga med det exemplet/n är att det tryckfall vi pratar om som krävs är inte långt ifrån vad vi pratar om för att samma vattenrörelser skall skapas med självcirkulation som drivkraft (och det går att räkna pådet för den delen, inget hokus pokus). Det skulle i många fall räcka med "två större hål i pannväggen".
Nu kommer säkert påhopp som att det är inte bra för pannan med 30 grader in i botten. Och för att döda de argumenten så:
Ja det är ej hälsosamt med tanke på korrosion att spruta in ackens bottenvatten mot en mantel som omsluter förbränningsrummet. Den väggen får då en temp (åtminstone under vissa eldningsfaser) där kondensering kan ske och ge upphov till korrosion. Detta för för långt, men det krävs ingen rymdteknik för att lösa detta problem. Kanske kan man tycka att man tom skapat problemen i jämförelse med tidigare beprövad teknik. Omblandning och smärre konstruktionändring löser ev problem. Och det är dessutom beprövad teknik! (Alltså det måste finnas andra skäl till varför vi skall ha en mass lull)
Exempel på "omblandare" (som laddomaten är) så fanns det (finns kanske kvar någonstans) shuntautomatik som använde sig av självcirkulation. Industripannor har "aldrig" någon kall yta.
"En ventil" på förbindelsen ack-panna kan också ha den funktionen att en viss vald laddtemp i ack nås.
och till slut - mer relaterat till Orlan
Det nämndes något om gengasförbränning, fördel med varm panna - den temperatur på väggen som lågan "ser" är mycket viktig för god förbränning, men om den tempen är säg 40 eller 60 grader har marginell betydelse. Men ur korrosionssynpunkt kan det ha en betydelse.
Sen varmhållning av panna eller ej är en diskussion för sig - men självcirkulation vet ej vad som är framåt eller bakåt
laddomat diskussionen är ej specifik för Orlan. Jag vet ej om Orlan skulle funka i självcirk (men troligen bättre än de flesta vill jag minnas att jag tyckte vid en snabb titt tidigare).
Laddomamat är en bra pryl som försöker efterlikna naturen, dvs självcirkulationen.
Strömningsmotståndet i "alla" pannor idag är högt och ibland kräver vissa delar av pannkonstruktionens inälvor ett förhöjt tryckfall för att vattnet (kylvattnet) skall nå in/ut till tex vrår och spalter. Oftast är det dock själva (den klena) anslutningarna som skapar en stor del av tryckfallet (där pumpbehovet byggs upp).
Det fanns en kille på forumet här som hade sin ack placerad på våningen över pannan. Han upptäckte att hans nya panna skulle funka utmärkt även i självcirkulation. (Själv har jag en kompis som eldat en Albinpanna mot ack i självcirk med 1 st en gång för alla inställd ventil, mellan botten ack och panna. Denna enda ventil ersätter allt vad tex en Laddomat förmår och lite därtill, förutom att skicka in vatten med en förutbestämd temp i botten av pannan) Det jag vill säga med det exemplet/n är att det tryckfall vi pratar om som krävs är inte långt ifrån vad vi pratar om för att samma vattenrörelser skall skapas med självcirkulation som drivkraft (och det går att räkna pådet för den delen, inget hokus pokus). Det skulle i många fall räcka med "två större hål i pannväggen".
Nu kommer säkert påhopp som att det är inte bra för pannan med 30 grader in i botten. Och för att döda de argumenten så:
Ja det är ej hälsosamt med tanke på korrosion att spruta in ackens bottenvatten mot en mantel som omsluter förbränningsrummet. Den väggen får då en temp (åtminstone under vissa eldningsfaser) där kondensering kan ske och ge upphov till korrosion. Detta för för långt, men det krävs ingen rymdteknik för att lösa detta problem. Kanske kan man tycka att man tom skapat problemen i jämförelse med tidigare beprövad teknik. Omblandning och smärre konstruktionändring löser ev problem. Och det är dessutom beprövad teknik! (Alltså det måste finnas andra skäl till varför vi skall ha en mass lull)
Exempel på "omblandare" (som laddomaten är) så fanns det (finns kanske kvar någonstans) shuntautomatik som använde sig av självcirkulation. Industripannor har "aldrig" någon kall yta.
"En ventil" på förbindelsen ack-panna kan också ha den funktionen att en viss vald laddtemp i ack nås.
och till slut - mer relaterat till Orlan
Det nämndes något om gengasförbränning, fördel med varm panna - den temperatur på väggen som lågan "ser" är mycket viktig för god förbränning, men om den tempen är säg 40 eller 60 grader har marginell betydelse. Men ur korrosionssynpunkt kan det ha en betydelse.
Sen varmhållning av panna eller ej är en diskussion för sig - men självcirkulation vet ej vad som är framåt eller bakåt
Borde inte pannan bli efektivare med ett ladd koppel?
Pannan måste ju komma upp i arbetstemp fortare.
Pannan måste ju komma upp i arbetstemp fortare.
" Sen varmhållning av panna eller ej är en diskussion för sig" och den går jag ej in på här/nu
och vvb i pannan, är en så dum lösning i grunden, att om man har ack, och det har sina poäng även här, så kan man lägga omkull acken och koppla den i självcirk till pannan. Man har då alltid varmvatten först och sist i pannan/vvb
och vvb i pannan, är en så dum lösning i grunden, att om man har ack, och det har sina poäng även här, så kan man lägga omkull acken och koppla den i självcirk till pannan. Man har då alltid varmvatten först och sist i pannan/vvb