8 796 läst · 29 svar
9k läst
29 svar
Alkydeländet
Sida 1 av 2
Under krigsåren blev linolja en bristvara i landet. Färgtillverkarna slängde i allt möjligt av fett de kunde få tag på, typ spillolja, för att kunna producera den då allenarådande linoljefärgen. Färgen tappade då de flesta av sina goda egenskaper och fick dåligt rykte.
Då utvann industrin fettestrar ur bl a sojaolja på syntetisk väg, s k alkyder, och alkyd-/alkydoljefärgen var född. Oljan i den är s k bergolja, eller alltså samma petroliumtyp som i asfalt.
Sedan dess har den skiten dominerat marknaden totalt. Det enda brytsystemet, NCR, bygger på alkydkulörer och nå´t annat kan färghandlarna inte erbjuda. Därför säljer de ingen linoljefärg, trots färgens överlägsna egenskaper.
Detta måste vara århundratets konsumentbluff.
Då utvann industrin fettestrar ur bl a sojaolja på syntetisk väg, s k alkyder, och alkyd-/alkydoljefärgen var född. Oljan i den är s k bergolja, eller alltså samma petroliumtyp som i asfalt.
Sedan dess har den skiten dominerat marknaden totalt. Det enda brytsystemet, NCR, bygger på alkydkulörer och nå´t annat kan färghandlarna inte erbjuda. Därför säljer de ingen linoljefärg, trots färgens överlägsna egenskaper.
Detta måste vara århundratets konsumentbluff.
Produkter som diskuteras: "linolja"
Linolja
Linolja är en naturlig olja som utvinns ur linfrön. Den är en populär ingrediens i flera olika produkter, inklusive målarfärg, träbehandlingar och polish. Linolja har förmågan att tränga djupt in i trä och skyddar det därigenom från att
Läs mer
...har du haft en dålig erfarenhet?
Du tycks vara insatt i färger. Du kanske har några kommentarer till följande påstående:
Linolja är rena skiten idag, eftersom det som gjorde den bra en gång i tiden var tillsatserna som numer är förbjudna.
Du tycks vara insatt i färger. Du kanske har några kommentarer till följande påstående:
Linolja är rena skiten idag, eftersom det som gjorde den bra en gång i tiden var tillsatserna som numer är förbjudna.
Kan tyvärr bara hålla med on linoljeeländet och sucka ännu mera öcer det där eländiga utomhusfärgtestet som ju var så missvisande. Goda vännge rnorr om Gbg har massor med svarta prickar på sin knappt ett år gamla linoljemålade hus - det är alltså omegasvartprickigt. Man suckar bara......
Svenskt lin har egenskaper i världsklass. Håller man sig till rå olja kan producenten knappast misslyckas, så möjligheterna att få tag på det bästa av bindemedel är mycket goda.
Men givetvis finns scharlataner på färgmarknaden även i segmentet linoljefärg.
Rå linolja, aldrig kokt, alltid zinkvitt, eller möjligen konstnärsfärgen blyvitt, i kulören, aldrig lösningsmedel och målning under vår/sommar (senast mitten av juli) så har du aldrig problem med mögel.....
Skippa terpentinet och måla tunt, alltså.
När färgen mattas efter 6-7 år drar man över den med linoljad trasa så vips, är ursprungskulören tillbaka.
Men givetvis finns scharlataner på färgmarknaden även i segmentet linoljefärg.
Rå linolja, aldrig kokt, alltid zinkvitt, eller möjligen konstnärsfärgen blyvitt, i kulören, aldrig lösningsmedel och målning under vår/sommar (senast mitten av juli) så har du aldrig problem med mögel.....
Skippa terpentinet och måla tunt, alltså.
När färgen mattas efter 6-7 år drar man över den med linoljad trasa så vips, är ursprungskulören tillbaka.
Produkter som diskuteras: "kokt linolja"
Linolja kokt Ottosson
Skydda ytor mot vatten m.m.
