Experimenten du riskerar att få betala för
34 småhusägare i Svedala får ingen ersättning av hustillverkaren för sina fasader som visat sig mögla efter bara några år. Detta enligt en dom i Göta hovrätt i förra veckan. Konstruktionen puts på cellplast visade sig vara ett misslyckat experiment, trots att metoden var certifierad av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP).
Detta innebär att vi ska tolka lagen som att konsumenten är skyldig att finansiera alla de experiment som byggbranschen håller på med. När de testar en ny byggmetod i huset du köper, gäller inte det 10-åriga konsumentskyddet för den delen av huset. Och den dyra byggfelsförsäkringen täcker inte heller denna typ av ”utvecklingsfel”.
Men vilka andra byggmetoder är det som är under utveckling, dvs experiment? Vilka konstruktioner får du ingen garanti på? Det jag kunde komma på själv är passivhus och hus som byggs av EPS-block fyllda med betong, resten hjälpte vår expert Charlotte Andersson mig med.
- Passivhusen är ett av de största experimenten vi har just nu. Köper du ett sådant riskerar du att åka dit rejält. Radhusen i Lindås är de första passivhusen som byggdes i Sverige, året var 2001. 2007 byggdes den första passivhusvillan i Lidköping. Passivhus är alltså en mycket ung företeelse där det finns stor risk för fukt. Klicka här för att läsa mer om riskerna med passivhus
Men det finns många fler byggexperiment.
- Vi har hus där EPS-block fylls med betong, en byggteknik som introducerades i Sverige för några år sedan. Byggahus expert Charlotte Andersson säger att det finns stor risk att man får in skadedjur i cellplasten, råttor och myror har visat stort intresse för EPS och det är högst sannolikt att de kan bygga gångar och etablera sig i ett hus av EPS-block fyllda med betong.
- Varmgrunden är en ny byggmetod. Ingen vet hur den beter sig i det långa loppet.
- Hjältevadshus nya unika grund ”EnergySmartFoundation”, certifierad av SP. Du har ingen aning om hur den beter sig i längden och det är ingen säkerhet för dig att den är certifierad av SP - ett bolag som lever på sitt goda rykte från den tiden det var statligt. Idag är det ett vinstdrivande företag som testar det andra företag (som betalar) ber dem att testa, inget annat.
- Isolering med lösull på vinklade ytor. Idag är det populärt att ha öppet upp i nock. Det är då vanligt att man sprutar in lösull mellan takstolarna som isolering. Men när taket lutar finns risk att isoleringen komprimeras och ”ramlar ner” om taket är vinklat.
- Vattenledningar av plast har man använt sig av i riktigt stor skala i knappt 10 år, tidigare dominerade rör av metall. Charlotte Andersson säger att plaströren har ett bäst-före-datum när de ligger i butikshyllan, med hänvisning till att UV-strålning bryter ner plasten. Men tydligen finns inget som säger att UV-strålningen kan komma i kontakt med plasten när den kommer in i huset, trots att det är populärt med generösa fönsterytor idag. Sätter du vattenledningar av plast idag utsätter du dig för ett experiment som kan bli dyrt. Hur byter du ut dem när de sitter ingjutna i betongen? Hur reagerar plasten med betong efter ett antal år?
- Diverse olika färgmaterial, nya kommer i en strid ström. Vattenbaserad färg idag är egentligen en utveckling av 70-talets förhatliga plastfärg. Hur påverkar t ex den färgen materialet man applicerar den på?
Vad ska då den stackars konsumenten som vill bygga ett hus idag göra? Charlotte Andersson, som visserligen då talar i egen sak, menar att man ska anlita en kvalificerad byggkonsult som kan se över konstruktionen i huset du tänker köpa INNAN du skriver på kontraktet. En sådan person kan hjälpa dig att få upp ögonen för riskkonstruktionerna. Säljaren lär i alla fall inte göra det.
Och du kan inte förlita dig på varken byggfelsförsäkringen eller konsumentlagstiftningen i det här landet.
Här byggs det varmgrund, ett experiment. Foto: Wikipedia
Kommentarer
40