169 kr inkl moms
Läs mer
Varför linolja..?
Ta ett golvpapp. Måla en fylld cirkel med resp alkydoljefärg, linoljefärg och akrylatfärg. Låt det torka.
Vänd på pappen. Det är bara linoljefärgen som syns på baksidan och det är bara linoljefärgen som inte längre är en cirkel....De övriga två färgtyperna tränger inte ens igenom ett papper utan lägger sig som en kaka uppepå. Där har Du det första skälet.
Förutsatt att man alltid nyttjar zinkvitt i kulörblandningen, även om färgen så är svart, och att det pigmentet är ordentligt rivet och att linoljan är rå, så har Du de bästa tänkbara förutsättningar för att slippa mögel. Vi talar alltså färg av god kvalitet.
Linoljans molekyler bildar aggregat vid uppvärmningen och med dessa ihopklumpade molekyler försämras inträngningsförmågan hos kokt linolja, varför den alltid ska vara rå.
Det är oljan som är möglets näring.....
Linolja var den dominerande färgen under förrförra seklet i många stora städer. Luftmiljön var stentuff men färgen överlevde. Kokt linolja fanns inte ens på den tiden...
Visst, linoljefärg krakelerar. Efter kanske 20 år. Då borstar man av den och målar på nytt.
Alkydolja blir stenhård. Träets naturliga fiberrörelser blir snart nog för mycket och färgen spricker upp i stora flagor. Syns på varenda villabalkong..Det är m a o stor skillnad på arbetsinsats vid ommålning.
Men innan linoljan krakelerar blir den först matt och sedan kritig. Då drar man av ytan med en linoljad trasa och får då direkt tillbaka ursprungslystern.
Penseln skall vara av naturborst och av mycket god kvalitet. Syntetborst planar uppe på färgen och färgytan får inte rätt elasticitet och tjocklek.
En mängd små detaljer som avgör om Du ska lyckas eller inte, alltså.
Färg gjord på rå linolja av god kvalitet torkar under normalförhållanden under andra dygnet. Det är ganska lång tid, ja. Men det kan ju vara en viss tillfredsställelse i vetskapen att Du har linolja i varenda träets hålrum och inte luft som avdunstande lösningsmedel lämnar efter sig.
Varför skulle färgindustrin vara intresserade av nya färgtyper ? De har byggt sig stora kring egna produkter och patent och den enskilda handlaren är tvungen att följa anvisningarna från ovan. Men dela en pilsner med en betrodd och riktigt kunnig färghandlare nå´n gång kanske Du får höra ett och annat...
Ta ett golvpapp. Måla en fylld cirkel med resp alkydoljefärg, linoljefärg och akrylatfärg. Låt det torka.
Vänd på pappen. Det är bara linoljefärgen som syns på baksidan och det är bara linoljefärgen som inte längre är en cirkel....De övriga två färgtyperna tränger inte ens igenom ett papper utan lägger sig som en kaka uppepå. Där har Du det första skälet.
Förutsatt att man alltid nyttjar zinkvitt i kulörblandningen, även om färgen så är svart, och att det pigmentet är ordentligt rivet och att linoljan är rå, så har Du de bästa tänkbara förutsättningar för att slippa mögel. Vi talar alltså färg av god kvalitet.
Linoljans molekyler bildar aggregat vid uppvärmningen och med dessa ihopklumpade molekyler försämras inträngningsförmågan hos kokt linolja, varför den alltid ska vara rå.
Det är oljan som är möglets näring.....
Linolja var den dominerande färgen under förrförra seklet i många stora städer. Luftmiljön var stentuff men färgen överlevde. Kokt linolja fanns inte ens på den tiden...
Visst, linoljefärg krakelerar. Efter kanske 20 år. Då borstar man av den och målar på nytt.
Alkydolja blir stenhård. Träets naturliga fiberrörelser blir snart nog för mycket och färgen spricker upp i stora flagor. Syns på varenda villabalkong..Det är m a o stor skillnad på arbetsinsats vid ommålning.
Men innan linoljan krakelerar blir den först matt och sedan kritig. Då drar man av ytan med en linoljad trasa och får då direkt tillbaka ursprungslystern.
Penseln skall vara av naturborst och av mycket god kvalitet. Syntetborst planar uppe på färgen och färgytan får inte rätt elasticitet och tjocklek.
En mängd små detaljer som avgör om Du ska lyckas eller inte, alltså.
Färg gjord på rå linolja av god kvalitet torkar under normalförhållanden under andra dygnet. Det är ganska lång tid, ja. Men det kan ju vara en viss tillfredsställelse i vetskapen att Du har linolja i varenda träets hålrum och inte luft som avdunstande lösningsmedel lämnar efter sig.
Varför skulle färgindustrin vara intresserade av nya färgtyper ? De har byggt sig stora kring egna produkter och patent och den enskilda handlaren är tvungen att följa anvisningarna från ovan. Men dela en pilsner med en betrodd och riktigt kunnig färghandlare nå´n gång kanske Du får höra ett och annat...
Den enda färg som håller kulör, glans och är resistent mot alg/mögelangrepp är akrylatfärg. Ordentligt grundat med en oljegrund och två strykningar akrylat och lyckan är fullständig. Vill man tro på gammaldags linoljefärg så är det helt OK för mig, men försök inte få mig att tro att den skulle vara bättre.
Jag håller inte riktigt med att miljn var mer tuff förr än nu, och då menar jag det här med svampar och sådant, det har vi mycket mera nu än innan. Förr tippade man ju i olika skojiga grejer också i färgerna det gör man inte nu.
Nä här är det Jotun Optimal med itippad 'hemtillsats' av antimögelmoja ingen påväxt på vindskivorna ännu jämfört med grannarnas illgröna ;-)
Nä här är det Jotun Optimal med itippad 'hemtillsats' av antimögelmoja ingen påväxt på vindskivorna ännu jämfört med grannarnas illgröna ;-)
Det är sällan linoljefärgen det är fel på när det uppstår blåsor det är underarbetet. Det finns helt enkelt något under färgen som inte trivs med sällskapet och vill ut. Färg-eller impregneringsrester som inte har äktenskapstycke i linoljefärgens ögon är kanske vanligast men ibland kan det vara hartsöverskott som aktiveras i oljemiljön; shellack på de värsta blemmorna är alltid effektivt.
Linolja eller alkyd ?
En ingång kan vara att jämföra molekylstorleken. Proportionerligt är rå linolja en ärta, kokt en pingisboll och alkydolja en tennisboll. Ju större molekyler ju större hålrum.
Dessa hålrum fylls vanligen av lösningemedlets molekyler (lacknafta och terpentin har ganska små molekyler) men eftersom detta dunstar ersätts det snart av tomma utrymmen i träets celler som då förstås fylls av luft. Därav den korta torktiden. Men de tomma utrymmena kan också ta upp vatten. Lite vatten är ju ingen fara för träet men det kan bli för mycket och det kan bli konstant. Då kommer problemen.
Bättre då att fylla dessa hålrum med rå linolja vars molekylstorlek verkligen medger den att tränga in över allt. Men som sagt: få luftfyllda hålrum ger längre torktid.
Linoljefärg skall målas fett på magert. Alltid. Men det har man inte uppnått genom att öka mängden terpentin för den dunstar ju pronto och påverkar inte fetthalten. Det är bara förhållandet pigment/linolja som avgör fetthalten. Hur många färghandlare förordar inte den s k 1-2-3 metoden, alltså minskad mängd terpentin för att slutstryka med bara linolja ! Det är fel.
Den magraste färgen har så lite olja att pigmentet är som en pasta som ska strykas ut med milt våld. Sedan ökar man oljemängden något. Två strykningar är fullt tillräckligt.
Alla pigmentblandningar ska innehålla rejält med zink även de svarta kulörerna !
Hur att få ned torktiden ? Olika pigment har dramatiskt olika torktid. Vid kulört brytning ska man alltid se till att få med snabbtorkande pigment (umbror, många järnoxider) så får man en i mitt tycke fullt acceptabel torktid, eller under andra dygnet. Är det fråga om inomhusmålning är det torrt över natten...
Sedan är det ju jädrit trevligt att tvätta redskapen i såpa och slippa den satans lacknaftan..
Men som sagt ovan: preferanserna är olika: en del gillar nylonskjorta andra föredrar bomull.
PS. Bra länkar harrys !
Linolja eller alkyd ?
En ingång kan vara att jämföra molekylstorleken. Proportionerligt är rå linolja en ärta, kokt en pingisboll och alkydolja en tennisboll. Ju större molekyler ju större hålrum.
Dessa hålrum fylls vanligen av lösningemedlets molekyler (lacknafta och terpentin har ganska små molekyler) men eftersom detta dunstar ersätts det snart av tomma utrymmen i träets celler som då förstås fylls av luft. Därav den korta torktiden. Men de tomma utrymmena kan också ta upp vatten. Lite vatten är ju ingen fara för träet men det kan bli för mycket och det kan bli konstant. Då kommer problemen.
Bättre då att fylla dessa hålrum med rå linolja vars molekylstorlek verkligen medger den att tränga in över allt. Men som sagt: få luftfyllda hålrum ger längre torktid.
Linoljefärg skall målas fett på magert. Alltid. Men det har man inte uppnått genom att öka mängden terpentin för den dunstar ju pronto och påverkar inte fetthalten. Det är bara förhållandet pigment/linolja som avgör fetthalten. Hur många färghandlare förordar inte den s k 1-2-3 metoden, alltså minskad mängd terpentin för att slutstryka med bara linolja ! Det är fel.
Den magraste färgen har så lite olja att pigmentet är som en pasta som ska strykas ut med milt våld. Sedan ökar man oljemängden något. Två strykningar är fullt tillräckligt.
Alla pigmentblandningar ska innehålla rejält med zink även de svarta kulörerna !
Hur att få ned torktiden ? Olika pigment har dramatiskt olika torktid. Vid kulört brytning ska man alltid se till att få med snabbtorkande pigment (umbror, många järnoxider) så får man en i mitt tycke fullt acceptabel torktid, eller under andra dygnet. Är det fråga om inomhusmålning är det torrt över natten...
Sedan är det ju jädrit trevligt att tvätta redskapen i såpa och slippa den satans lacknaftan..
Men som sagt ovan: preferanserna är olika: en del gillar nylonskjorta andra föredrar bomull.
PS. Bra länkar harrys !
Produkter som diskuteras: "rå linolja"
Linolja rå Ottosson
För inoljning av trä m.m.
139 kr inkl moms
Läs mer
Apropos det här testet som pratas så allmänt om - det var ju en linoljefärg av nått märke som hade bäst resistans emot svartprickseländet, namnet på färgen har fallit mig ur minnet totalt. Men samma färg säljs ju av Norsjö under annat namn sade min målare och vart kom Norsjö?
Jo sist i testen....så man kan ju verkeligen undra.....
Jo sist i testen....så man kan ju verkeligen undra.....
Gummigum skrev:Apropos det här testet som pratas så allmänt om - det var ju en linoljefärg av nått märke som hade bäst resistans emot svartprickseländet, namnet på färgen har fallit mig ur minnet totalt. Men samma färg säljs ju av Norsjö under annat namn sade min målare och vart kom Norsjö?
Jo sist i testen....så man kan ju verkeligen undra.....
http://www.folksam.se/forsakring/hemboende/utomhusfarger.htm